En nystart för alla tänkbara tittare
Star Trek
Genre: Science fictionFormat: Blu-ray, region B, 2 skivor
Bolag: Paramount, 2009
Ljud: Dolby TrueHD 5.1
Bild: 1080p High Definition Widescreen 2.40:1
Tidigare i år var jag sugen på att ge mig på "Star Trek - Motion Picture Trilogy"-boxen och undrade lite lätt om man kunde göra det utan att några som helst förkunskaper om "Star Trek". Jag fick mina fiskar varma på en gång. Det gick inte alls för sig utan man var så klart tvungen att se "allt" och helst lite till. Det lät ju klart misspeppande så det blev inget av det.
Nu har "Star Trek" väckts till liv på nytt genom J.J. Abrams och hela hans Bad Robot-team och ambitionen har varit att göra en origin-film som både hyllar originalet och dessutom öppnar upp "Star Trek"-världen för nya tittare utan förkunskaper - det vill säga sådana som mig - och banne mig om han inte lyckats till 100%. När denna recension skrivs har jag till och med sett filmen två gånger och fått ett skapligt "Star Trek"-pepp vilket mycket väl kan leda till att jag utforskar världen vidare.
Nu ska jag i och för sig inte nedgradera mina förkunskaper till noll, för även om jag inte sett ett enda avsnitt eller någon av de tidigare 10 filmerna så kan man inte som flitig film- och tv-tittare undvika de tusentals referenser till "Star Trek" som dyker upp med jämna mellanrum. Faktum är att jag blir lite förvånad över mina egna kunskaper utan att egentligen ha några. Karaktärsnamn, fraser, ljud, manicker och så vidare finns redan där i bakhuvudet.
Filmen inleds med att Kapten Kirk dör när han offrar sig då ett gigantiskt romulanskt skepp attackerar U.S.S. Kelvin på jakt efter Spock. Denna Spock är helt okänd för U.S.S. Kelvins besättning och när romulanerna undrar vilket stjärndatum det är inser man att något är fel, men har varken tid eller möjlighet att agera innan det är försent.
Nu är det så klart inte den Kapten Kirk som dör redan efter tio minuter, utan James T. Kirks far, och strax innan pappa Kirk dör föds sonen som sedermera ska gå i sin fars fotspår. Denna inledning stämmer dock inte helt med "Star Treks" historik, men filmskaparna har hittat på en lösning som gör att den här filmen passar in i den stora helheten på ett enligt mig genialiskt sätt, men så är jag också mer eller mindre novis i världen.
Poängen med filmen är att skildra hur besättningen på U.S.S. Enterprise blev besättningen på U.S.S. Enterprise och kanske framför allt hur Kirk och Spock blev Kirk och Spock. Under ett kort segment ser vi hur de båda växer upp i två olika världar - Kirk som den rebelliska skiter-i-allt-drönaren med alla tänkbara förutsättningar att bli framgångsrik i Federationens Stjärnflotta utan att utnyttja dem, och Spock som på Vulcan får dras med det stora nederlaget med att ha en mänsklig mor och mänskliga ögon och ha mer känslor än den logiskt tänkande vulcanen ska ha. Senare möts de båda i vuxen ålder då Kirk (Chris Pine) knäcker Spocks (Zachary Quinto) omöjliga Kobayashi Maru-test och genast hamnar i klistret.
Men snabbt kastas de båda ut i ett äventyr då Federationen plockar upp en hjälpsignal från Vulcan, men Kirk lägger ihop ett och två och inser att det handlar om en fälla, att det återigen är romulanerna som vill hämnas för något som ännu inte hänt. Och så är "Star Trek" igång på allvar.
Slutresultatet är ett mer eller mindre ett klassiskt matinéäventyr med Sci-Fi-förtecken där den ena actionsekvensen följer efter den andra. Rymdstrider, handgemäng, monster och allsköns raffel duggar tätt samtidigt som man får tid att utveckla och etablera karaktärerna. Kirk och Spock är inledningsvis såta vänner och samspelet mellan de båda huvudskådespelarna är bra. Zachary Quinto är som gjord för att spela Spock medan Chris Pine möjligtvis är lite svårare att acceptera. Personligen tycker jag att det ballar ur lite ibland med slapstickhumor och annat skämtsamt, men vad jag har förstått ska det gå i originalets anda.
Givetvis är hela U.S.S. Enterprise-gänget på plats, men övriga medlemmar är inte alls lika ikoniska för mig som Kirk och Spock vilket leder till att jag inte får några speciella känslor för dem, med undantag för Simon Peggs Scotty, vilket mest beror på att det är Simon Pegg som gör rollen. Man har även fått till en riktigt bra skurk i filmen i romulanernas ledare Nero, som spelas en knappt igenkännbar Eric Bana. Mycket karismatisk och ond utan att bli en karikatyr.
Filmen är så klart vansinnigt snyggt gjord med fina designer och specialeffekter av absolut högsta klass. Det är också bra hur man lyckats skapa en sorts realism i framtidsvisionen genom att balansera högteknologiska och sterila miljöer som U.S.S. Enterprises "brygga" med ett skitigt och kaotiskt maskinrum.
Jag vet inte mer vad jag kan säga - "Star Trek" levererade precis det jag hade hoppats på: högklassig Sci-Fi och ett pepp till att utforska denna hittills okända värld vidare. Det är alltså dags för mig att boldly go where many men have gone before...
Och den stora frågan är hur snabbt J.J. Abrams kan få fram nästa film?
Nu har "Star Trek" väckts till liv på nytt genom J.J. Abrams och hela hans Bad Robot-team och ambitionen har varit att göra en origin-film som både hyllar originalet och dessutom öppnar upp "Star Trek"-världen för nya tittare utan förkunskaper - det vill säga sådana som mig - och banne mig om han inte lyckats till 100%. När denna recension skrivs har jag till och med sett filmen två gånger och fått ett skapligt "Star Trek"-pepp vilket mycket väl kan leda till att jag utforskar världen vidare.
Nu ska jag i och för sig inte nedgradera mina förkunskaper till noll, för även om jag inte sett ett enda avsnitt eller någon av de tidigare 10 filmerna så kan man inte som flitig film- och tv-tittare undvika de tusentals referenser till "Star Trek" som dyker upp med jämna mellanrum. Faktum är att jag blir lite förvånad över mina egna kunskaper utan att egentligen ha några. Karaktärsnamn, fraser, ljud, manicker och så vidare finns redan där i bakhuvudet.
Filmen inleds med att Kapten Kirk dör när han offrar sig då ett gigantiskt romulanskt skepp attackerar U.S.S. Kelvin på jakt efter Spock. Denna Spock är helt okänd för U.S.S. Kelvins besättning och när romulanerna undrar vilket stjärndatum det är inser man att något är fel, men har varken tid eller möjlighet att agera innan det är försent.
Nu är det så klart inte den Kapten Kirk som dör redan efter tio minuter, utan James T. Kirks far, och strax innan pappa Kirk dör föds sonen som sedermera ska gå i sin fars fotspår. Denna inledning stämmer dock inte helt med "Star Treks" historik, men filmskaparna har hittat på en lösning som gör att den här filmen passar in i den stora helheten på ett enligt mig genialiskt sätt, men så är jag också mer eller mindre novis i världen.
Poängen med filmen är att skildra hur besättningen på U.S.S. Enterprise blev besättningen på U.S.S. Enterprise och kanske framför allt hur Kirk och Spock blev Kirk och Spock. Under ett kort segment ser vi hur de båda växer upp i två olika världar - Kirk som den rebelliska skiter-i-allt-drönaren med alla tänkbara förutsättningar att bli framgångsrik i Federationens Stjärnflotta utan att utnyttja dem, och Spock som på Vulcan får dras med det stora nederlaget med att ha en mänsklig mor och mänskliga ögon och ha mer känslor än den logiskt tänkande vulcanen ska ha. Senare möts de båda i vuxen ålder då Kirk (Chris Pine) knäcker Spocks (Zachary Quinto) omöjliga Kobayashi Maru-test och genast hamnar i klistret.
Men snabbt kastas de båda ut i ett äventyr då Federationen plockar upp en hjälpsignal från Vulcan, men Kirk lägger ihop ett och två och inser att det handlar om en fälla, att det återigen är romulanerna som vill hämnas för något som ännu inte hänt. Och så är "Star Trek" igång på allvar.
Slutresultatet är ett mer eller mindre ett klassiskt matinéäventyr med Sci-Fi-förtecken där den ena actionsekvensen följer efter den andra. Rymdstrider, handgemäng, monster och allsköns raffel duggar tätt samtidigt som man får tid att utveckla och etablera karaktärerna. Kirk och Spock är inledningsvis såta vänner och samspelet mellan de båda huvudskådespelarna är bra. Zachary Quinto är som gjord för att spela Spock medan Chris Pine möjligtvis är lite svårare att acceptera. Personligen tycker jag att det ballar ur lite ibland med slapstickhumor och annat skämtsamt, men vad jag har förstått ska det gå i originalets anda.
Givetvis är hela U.S.S. Enterprise-gänget på plats, men övriga medlemmar är inte alls lika ikoniska för mig som Kirk och Spock vilket leder till att jag inte får några speciella känslor för dem, med undantag för Simon Peggs Scotty, vilket mest beror på att det är Simon Pegg som gör rollen. Man har även fått till en riktigt bra skurk i filmen i romulanernas ledare Nero, som spelas en knappt igenkännbar Eric Bana. Mycket karismatisk och ond utan att bli en karikatyr.
Filmen är så klart vansinnigt snyggt gjord med fina designer och specialeffekter av absolut högsta klass. Det är också bra hur man lyckats skapa en sorts realism i framtidsvisionen genom att balansera högteknologiska och sterila miljöer som U.S.S. Enterprises "brygga" med ett skitigt och kaotiskt maskinrum.
Jag vet inte mer vad jag kan säga - "Star Trek" levererade precis det jag hade hoppats på: högklassig Sci-Fi och ett pepp till att utforska denna hittills okända värld vidare. Det är alltså dags för mig att boldly go where many men have gone before...
Och den stora frågan är hur snabbt J.J. Abrams kan få fram nästa film?
EXTRAMATERIALET
Precis som man kan förvänta sig av en riktig storfilm så är "Star Trek" inte oväntat fylld till bredden med extramaterial. Med undantag för kommentarspåret är allting förlagt till en separat skiva där man har timmar av välgjorda och heltäckande dokumentärer att titta på.
Det finns så klart genomgångar av allt - idéer, casting, design, aliens, planeter, rymdskepp, musik, ljud och ja, the list goes on and on. Vissa dokumentärer kan man välja att se i "extended"-versioner där man kan klicka fram bonusmaterial när en ikon dyker upp. Glädjande nog finns detta bonusmaterial även att se helt separat, och det är av karaktären "intressant och roligt, men som inte ryms i de vanliga dokumentärerna". Stor valuta för pengarna.
Det kvartslånga blocket med borttagna scener är riktigt bra och ger ännu mer passningar till "Star Trek"-fansen i och med att här syns ännu fler aliens och annat ur historien.
Bland det övriga materialet finns några avväpnande bloopers och en liten interaktiv funktion där man kan utforska U.S.S. Enterprise och det romulanska skeppet Narada.
Värt att notera är att DVD-utgåvan enbart rymmer kommentarspåret, dokumentären "A new vision" och bloopersblocket. Ska man få ut mest av "Star Trek" är det definitivt blu-ray-utgåvan som ska köpas.
Det finns så klart genomgångar av allt - idéer, casting, design, aliens, planeter, rymdskepp, musik, ljud och ja, the list goes on and on. Vissa dokumentärer kan man välja att se i "extended"-versioner där man kan klicka fram bonusmaterial när en ikon dyker upp. Glädjande nog finns detta bonusmaterial även att se helt separat, och det är av karaktären "intressant och roligt, men som inte ryms i de vanliga dokumentärerna". Stor valuta för pengarna.
Det kvartslånga blocket med borttagna scener är riktigt bra och ger ännu mer passningar till "Star Trek"-fansen i och med att här syns ännu fler aliens och annat ur historien.
Bland det övriga materialet finns några avväpnande bloopers och en liten interaktiv funktion där man kan utforska U.S.S. Enterprise och det romulanska skeppet Narada.
Värt att notera är att DVD-utgåvan enbart rymmer kommentarspåret, dokumentären "A new vision" och bloopersblocket. Ska man få ut mest av "Star Trek" är det definitivt blu-ray-utgåvan som ska köpas.
TRE SAKER
1. Även om det närmast är att jämföra med hädelse att nämna "Star Wars" i ett "Star Trek"-sammanhang så bekräftar filmskaparna i extramaterialet att de sneglade på konkurrentens originaltrilogi för att främst hitta en känsla för tempot i berättandet till sin film, och personligen tycker jag att att "Star Trek" har mer originaltrilogikänsla än vad George Lucas andra trilogi lyckades få.
2. Utbrottet "Are you out of you vulcan mind?" låter betydligt mer vulgärt när det sägs argt och snabbt, till och med så att Spock lyfter på det redan lyfta ögonbrynet.
3. Simon Pegg har enligt rykten sagt till J.J. Abrams att han kunde tänka sig att betala för att vara med i filmen. Det slapp han dock och rollen gör han perfekt.
2. Utbrottet "Are you out of you vulcan mind?" låter betydligt mer vulgärt när det sägs argt och snabbt, till och med så att Spock lyfter på det redan lyfta ögonbrynet.
3. Simon Pegg har enligt rykten sagt till J.J. Abrams att han kunde tänka sig att betala för att vara med i filmen. Det slapp han dock och rollen gör han perfekt.
ANDERS JAKOBSON (2009-11-04)