Skruvat och pinsamt på ett bra sätt
Brüno
Genre: KomediFormat: DVD, region 2, 1 skivor
Bolag: Nordisk film, 2009
Ljud: Dolby digital 5.1, DTS 5.1
Bild: Anamorfisk widescreen 1.85:1
I och med "Brüno" måste Sacha Baron Cohen ha gjort sin sista exkursion inom Socratic Irony i och med att alla hans alter egon, det vill säga i tur och ordning Ali G, Borat och nu Brüno, avslöjats.
Modejournalisten Brüno gjorde precis som Borat sin debut i "Ali G Show" och jag har väl aldrig riktigt tyckt att karaktären riktigt hållit för att bli en egen långfilm, med "Brüno" överraskar mig. Det funkar, även om det i vanlig ordning är svårt att hålla ögonen på filmen hela tiden. Det blir lite av en utmaning när Baron Cohen bjuder på pinsamheter.
Storyn går ut på att Brüno får sparken från sitt österikiska modemagasin och går från att vara värsta innekillen till att bli utstött och förnedrad. Han väljer då att styra kosan till USA för att bli världskändis. Den enda som fortfarande vill hänga med honom är hans assistents assistent Lutz (Gustaf Hammarsten).
Väl i USA provar han lyckan som skådespelare, tv-programledare och fredsmedlare. Han skaffar ett trendigt kändisbarn, men ingenting fungerar. Han inser då att det enda sättet att bli känd är att vara som Tom Cruise, John Travolta och Kevin Spacey (väl utvalda kändisar) och bli straight... För Brüno är nämligen så homosexuell man kan bli.
Detta är förstås hela poängen med filmen. Om Borat lurade fram rasism och främligsfientlighet ur trångsynta amerikaner, så lurar Brüno fram mer eller mindre fascistoida tankar och åsikter. Stundtals undrar man hur Baron Cohen fortfarande kan vara vid liv, med tanke på vilka situationer han sätter sig i. Filmen blir som roligast när han ska "avhomosexualiseras", vilket leder fram till en klassisk final där man verkligen tror att Baron Cohens och Gustaf Hammarstens sista stund i livet väntar runt hörnet.
Hammarsten förresten, han gör ju en väldigt stor roll i filmen och funkar utmärkt som lismande och töntig assistent. I många fall när svenskar får roller i storfilmer så brukar det handla om obetydliga småroller, men det här kan ju verkligen leda till en helt ny karriär för svensken.
Och en helt ny karriär får Baron Cohen söka sig till nu. Han har i och för sig varvat vanliga roller med sina satiriska soloäventyr. Jag har dock en bestämd känsla av att han inte är klar med den här genren än, men "Brüno" är annars en bra final - stundtals riktigt rolig men framför allt pinsam - precis som den ska vara.
Modejournalisten Brüno gjorde precis som Borat sin debut i "Ali G Show" och jag har väl aldrig riktigt tyckt att karaktären riktigt hållit för att bli en egen långfilm, med "Brüno" överraskar mig. Det funkar, även om det i vanlig ordning är svårt att hålla ögonen på filmen hela tiden. Det blir lite av en utmaning när Baron Cohen bjuder på pinsamheter.
Storyn går ut på att Brüno får sparken från sitt österikiska modemagasin och går från att vara värsta innekillen till att bli utstött och förnedrad. Han väljer då att styra kosan till USA för att bli världskändis. Den enda som fortfarande vill hänga med honom är hans assistents assistent Lutz (Gustaf Hammarsten).
Väl i USA provar han lyckan som skådespelare, tv-programledare och fredsmedlare. Han skaffar ett trendigt kändisbarn, men ingenting fungerar. Han inser då att det enda sättet att bli känd är att vara som Tom Cruise, John Travolta och Kevin Spacey (väl utvalda kändisar) och bli straight... För Brüno är nämligen så homosexuell man kan bli.
Detta är förstås hela poängen med filmen. Om Borat lurade fram rasism och främligsfientlighet ur trångsynta amerikaner, så lurar Brüno fram mer eller mindre fascistoida tankar och åsikter. Stundtals undrar man hur Baron Cohen fortfarande kan vara vid liv, med tanke på vilka situationer han sätter sig i. Filmen blir som roligast när han ska "avhomosexualiseras", vilket leder fram till en klassisk final där man verkligen tror att Baron Cohens och Gustaf Hammarstens sista stund i livet väntar runt hörnet.
Hammarsten förresten, han gör ju en väldigt stor roll i filmen och funkar utmärkt som lismande och töntig assistent. I många fall när svenskar får roller i storfilmer så brukar det handla om obetydliga småroller, men det här kan ju verkligen leda till en helt ny karriär för svensken.
Och en helt ny karriär får Baron Cohen söka sig till nu. Han har i och för sig varvat vanliga roller med sina satiriska soloäventyr. Jag har dock en bestämd känsla av att han inte är klar med den här genren än, men "Brüno" är annars en bra final - stundtals riktigt rolig men framför allt pinsam - precis som den ska vara.
EXTRAMATERIALET
Extramaterialet består av en dryg timme med fler Brüno-klipp. Dels finns det två alternativa scener, vilket betyder att det är samma scener som är med i filmen, men med andra personer. Ytterligare en sådan dyker upp i det drygt 40-minuter långa blocket med bortklippta scener, nämligen den omtalade LaToya Jackson-scenen.
Denna scen klipptes hastigt och lustigt bort när Michael Jackson dog, och det är av väldigt förklarliga skäl. Scenen hade omöjligen kunnat vara kvar i filmen, men passar ypperligt här.
Som komplement till detta finns runt 20 minuter förlängda scener, så är man inte mätt efter huvudfilmen finns det alltså mycket mer att se.
Förutom detta finns det ett kommentarspår och en intervju med Lloyd Robinson, en skådespelaragent som blir lurad i filmen. Intervjuen är gjord efter att "Brüno" kommit ut och Lloyd alltså kommit på att han blivit lurad. Jag har gjort en sökning på nätet och finner att Lloyd är en verklig person och att hans story stämmer. Huruvida han är vansinnig på Sacha Baron Cohen eller inte... ja, det får ni se själva...
Denna scen klipptes hastigt och lustigt bort när Michael Jackson dog, och det är av väldigt förklarliga skäl. Scenen hade omöjligen kunnat vara kvar i filmen, men passar ypperligt här.
Som komplement till detta finns runt 20 minuter förlängda scener, så är man inte mätt efter huvudfilmen finns det alltså mycket mer att se.
Förutom detta finns det ett kommentarspår och en intervju med Lloyd Robinson, en skådespelaragent som blir lurad i filmen. Intervjuen är gjord efter att "Brüno" kommit ut och Lloyd alltså kommit på att han blivit lurad. Jag har gjort en sökning på nätet och finner att Lloyd är en verklig person och att hans story stämmer. Huruvida han är vansinnig på Sacha Baron Cohen eller inte... ja, det får ni se själva...
TRE SAKER
1. Givetvis inleds filmen med en Üniversal-logga.
2. Självklart undrar man hur mycket som är på riktigt och hur mycket som faktiskt är skrivet. Jag har en känsla av att "Brüno" är mer skriven än "Borat.
3. "Borats" kompletta titel var "Borat: Cultural Learnings of America for Make Benefit Glorious Nation of Kazakhstan" och "Brüno" har även gått under namnet "Brüno: Delicious Journeys Through America for the Purpose of Making Heterosexual Males Visibly Uncomfortable in the Presence of a Gay Foreigner in a Mesh T-Shirt". Detta var dock ett skämt av bloggen Defamer, som dock plockades upp av många stora tidningar och filmsajter.
2. Självklart undrar man hur mycket som är på riktigt och hur mycket som faktiskt är skrivet. Jag har en känsla av att "Brüno" är mer skriven än "Borat.
3. "Borats" kompletta titel var "Borat: Cultural Learnings of America for Make Benefit Glorious Nation of Kazakhstan" och "Brüno" har även gått under namnet "Brüno: Delicious Journeys Through America for the Purpose of Making Heterosexual Males Visibly Uncomfortable in the Presence of a Gay Foreigner in a Mesh T-Shirt". Detta var dock ett skämt av bloggen Defamer, som dock plockades upp av många stora tidningar och filmsajter.
ANDERS JAKOBSON (2009-11-18)