Att få göra ett avslut tolv år senare
At The Gates - The Flames of the End
Genre: MusikdokumentärFormat: DVD, region 0, 3 skivor
Bolag: Sound Pollution, 2010
Ljud: Dolby digital 2.0
Bild: Anamorfisk widescreen 1.78:1
Mitt när Göteborgsbandet At The Gates stod inför det riktigt stora genombrottet så tog det bara slut. De hade gjort skivan "Slaughter of the Soul" som sedan dess gång på gång röstats fram som en av bästa metalplattorna genom tiderna och de stora turnéerna hade dykt upp. Allting var serverat, men så upplöstes bandet hastigt och lustigt. Tre av medlemmarna gick vidare till The Haunted som direkt lyckades ta sig till en hög nivå och idag är ett av Sveriges främsta metalband med dubbla Grammisvinster på meritlistan.
2008 beslöt sig medlemmarna för att återförenas för en sommar och göra det där riktiga avslutet 12 år senare. Vad som inleddes i liten skala blev ett tre månader långt avsked och nu rundas allting av med en maffig DVD-box med en lång dokumentär och massor av livematerial.
Jag såg själv en av de sista spelningarna på återföreningssvängen och levde sida vid sida med bandet när de höll på, så det här är verkligen en DVD-box som passar mig.
Den långa dokumentären är helt gjord av bandets gitarrist Anders Björler som verkar ha haft med sig en videokamera överallt under hela karriären, för även om merparten av materialet så klart är nyfilmade intervjuer så är det gott om arkivmaterial och bilder så att det verkligen blir en komplett helhet.
Just det att dokumentären är egenproducerad ger verkligen en helt egen och personlig ton på filmen. Det är definitivt ingen som gör sig till här, snarare handlar det om att verkligen bjuda på sig själv. Därför får vi se en del osmickrande och framför allt roliga barn- och ungdomsbilder på medlemmarna. Som tittare ler och skrattar man och känner sig verkligen inbjuden till bandets värld.
Det är en kronologisk historia som berättas med inklipp från återföreningen så man får två historier samtidigt - det som varit, och det som hände i fjol. Det som varit är förstås rena nostalgitrippen för vi som kom in i death metal-världen i början av 90-talet, inte bara för återblickarna av At The Gates och deras förlagor, utan för hela känslan av den tiden. At The Gates historia är på sätt och vis ganska typisk - mycket slit och skit och miserabla turnéer, men som i slutändan ledde till något stort och framför allt eget. Bandet var originella när de startade och även om stilen förändrades en smula under åren de höll på, så har den stil de slutade i nu bildat en hel skola där tusentals band efterapar varenda ton och trumslag.
Det finns bara ett original dock och den här dokumentären är mer än välkommen. Det kan vara den bästa banddokumentär som gjorts, mycket på grund av den är så genuin och personlig och framför allt extremt underhållande på alla sätt och vis.
2008 beslöt sig medlemmarna för att återförenas för en sommar och göra det där riktiga avslutet 12 år senare. Vad som inleddes i liten skala blev ett tre månader långt avsked och nu rundas allting av med en maffig DVD-box med en lång dokumentär och massor av livematerial.
Jag såg själv en av de sista spelningarna på återföreningssvängen och levde sida vid sida med bandet när de höll på, så det här är verkligen en DVD-box som passar mig.
Den långa dokumentären är helt gjord av bandets gitarrist Anders Björler som verkar ha haft med sig en videokamera överallt under hela karriären, för även om merparten av materialet så klart är nyfilmade intervjuer så är det gott om arkivmaterial och bilder så att det verkligen blir en komplett helhet.
Just det att dokumentären är egenproducerad ger verkligen en helt egen och personlig ton på filmen. Det är definitivt ingen som gör sig till här, snarare handlar det om att verkligen bjuda på sig själv. Därför får vi se en del osmickrande och framför allt roliga barn- och ungdomsbilder på medlemmarna. Som tittare ler och skrattar man och känner sig verkligen inbjuden till bandets värld.
Det är en kronologisk historia som berättas med inklipp från återföreningen så man får två historier samtidigt - det som varit, och det som hände i fjol. Det som varit är förstås rena nostalgitrippen för vi som kom in i death metal-världen i början av 90-talet, inte bara för återblickarna av At The Gates och deras förlagor, utan för hela känslan av den tiden. At The Gates historia är på sätt och vis ganska typisk - mycket slit och skit och miserabla turnéer, men som i slutändan ledde till något stort och framför allt eget. Bandet var originella när de startade och även om stilen förändrades en smula under åren de höll på, så har den stil de slutade i nu bildat en hel skola där tusentals band efterapar varenda ton och trumslag.
Det finns bara ett original dock och den här dokumentären är mer än välkommen. Det kan vara den bästa banddokumentär som gjorts, mycket på grund av den är så genuin och personlig och framför allt extremt underhållande på alla sätt och vis.
EXTRAMATERIALET
På skiva ett finns det lite bortklippt material som inte hamnade med i dokumentären av olika anledningar. Lite varierande kvalitet, men för det mesta roligt att se.
De övriga två skivorna ska väl kanske inte ses som extramaterial, men det är på något sätt ganska självklart att dokumentären är filmens huvudinslag.
Skiva två består av en proffsinspelad upptagning av hela framträdandet på den stabila tyska festivalen Wacken, från sommaren 2008. Det här är en utmärkt liveupptagning för de som missade återföreningsturnén. Konserten kommer även att släppas på CD lite senare i vår.
Skiva tre är en riktig arkivgrävning, även om det mesta materialet är från 2008 och 1996. Det är både trånga klubbspelningar och rymliga festivaler som vi får smakprov från, och ljud- och bildkvaliteten är så klart varierande. Allra sämst är det från Factory i Eskilstuna 20/4 1991, men de tre låtarna är högintressanta av andra orsaker. Främst för att de är tre av At The Gates tidigaste låtar som inte finns med någon annanstans i boxen. Ur en personlig synvinkel är de ännu mer intressanta då jag själv befann mig på plats i Factory just denna dag, men var tvungen att åka hem innan At The Gates spelade. Alltså får jag efter 19 år se delar av den spelning jag kunde ha sett då... Lämpligt nog avslutas denna skiva med den absolut sista låt At The Gates spelade live, "Kingdom Gone" från Aten 21/9 2004.
Lite trist nog är de flesta av de låtar som finns med denna skiva i stort sett samma som är med i Wacken-konserten med några få undantag. Ännu tråkigare är att det verkar blivit någon sorts produktionsmiss, då en del låtar helt enkelt inte finns eller går att spela. I alla fall om man navigerar sig fram genom menyn.
Men i sin helt är boxen mycket köpvärd och de tre skivorna kompletteras av en tjock booklet och en allmänt tjusig förpackning.
De övriga två skivorna ska väl kanske inte ses som extramaterial, men det är på något sätt ganska självklart att dokumentären är filmens huvudinslag.
Skiva två består av en proffsinspelad upptagning av hela framträdandet på den stabila tyska festivalen Wacken, från sommaren 2008. Det här är en utmärkt liveupptagning för de som missade återföreningsturnén. Konserten kommer även att släppas på CD lite senare i vår.
Skiva tre är en riktig arkivgrävning, även om det mesta materialet är från 2008 och 1996. Det är både trånga klubbspelningar och rymliga festivaler som vi får smakprov från, och ljud- och bildkvaliteten är så klart varierande. Allra sämst är det från Factory i Eskilstuna 20/4 1991, men de tre låtarna är högintressanta av andra orsaker. Främst för att de är tre av At The Gates tidigaste låtar som inte finns med någon annanstans i boxen. Ur en personlig synvinkel är de ännu mer intressanta då jag själv befann mig på plats i Factory just denna dag, men var tvungen att åka hem innan At The Gates spelade. Alltså får jag efter 19 år se delar av den spelning jag kunde ha sett då... Lämpligt nog avslutas denna skiva med den absolut sista låt At The Gates spelade live, "Kingdom Gone" från Aten 21/9 2004.
Lite trist nog är de flesta av de låtar som finns med denna skiva i stort sett samma som är med i Wacken-konserten med några få undantag. Ännu tråkigare är att det verkar blivit någon sorts produktionsmiss, då en del låtar helt enkelt inte finns eller går att spela. I alla fall om man navigerar sig fram genom menyn.
Men i sin helt är boxen mycket köpvärd och de tre skivorna kompletteras av en tjock booklet och en allmänt tjusig förpackning.
TRE SAKER
1. Den här DVD:n gör att man längtar ännu mer efter en heltäckande dokumentär om den svenska death metal-vågen. Det har gjorts flera böcker i ämnet och det är verkligen dags för en dokumentär.
2. Anekdoten om turnén med brittiska My Dying Bride som visade sig vara miserabel och som genast blev ännu mer miserabel ger en fin bild av att livet som "rockstjärna" definitivt inte är en dans på rosor.
3. Skönt nog är dokumentären på svenska med engelska undertexter. Det hade så klart varit mer praktiskt att göra den på engelska, men då hade den genast känts mer pretentiös och det där personliga anslaget hade försvunnit en smula.
2. Anekdoten om turnén med brittiska My Dying Bride som visade sig vara miserabel och som genast blev ännu mer miserabel ger en fin bild av att livet som "rockstjärna" definitivt inte är en dans på rosor.
3. Skönt nog är dokumentären på svenska med engelska undertexter. Det hade så klart varit mer praktiskt att göra den på engelska, men då hade den genast känts mer pretentiös och det där personliga anslaget hade försvunnit en smula.
ANDERS JAKOBSON (2010-02-26)