Inte speciellt märkvärdig tv-spelsfilm
Street Fighter - The Legend of Chun-Li
Genre: ActionFormat: DVD, region 2, 1 skivor
Bolag: Nordisk film, 2009
Ljud: Dolby digital 5.1
Bild: Anamorfisk widescreen 2.35:1
Tv-spelsbolaget Capcom har försiktigt travat in i filmbranschen och adapterat sin succé "Street Fighter" som långfilm. Tyvärr är det inte någon speciellt märkvärdig film som lär gå till historien på något sätt. Snarare tvärt om - den här filmen är snabbt glömd. Jag kommer personligen att radera den ur filmarkivet i huvudet inom väldigt kort.
Den fullständiga titeln lyder "Street Fighter - The Legend of Chun-Li", och jag antar att Chun-Li är en karaktär från spelet som alla som spelat det känner igen. Hennes historia är inte mycket av någon legend, men om de säger det så...
Som dotter till en amerikansk mamma och en asiatisk pappa som flyttat runt mycket i jobbet lyckas Chun-Li ändå få en hel del tid med fadern när de slagit sig ned i Hong Kong. Han tränar henne i självförsvar när hon inte sitter och övar vid flygeln då tanken är att hon ska bli konsertpianist. Det blir hon också så småningom, men innan dess har pappan rövats bort av en albinoskurk som heter Bison (Neal McDonough). Chun-Li (Kristin Kreuk) växer upp, tämligen övertygad om att pappan har blivit mördad, men efter en konsert får hon en urgammal rulle i gåva som hon får hjälp att tyda. Den säger att hon ska ta sig till Bangkok och leta efter en man som heter Gen.
I Bangkok har Bison nu bosatt sig med ambitionen att ta över den undre världen totalt och avrättar ledarna för alla maffiafamiljer. En Interpolpolis, Nash (Chris Klein) slår sig ihop med den lättklädda kvinnliga polisen Maya (Moon Bloodgood) som leder maffiamordroteln. En påtaglig sexuell spänning blommar upp mellan dessa.
Chun-Li hittar Gen (Robin Shou) och får reda på hur saker och ting ligger till, och plötsligt är både Chun-Li och polisparet ute efter Bison, dock av olika anledningar, men alla med målet att förgöra honom.
Ja, det är inte speciellt mycket till historia i filmen och till råga på allt är det tämligen trist framfört. Fightscener kommer med jämna mellanrum, men dessa är bara måttligt roande. Man har sett det tidigare och man har definitivt sett det bättre gjort tidigare.
Det är dessutom inga speciellt märkvärdiga skådespelarinsatser. De är inte genomusla, men heller ingenting man imponeras av, och med tanke på vad man har haft att jobba med så är det kanske inte så konstigt att skådespeleriet blir lite platt.
Nja, utan att ha spelat "Street Fighter" (vad jag minns i alla fall) så kan jag garanterat säga att det både är mer spännande och givande att sitta med kontrollen i handen än i tv-soffan.
Den fullständiga titeln lyder "Street Fighter - The Legend of Chun-Li", och jag antar att Chun-Li är en karaktär från spelet som alla som spelat det känner igen. Hennes historia är inte mycket av någon legend, men om de säger det så...
Som dotter till en amerikansk mamma och en asiatisk pappa som flyttat runt mycket i jobbet lyckas Chun-Li ändå få en hel del tid med fadern när de slagit sig ned i Hong Kong. Han tränar henne i självförsvar när hon inte sitter och övar vid flygeln då tanken är att hon ska bli konsertpianist. Det blir hon också så småningom, men innan dess har pappan rövats bort av en albinoskurk som heter Bison (Neal McDonough). Chun-Li (Kristin Kreuk) växer upp, tämligen övertygad om att pappan har blivit mördad, men efter en konsert får hon en urgammal rulle i gåva som hon får hjälp att tyda. Den säger att hon ska ta sig till Bangkok och leta efter en man som heter Gen.
I Bangkok har Bison nu bosatt sig med ambitionen att ta över den undre världen totalt och avrättar ledarna för alla maffiafamiljer. En Interpolpolis, Nash (Chris Klein) slår sig ihop med den lättklädda kvinnliga polisen Maya (Moon Bloodgood) som leder maffiamordroteln. En påtaglig sexuell spänning blommar upp mellan dessa.
Chun-Li hittar Gen (Robin Shou) och får reda på hur saker och ting ligger till, och plötsligt är både Chun-Li och polisparet ute efter Bison, dock av olika anledningar, men alla med målet att förgöra honom.
Ja, det är inte speciellt mycket till historia i filmen och till råga på allt är det tämligen trist framfört. Fightscener kommer med jämna mellanrum, men dessa är bara måttligt roande. Man har sett det tidigare och man har definitivt sett det bättre gjort tidigare.
Det är dessutom inga speciellt märkvärdiga skådespelarinsatser. De är inte genomusla, men heller ingenting man imponeras av, och med tanke på vad man har haft att jobba med så är det kanske inte så konstigt att skådespeleriet blir lite platt.
Nja, utan att ha spelat "Street Fighter" (vad jag minns i alla fall) så kan jag garanterat säga att det både är mer spännande och givande att sitta med kontrollen i handen än i tv-soffan.
EXTRAMATERIALET
Ingenting.
TRE SAKER
1. Bison har två viktiga hantlangare - Balrog (Michael Clarke Duncan) och Vega (Taboo). I den japanska versionen av filmen har man krånglat till det ordentligt med namnen och kastat om dem totalt - Bison heter Vega, Vega heter Balrog och Balrog heter Bison.
2. Chun-Li får lära sig att framkalla något sorts rosa eldklot som specialvapen och detta känns givetvis som en referens till tv-spelet.
3. Det finns några tidigare "Street Fighter"-filmer och det här lär väl inte vara den sista. En replik från Gen i slutet av filmen känns som en ingång till en uppföljare.
2. Chun-Li får lära sig att framkalla något sorts rosa eldklot som specialvapen och detta känns givetvis som en referens till tv-spelet.
3. Det finns några tidigare "Street Fighter"-filmer och det här lär väl inte vara den sista. En replik från Gen i slutet av filmen känns som en ingång till en uppföljare.
ANDERS JAKOBSON (2010-01-13)