Viktig, men tar sig aldrig ända in i hjärtat
Gospel Hill
Genre: DramaFormat: DVD, region 2, 1 skivor
Bolag: Paramount, 2009
Ljud: Dolby digital 5.1
Bild: Anamorfisk widescreen 1.78:1
Viktigt ämne. Noll känsla. "Gospel Hill" utspelar sig i den lilla staden Julia i USA. För 40 år sedan mördades en politisk aktivist (Samuel L. Jackson) i bostadsområdet Gospel Hill. Någon gärningsman för mordet greps aldrig och sonen (Danny Glover) har tvingats leva sitt liv i ovisshet om vem som mördades hans far.
Samtidigt som minnet av stadens aktivist ska firas pågår ett politiskt byggprojekt som delar staden i två läger. Projektet hotar nämligen att jämna stadens afro-amerikanska bostadsområde med marken. På ena sidan står de rika och vita och på den andra sidan strider de svarta invånarna för sin rätt att överleva.
Filmen är full av diverse olika dramer, kontroverser och intriger. I grund och botten handlar allt dock om det rasistiska tänket som finns i stadens båda läger. Några av de vita invånarna gillar inte de svarta och de svarta fryser ut sina egna om de har med de vita att göra. Det här har vi sett förut och ämnet är alltid viktigt att bli påmind om. Men ska det göras en film med den här politiska frågan så ska den göras med lite hjärna och hjärta. Det pågår flera intriger inom den stora intrigen i filmen. Den nyinflyttade lärarinnan (Julia Stiles) börjar dejta sonen till stadens största och mest kända afrikanhatare. Sonen som inte vill vara som sin far anställer en svart man i sin firma. Den andra sonen, som är advokat, har ett förhållande med en svart kvinna som är gift med stadens svarta läkare.
Allt är bara ett virrvarr av konstigheter och någon känsla för den verkliga kärnan infinner sig aldrig. Toppnamn medverkar så som Samuel L. Jackson, Danny Glover, Julia Stiles, Angela Bassett och Adam Baldwin. Ändå lyckas inte filmen beröra för fem öre. Den kommer aldrig riktigt igång och det känns som att manusförfattaren vill för mycket och därför blir det bara platt fall. Här får vi möta ett korrumperat samhälle där allt handlar om makt och pengar. Vi får se personer som väljer att göra skillnad och som väljer att stå för sina och andras rättigheter trots att de gör det med sitt liv som insats. Det är tunga och viktiga frågor. Ändå kunde jag inte bry mig mindre. Någon passion finns det inte och filmen kommer egentligen inte igång förrän efter 87 minuter och då är det redan för sent.
En sak lyckas filmen dock med i min tankeverksamhet. Det enda jag kan tänka på är nämligen att hur tusan kan det fortfarande få vara så här trångsynt år 2009? När ska människan lära sig att hudfärgen inte har någon som helst betydelse för individens värde? Kanske var det just det filmens skapare ville få mig att fundera på. Även om frågan är infekterad och viktig så önskar jag att jag hade känt mer. Nu är det bara en långtråkig film som aldrig riktigt tar sig ända in i hjärtat.
Samtidigt som minnet av stadens aktivist ska firas pågår ett politiskt byggprojekt som delar staden i två läger. Projektet hotar nämligen att jämna stadens afro-amerikanska bostadsområde med marken. På ena sidan står de rika och vita och på den andra sidan strider de svarta invånarna för sin rätt att överleva.
Filmen är full av diverse olika dramer, kontroverser och intriger. I grund och botten handlar allt dock om det rasistiska tänket som finns i stadens båda läger. Några av de vita invånarna gillar inte de svarta och de svarta fryser ut sina egna om de har med de vita att göra. Det här har vi sett förut och ämnet är alltid viktigt att bli påmind om. Men ska det göras en film med den här politiska frågan så ska den göras med lite hjärna och hjärta. Det pågår flera intriger inom den stora intrigen i filmen. Den nyinflyttade lärarinnan (Julia Stiles) börjar dejta sonen till stadens största och mest kända afrikanhatare. Sonen som inte vill vara som sin far anställer en svart man i sin firma. Den andra sonen, som är advokat, har ett förhållande med en svart kvinna som är gift med stadens svarta läkare.
Allt är bara ett virrvarr av konstigheter och någon känsla för den verkliga kärnan infinner sig aldrig. Toppnamn medverkar så som Samuel L. Jackson, Danny Glover, Julia Stiles, Angela Bassett och Adam Baldwin. Ändå lyckas inte filmen beröra för fem öre. Den kommer aldrig riktigt igång och det känns som att manusförfattaren vill för mycket och därför blir det bara platt fall. Här får vi möta ett korrumperat samhälle där allt handlar om makt och pengar. Vi får se personer som väljer att göra skillnad och som väljer att stå för sina och andras rättigheter trots att de gör det med sitt liv som insats. Det är tunga och viktiga frågor. Ändå kunde jag inte bry mig mindre. Någon passion finns det inte och filmen kommer egentligen inte igång förrän efter 87 minuter och då är det redan för sent.
En sak lyckas filmen dock med i min tankeverksamhet. Det enda jag kan tänka på är nämligen att hur tusan kan det fortfarande få vara så här trångsynt år 2009? När ska människan lära sig att hudfärgen inte har någon som helst betydelse för individens värde? Kanske var det just det filmens skapare ville få mig att fundera på. Även om frågan är infekterad och viktig så önskar jag att jag hade känt mer. Nu är det bara en långtråkig film som aldrig riktigt tar sig ända in i hjärtat.
EXTRAMATERIALET
Inget.
TRE SAKER
1. Filmen har tilldelats genren thriller. Det kunde inte vara mer fel. Det här är ett drama, om än ett dåligt sådant.
2. Det är inte mycket vi får se av Samuel L. Jackson. Några få och korta svartvita tv-inspelningar är det enda.
3. På baksidan av filmens omslag finns en bild som inte ens är med i filmen. Hela grejen är bara skit redan från början.
2. Det är inte mycket vi får se av Samuel L. Jackson. Några få och korta svartvita tv-inspelningar är det enda.
3. På baksidan av filmens omslag finns en bild som inte ens är med i filmen. Hela grejen är bara skit redan från början.
MARIA EREMO (2009-10-09)