En seriös och rolig film som behövs
Funny People
Genre: DramakomediFormat: DVD, region 2, 1 skivor
Bolag: Universal, 2010
Ljud: Dolby digital 5.1
Bild: Anamorfisk widescreen 1.85:1
Judd Apatow verkar ligga bakom det mesta från USA som är roligt nu för tiden, som manusförfattare eller producent, men som regissör har han bara tre långfilmer bakom sig; "40 Year Old Virgin", "På smällen" och nu "Funny People". Samtliga filmer har en speciell ton, där speciellt de två sistnämnda mer tenderar att vara dramakomedier än renodlade komedier. Bakom de ofta fräcka skämten finns det ett allvar, en skildring av vardagens beskymmer, och blandningen är mycket tilltalande.
I "Funny People" är det nästan övervikt åt det dramatiska. Filmen handlar om George Simmons (Adam Sandler), en Adam Sandler-liknande (jodå) komiker som gjort sig en förmögenhet på rätt tramsiga filmer. När filmen inleds följer vi med George till doktorn där han får reda på att han har en långt skriden blodsjukdom med dödlig utkomst, där normal behandling inte längre kan hjälpa honom, utan allt han har att hoppas på är alternativ medicin.
Sakta börjar George rannsaka sig själv, bland annat genom att ringa till sitt livs kärlek Laura (Leslie Mann) och bege sig till den lokala komediklubben för ett spontant ståuppframträdande. Det är där hans vägar korsas med Ira Wright (Seth Rogen). Ira gör sina första trevande försök i branschen. Han bor tillsammans med Leo (Jonah Hill) och Mark (Jason Schwartzman) där Leo är lite mer framgångsrik och Mark gör huvudrollen i en ny sitcom. Den här kvällen får Ira gå på efter ett sällsynt deprimerande framträdande av den store George Simmons och kan inte göra annat än att skämta om föregångarens dysterhet.
Detta blir dock ingången till en ny karrär för Ira som blir anställd som Georges assistent och skämtskrivare, men främst ska det visa sig att Ira ska bli den George väljer att anförtro sig åt. Ira vill gärna hjälpa George, men George lever ett inrutat och olyckligt liv som inte blivit speciellt bättre av hans sjukdom.
Nu när jag läser vad jag skrivit inser jag att detta inte alls ser ut att vara en rolig film, men det är den. I alla fall stundtals, för som jag skrev inledningsvis sitter fokus på allvaret. Apatow har skissat fram intressanta karaktärer som kanske inte är varandras motsatser, men som är två olika spelkort i samma lek.
Jerry Seinfeld var med i dokumentären "Comedian" tillsammans med den okända Greg Giraldo där bådas ståuppkarriärer skildrades. Seinfeld hade då börjat om från scratch efter att skrotat allt gammalt material (avskedet kan ses i "I'm telling you for the last time") och dokumentären visar att det inte alltid är så lätt att vara en rolig person, och det gör även "Funny People".
Det finns en viktig händelse i storyn som jag inte tar upp här, men den figurerar i filmens trailer och kanske är det så att man ska veta den på förhand, men jag tycker att man ska upptäcka den efter hand, och när den kommer är det ganska mycket kvar av filmen. "Funny People" är nämligen två och en halvtimme lång, vilket är väldigt mycket speltid för en komedi. Det är både på gott och ont, för å ena sidan gillar jag att filmen får breda ut sig lite, men å andra blir det lite tydligt stundtals att längden är lite överdriven.
Det är hur som helst en bra film. Rolig, men med tyngd. Inte lika bra eller rolig som någon av Apatows tidigare filmer, men samtidigt känner jag att det är bra att den här filmen finns. Det behövdes en film av det här slaget.
I "Funny People" är det nästan övervikt åt det dramatiska. Filmen handlar om George Simmons (Adam Sandler), en Adam Sandler-liknande (jodå) komiker som gjort sig en förmögenhet på rätt tramsiga filmer. När filmen inleds följer vi med George till doktorn där han får reda på att han har en långt skriden blodsjukdom med dödlig utkomst, där normal behandling inte längre kan hjälpa honom, utan allt han har att hoppas på är alternativ medicin.
Sakta börjar George rannsaka sig själv, bland annat genom att ringa till sitt livs kärlek Laura (Leslie Mann) och bege sig till den lokala komediklubben för ett spontant ståuppframträdande. Det är där hans vägar korsas med Ira Wright (Seth Rogen). Ira gör sina första trevande försök i branschen. Han bor tillsammans med Leo (Jonah Hill) och Mark (Jason Schwartzman) där Leo är lite mer framgångsrik och Mark gör huvudrollen i en ny sitcom. Den här kvällen får Ira gå på efter ett sällsynt deprimerande framträdande av den store George Simmons och kan inte göra annat än att skämta om föregångarens dysterhet.
Detta blir dock ingången till en ny karrär för Ira som blir anställd som Georges assistent och skämtskrivare, men främst ska det visa sig att Ira ska bli den George väljer att anförtro sig åt. Ira vill gärna hjälpa George, men George lever ett inrutat och olyckligt liv som inte blivit speciellt bättre av hans sjukdom.
Nu när jag läser vad jag skrivit inser jag att detta inte alls ser ut att vara en rolig film, men det är den. I alla fall stundtals, för som jag skrev inledningsvis sitter fokus på allvaret. Apatow har skissat fram intressanta karaktärer som kanske inte är varandras motsatser, men som är två olika spelkort i samma lek.
Jerry Seinfeld var med i dokumentären "Comedian" tillsammans med den okända Greg Giraldo där bådas ståuppkarriärer skildrades. Seinfeld hade då börjat om från scratch efter att skrotat allt gammalt material (avskedet kan ses i "I'm telling you for the last time") och dokumentären visar att det inte alltid är så lätt att vara en rolig person, och det gör även "Funny People".
Det finns en viktig händelse i storyn som jag inte tar upp här, men den figurerar i filmens trailer och kanske är det så att man ska veta den på förhand, men jag tycker att man ska upptäcka den efter hand, och när den kommer är det ganska mycket kvar av filmen. "Funny People" är nämligen två och en halvtimme lång, vilket är väldigt mycket speltid för en komedi. Det är både på gott och ont, för å ena sidan gillar jag att filmen får breda ut sig lite, men å andra blir det lite tydligt stundtals att längden är lite överdriven.
Det är hur som helst en bra film. Rolig, men med tyngd. Inte lika bra eller rolig som någon av Apatows tidigare filmer, men samtidigt känner jag att det är bra att den här filmen finns. Det behövdes en film av det här slaget.
EXTRAMATERIALET
Judd Apatows filmer brukar vara späckade med extramaterial, och "Funny People" är så klart inget undantag. Det kräver sin tid att ta sig igenom de båda skivorna.
Efter bloopers, improvisationer och scener som är bortklippta, förlängda eller alternativa finns det en riktig godbit, nämligen en nästan långfilmslång dokumentär om inspelningen. Den är baserad på videodagböcker Judd Apatow spelade in under inspelningen och är riktigt bra. Här får vi en solklar inblick i hur personlig den här filmen är och dessutom ta del av hans process som filmmakare, från hur han matar skådespelarna med nya repliker mitt under inspelningen till hur de spelar in publiken under testvisningarna för att avgöra var de stora skratten finns och inte finns.
I och med att jag tycker att att Apatow verkar vara en riktig hedersknyffel så blir den här filmen ett riktigt trevligt komplement till filmen. Det personliga anslaget fortsätter i en kortare dokumentär om när Apatow som tonåring hade ett radioprogram där han intervjuade komiker, och även under rubriken "Från arkivet" där vi får se tv-inslag från när Apatow och Adam Sandler intervjuades 1990 och Sandlers Lettermandebut från 1991. Det finns även klipp när en 13-årig Seth Rogen kör lite standup.
Utöver detta finns det mycket, mycket mer som några musikaliska inslag, klipp från Georges Simmons filmer (så dåliga att det kryper i en), en busringning från 1990 och klipp och bakomfilm från den usla sitcomen Jason Schwartzmans karaktär medverkar i. Dessutom ett kommentarspår på första skivan.
Det finns hur mycket som helst med andra ord, så det är verkligen valuta för pengarna.
Efter bloopers, improvisationer och scener som är bortklippta, förlängda eller alternativa finns det en riktig godbit, nämligen en nästan långfilmslång dokumentär om inspelningen. Den är baserad på videodagböcker Judd Apatow spelade in under inspelningen och är riktigt bra. Här får vi en solklar inblick i hur personlig den här filmen är och dessutom ta del av hans process som filmmakare, från hur han matar skådespelarna med nya repliker mitt under inspelningen till hur de spelar in publiken under testvisningarna för att avgöra var de stora skratten finns och inte finns.
I och med att jag tycker att att Apatow verkar vara en riktig hedersknyffel så blir den här filmen ett riktigt trevligt komplement till filmen. Det personliga anslaget fortsätter i en kortare dokumentär om när Apatow som tonåring hade ett radioprogram där han intervjuade komiker, och även under rubriken "Från arkivet" där vi får se tv-inslag från när Apatow och Adam Sandler intervjuades 1990 och Sandlers Lettermandebut från 1991. Det finns även klipp när en 13-årig Seth Rogen kör lite standup.
Utöver detta finns det mycket, mycket mer som några musikaliska inslag, klipp från Georges Simmons filmer (så dåliga att det kryper i en), en busringning från 1990 och klipp och bakomfilm från den usla sitcomen Jason Schwartzmans karaktär medverkar i. Dessutom ett kommentarspår på första skivan.
Det finns hur mycket som helst med andra ord, så det är verkligen valuta för pengarna.
TRE SAKER
1. Eric Bana spelar en lätt skruvad roll som Lauras australiensiska man, en typ av roll jag aldrig sett honom spela tidigare. I extramaterialet avslöjas det att hemma i Australien är Bana mest känd från olika sketchprogram.
2. Filmen inleds med amatörinspelade bilder där George/Adam busringer. Detta är verkliga bilder från när Sandler och Apatow var rumskompisar. Även alla andra bilder på George i yngre utförande är äkta Sandler-bilder.
3. På baksidan beskrivs "Funny People" som en "hysteriskt rolig film". Mja, förväntar man sig att garva läppen av sig så blir man nog lite besviken.
2. Filmen inleds med amatörinspelade bilder där George/Adam busringer. Detta är verkliga bilder från när Sandler och Apatow var rumskompisar. Även alla andra bilder på George i yngre utförande är äkta Sandler-bilder.
3. På baksidan beskrivs "Funny People" som en "hysteriskt rolig film". Mja, förväntar man sig att garva läppen av sig så blir man nog lite besviken.
ANDERS JAKOBSON (2010-03-23)