En deprimerande Wallander
Wallander: Firewall
Genre: ActionFormat: DVD, region 2, 1 skivor
Bolag: SF, 2009
Ljud: Dolby Digital 5.1
Bild: Anamorfisk Widescreen 1.78:1
Wallander är tillbaka och den här gången är det återigen Kenneth Branagh som spelar honom. Precis som i förra filmen Branagh spelade huvudrollen i så pratar alla engelska mitt i Sverige fast allt annat är på svenska. Rätt bisarrt men ändå rätt bra. Då detta är den andra filmen i serien tycker jag man vant sig lite mer nu och det hela känns inte lika galet som i första filmen. Dock känns det underligt när Wallander skriver ett email på svenska samtidigt som han läser det högt för sig själv på engelska.
Nåja, oavsett språk får Wallander fullt upp i "Firewall". Filmen börjar med att två unga flickor brutalt har ihjäl en taxichaufför. När de grips erkänner de utan omsvep att det är de som haft ihjäl honom. Den ena av flickorna, Sonja, verkar inte bry sig alls att hon just mördat en man.
Samtidigt hittas en man död på torget i Ystad och alla förutsätter att det är hjärtattack. Det visar sig dock att han just gått igenom en hälsokontroll och till allas förvåning var han friskare än en 20-åring trots att han var mer än dubbelt så gammal. Det var med andra ord inte en hjärtattack som dödade honom… Inga andra spår tyder på att ett brott har begåtts men man kan heller inte med säkert fastställa dödsorsaken. Har dessa två saker något gemensamt eller är det bara så att Ystad har en väldigt hög dödlighet?
Handlingen i filmen byggs upp bra. Man sitter och gissar varför Sonja är så oberörd trots att hon dödat någon. Vad är anledningen? Är det någon annan som hon täcker för? Samtidigt ska man försöka lista ut vad som hänt mannens om verkar dött mitt på torget utan synbar anledning. Riktigt mycket att fundera över medan man ser filmen alltså och jag tycker man lyckats riktigt bra med att få åtminstone mig att gissa hur allt hänger ihop.
Branagh är bra som Wallander. Han är deprimerande grå och ibland blir det nästan outhärdligt att titta på hans otroligt bleka ansikte. Även filmen i stort är otroligt dyster och en sak jag reagerade på är att det verkar som om man uteslutande inhandlat möbler från 70-talet till filmen. Ett tag fick jag till och med för mig att det skulle utspela sig på 70-talet men sen insåg jag att de hade mobiltelefoner och polisbilar som ser ut som de gör idag.
Filmen är helt enkelt grå. Man gör det dock väldigt bra även om det ibland riskerar att bli för mycket. Det är rätt stor skillnad mellan Branaghs Wallander och Krister Henrikssons. Båda är dock bra på sitt sätt, även fast de är annorlunda. Men, det gäller att de passar sig. Blir Wallander mer grå än här kommer det att bli mer än man som tittare orkar med.
Nåja, oavsett språk får Wallander fullt upp i "Firewall". Filmen börjar med att två unga flickor brutalt har ihjäl en taxichaufför. När de grips erkänner de utan omsvep att det är de som haft ihjäl honom. Den ena av flickorna, Sonja, verkar inte bry sig alls att hon just mördat en man.
Samtidigt hittas en man död på torget i Ystad och alla förutsätter att det är hjärtattack. Det visar sig dock att han just gått igenom en hälsokontroll och till allas förvåning var han friskare än en 20-åring trots att han var mer än dubbelt så gammal. Det var med andra ord inte en hjärtattack som dödade honom… Inga andra spår tyder på att ett brott har begåtts men man kan heller inte med säkert fastställa dödsorsaken. Har dessa två saker något gemensamt eller är det bara så att Ystad har en väldigt hög dödlighet?
Handlingen i filmen byggs upp bra. Man sitter och gissar varför Sonja är så oberörd trots att hon dödat någon. Vad är anledningen? Är det någon annan som hon täcker för? Samtidigt ska man försöka lista ut vad som hänt mannens om verkar dött mitt på torget utan synbar anledning. Riktigt mycket att fundera över medan man ser filmen alltså och jag tycker man lyckats riktigt bra med att få åtminstone mig att gissa hur allt hänger ihop.
Branagh är bra som Wallander. Han är deprimerande grå och ibland blir det nästan outhärdligt att titta på hans otroligt bleka ansikte. Även filmen i stort är otroligt dyster och en sak jag reagerade på är att det verkar som om man uteslutande inhandlat möbler från 70-talet till filmen. Ett tag fick jag till och med för mig att det skulle utspela sig på 70-talet men sen insåg jag att de hade mobiltelefoner och polisbilar som ser ut som de gör idag.
Filmen är helt enkelt grå. Man gör det dock väldigt bra även om det ibland riskerar att bli för mycket. Det är rätt stor skillnad mellan Branaghs Wallander och Krister Henrikssons. Båda är dock bra på sitt sätt, även fast de är annorlunda. Men, det gäller att de passar sig. Blir Wallander mer grå än här kommer det att bli mer än man som tittare orkar med.
EXTRAMATERIALET
Inget extramaterial.
TRE SAKER
1. Pedantinformation: På den mördade taxichaufförens körkort står namnet Johan Lundberg men senare kallar Wallander honom Gunnar Lundgren.
2. Det finns en svensk version av filmen med Rolf Lassgård i rollen som Wallander. Den heter "Brandvägg".
3. Jag fascineras fortfarande över själva idén att ha en film där alla pratar engelska utspela sig i svenska miljöer med svenskt språk. Tänker man efter är det genialt.
2. Det finns en svensk version av filmen med Rolf Lassgård i rollen som Wallander. Den heter "Brandvägg".
3. Jag fascineras fortfarande över själva idén att ha en film där alla pratar engelska utspela sig i svenska miljöer med svenskt språk. Tänker man efter är det genialt.
HANS-ÅKE LILJA (2009-04-01)