Som något lättglömt på Nickelodeon
Gisaku
Genre: AnimeradFormat: DVD, region 2, 1 skivor
Bolag: Scanbox, 2010
Ljud: Dolby digital 2.0
Bild: Anamorfisk widescreen 1.78:1
Var 385:e år öppnas en portal till en annan dimension någonstans i världen. Sist det hände stod samurajen Yohei i vägen för demonen Gorkan som försökte ta sig in. Med hjälp av en magisk nyckel lyckades Yohei skada Gorkan, så att hans krafter sögs tillbaka in i portalen och lämnade honom kvar i människoform. Den magiska nyckeln delades i flera delar och gömdes runt om i världen. En av bitarna svaldes av Gorkans best Gisaku, som förvandlades till ett snällt och gulligt litet kattdjur.
År 2005 ska portalen till att öppnas igen, och bara den som har nyckeln vet var det kommer att ske. Yohei vaknar upp i Spanien efter nästan 400 års sömn, och med hjälp av Gisaku, pojken Riki, flickan Moira och människo-lodjuret Linceto måste han finna nyckelns bitar. Gorkan har dock varit vaken längre och skapat sig ett stort försprång i den moderna världen.
"Gisaku" är en spansk tecknad film, något som jag nog aldrig sett tidigare. Man har dock gjort filmen på engelska, troligen för att enklare kunna sälja filmen utomlands. Samma sak gjorde man till exempel med den finska julfilmen "Niko" nyligen. Man försöker sälja filmen som japansk anime, men stilen är mer som något mer påkostade amerikanska tecknade tv-serier som "Ben 10". Det känns också definitivt mer som tv än film, och skulle nästan kunna vara valfri lättglömt program på till exempel barnkanalen Nickelodeon. Dock kommer 15-årsgränsen på filmen sig av att Gorkan inte drar sig för att ta kål på folk ibland, och ett tiotal käftsmällar hjälper väl till. Förutom det är filmen tydligt riktad till en yngre publik än så.
Det är svart att engagera sig i filmen. När den slutar har jag redan nästan glömt den. Den är inte dålig och den är inte bra, utan passerar bara. Den är vältecknad utan att man imponeras, och klyschig men utan att man irriteras. Man har stora chanser till finurliga kulturkrockar då Yohei möter vår nutida värld, men även detta passerar ganska obemärkt. Ibland serveras vi klumpiga moralkakor och osmidiga försök till historielektioner, samtidigt som en viss uppfinningsrikedom ändå berikar manuset. Något enstaka skämt roar, men de flesta inte. Actionscenerna är sådär och serveras tillräckligt ofta för att hålla pulsen på rätt sida om viloläge. Till syvende och sist är det en ganska menlös film som ingen borde anstränga sig för att se.
År 2005 ska portalen till att öppnas igen, och bara den som har nyckeln vet var det kommer att ske. Yohei vaknar upp i Spanien efter nästan 400 års sömn, och med hjälp av Gisaku, pojken Riki, flickan Moira och människo-lodjuret Linceto måste han finna nyckelns bitar. Gorkan har dock varit vaken längre och skapat sig ett stort försprång i den moderna världen.
"Gisaku" är en spansk tecknad film, något som jag nog aldrig sett tidigare. Man har dock gjort filmen på engelska, troligen för att enklare kunna sälja filmen utomlands. Samma sak gjorde man till exempel med den finska julfilmen "Niko" nyligen. Man försöker sälja filmen som japansk anime, men stilen är mer som något mer påkostade amerikanska tecknade tv-serier som "Ben 10". Det känns också definitivt mer som tv än film, och skulle nästan kunna vara valfri lättglömt program på till exempel barnkanalen Nickelodeon. Dock kommer 15-årsgränsen på filmen sig av att Gorkan inte drar sig för att ta kål på folk ibland, och ett tiotal käftsmällar hjälper väl till. Förutom det är filmen tydligt riktad till en yngre publik än så.
Det är svart att engagera sig i filmen. När den slutar har jag redan nästan glömt den. Den är inte dålig och den är inte bra, utan passerar bara. Den är vältecknad utan att man imponeras, och klyschig men utan att man irriteras. Man har stora chanser till finurliga kulturkrockar då Yohei möter vår nutida värld, men även detta passerar ganska obemärkt. Ibland serveras vi klumpiga moralkakor och osmidiga försök till historielektioner, samtidigt som en viss uppfinningsrikedom ändå berikar manuset. Något enstaka skämt roar, men de flesta inte. Actionscenerna är sådär och serveras tillräckligt ofta för att hålla pulsen på rätt sida om viloläge. Till syvende och sist är det en ganska menlös film som ingen borde anstränga sig för att se.
EXTRAMATERIALET
Vi får en musikvideo (som man även ser under sluttexterna på filmen) med ett onämnt och snabbglömt rockband, följt av vad man kallar "Character Design (no speak)" vilket är ett stillbildsgalleri med karaktärsskisser utan kommentarer. "Color 3D" är en liten intressant featurette från produktionen, där vi får se några scener byggas upp från handritade teckningar till den slutligen kompositionen gjord med datorer. Den slutar dock väldigt plötsligt, till synes mitt i ett klipp.
TRE SAKER
1. Omslagstexten hävdar att filmen är "one of the best Japanese animation ever" trots att inte en enda japan är inblandad i produktionen.
2. Skurkdemonens röst är oerhört lik Dr. Claws röst i "Inspector Gadget". Ni vet, han som säger "I'll get you next time, Gadget! Next time!" i slutet av varje avsnitt.
3. Produktionsbolaget Filmax Animation hade tidigare bara gett ut filmen "El Cid: La Leyenda", som dyker upp i bakgrunden som poster på väggen i Rikis rum.
2. Skurkdemonens röst är oerhört lik Dr. Claws röst i "Inspector Gadget". Ni vet, han som säger "I'll get you next time, Gadget! Next time!" i slutet av varje avsnitt.
3. Produktionsbolaget Filmax Animation hade tidigare bara gett ut filmen "El Cid: La Leyenda", som dyker upp i bakgrunden som poster på väggen i Rikis rum.
HENRIK ANDERSSON (2010-02-19)