Altmans farväl till filmvärlden
A Prairie Home Companion
Genre: KomediFormat: DVD, region 2, 1 skivor
Bolag: Scanbox, 2007
Ljud: Dolby Digital 5.1, DTS 5.1
Bild: Anamorfisk widescreen 2.35:1
Filmmakaren Robert Altman gick bort i sviterna av cancer blott tio dagar efter att "A Prairie Home Companion" släpptes på DVD i USA i oktober förra året, och därmed gick en av de stora ur tiden. Han blev visserligen 81 år gammal, men ändå.
Filmen är klassisk Robert Altman - en riktigt ensemblefilm med vass dialog och starka skådespelarinsatser. Man känner igen det från vissa av hans tidigare filmer, och det är väl ett tecken på hans storhet som regissör.
"A Prairie Home Companion" är en lite småmystisk film. Den handar om ett radioprogram med samma namn som filmtiteln som sänder en varitéshow live. Programledaren Garrison Keillor styr underhållningen och presenterar artister och sjunger reklaminslag mellan låtarna.
Det mystiska är att filmen är väldigt svårplacerad. Musiken som framförs i showen låter som något man kunde hört på radion under 50- och 60-talet, och för att förrvirra tidsuppfattningen ytterligare finns det en berättare i filmen - spelad av Kevin Klein - som är säkerhetschef på teatern där radioprogrammet spelas in. Han både ser ut som, agerar som och pratar som en privatdetektiv från 30-talet. Han heter till och med "Guy Noir", vilket ändå måste vara en liten passning till den tidens deckarhistorier.
Men filmen utspelar sig i nutid. Showen är av det slag som försvann för 50 år sedan och nu är det även dags för "A Prairie Home Companion" att försvinna, för det vi får vara med om är det sista programmet. Bolaget som äger radiostationen ska lägga ned programmet.
Det blir en final som rör upp känslor hos de medverkande. Gamla schismer bubblar upp, sorg och död blir en del av det hela. Inte nog med det - en mystisk kvinna i vit trenchcoat dyker upp med en speciell uppgift.
Det här är faktiskt en komedi, även om det kanske inte verkar så. Dialogen är stundtals rolig, Kevin Klein bidrar med många komiska inslag och Woody Harrelson och John C Reilly spelar två sjungande cowboys som slänger käft med varandra hela tiden.
Det är ett gytter av människor med i filmen. Bland annat spelar Lily Tomlin och Meryl Streep två sjungande systrar och Linsey Lohan den senares dotter. En intressant detalj i sammanhanget är att skådespelarna både sjunger och spelar helt själva.
Hur är då Robert Altmans sista film? Tja, den är helt OK. Den är knappast den bästa han gjort, fast ganska lättsedd och underhållande för stunden, men jag har en bestämd känsla av att jag inte riktigt kommer att komma ihåg den här filmen under någon längre period. Strålande skådespel dock - filmen har nästan bara en massa Oscarsvinnare och Oscarsnominerade, så det är knappast B-laget som samlats till denna film.
Filmen är klassisk Robert Altman - en riktigt ensemblefilm med vass dialog och starka skådespelarinsatser. Man känner igen det från vissa av hans tidigare filmer, och det är väl ett tecken på hans storhet som regissör.
"A Prairie Home Companion" är en lite småmystisk film. Den handar om ett radioprogram med samma namn som filmtiteln som sänder en varitéshow live. Programledaren Garrison Keillor styr underhållningen och presenterar artister och sjunger reklaminslag mellan låtarna.
Det mystiska är att filmen är väldigt svårplacerad. Musiken som framförs i showen låter som något man kunde hört på radion under 50- och 60-talet, och för att förrvirra tidsuppfattningen ytterligare finns det en berättare i filmen - spelad av Kevin Klein - som är säkerhetschef på teatern där radioprogrammet spelas in. Han både ser ut som, agerar som och pratar som en privatdetektiv från 30-talet. Han heter till och med "Guy Noir", vilket ändå måste vara en liten passning till den tidens deckarhistorier.
Men filmen utspelar sig i nutid. Showen är av det slag som försvann för 50 år sedan och nu är det även dags för "A Prairie Home Companion" att försvinna, för det vi får vara med om är det sista programmet. Bolaget som äger radiostationen ska lägga ned programmet.
Det blir en final som rör upp känslor hos de medverkande. Gamla schismer bubblar upp, sorg och död blir en del av det hela. Inte nog med det - en mystisk kvinna i vit trenchcoat dyker upp med en speciell uppgift.
Det här är faktiskt en komedi, även om det kanske inte verkar så. Dialogen är stundtals rolig, Kevin Klein bidrar med många komiska inslag och Woody Harrelson och John C Reilly spelar två sjungande cowboys som slänger käft med varandra hela tiden.
Det är ett gytter av människor med i filmen. Bland annat spelar Lily Tomlin och Meryl Streep två sjungande systrar och Linsey Lohan den senares dotter. En intressant detalj i sammanhanget är att skådespelarna både sjunger och spelar helt själva.
Hur är då Robert Altmans sista film? Tja, den är helt OK. Den är knappast den bästa han gjort, fast ganska lättsedd och underhållande för stunden, men jag har en bestämd känsla av att jag inte riktigt kommer att komma ihåg den här filmen under någon längre period. Strålande skådespel dock - filmen har nästan bara en massa Oscarsvinnare och Oscarsnominerade, så det är knappast B-laget som samlats till denna film.
EXTRAMATERIALET
Blott en trailer till filmen och några fler till andra filmer ligger som extramaterial. Detta är inte speciellt smickrande för en film som vars amerikanska originalutgåva stoltserar med både ett kommentarspår med Robert Altman och Kevin Kline, en featurette och utökade musikinslag. Varför fick inte det följa med internationellt?
TRE SAKER
1. "A Prairie Home Companion" är delvis baserad på verkligheten. Programmet finns på riktigt och Garrison Keillor spelar sig själv kan man säga. Han har dessutom skrivit filmens manus.
2. Kevin Klein är verkligen en duktig skådespelare, som uppenbarligen går in i varje roll med starkt seriösa planer. I en scen i den här filmen öppnar han en Champagneflaska vars kork faktiskt flög iväg och träffade Robert Altman i pannan. Klein ber om ursäkt men fortsätter att vara i sin karaktär. Det hela känns i efterhand som en smart skriven grej i manuset, men det var bara en slump.
3. En lite annorlunda association men i alla fall: i bandet som kompar alla musiker finns en pianospelande ledare som är tunnhårig på toppen men med ganska långt vågigt, pälsliknande hår. Han ser ut som hunden Rowlf som spelade piano i "Mupparna"...
2. Kevin Klein är verkligen en duktig skådespelare, som uppenbarligen går in i varje roll med starkt seriösa planer. I en scen i den här filmen öppnar han en Champagneflaska vars kork faktiskt flög iväg och träffade Robert Altman i pannan. Klein ber om ursäkt men fortsätter att vara i sin karaktär. Det hela känns i efterhand som en smart skriven grej i manuset, men det var bara en slump.
3. En lite annorlunda association men i alla fall: i bandet som kompar alla musiker finns en pianospelande ledare som är tunnhårig på toppen men med ganska långt vågigt, pälsliknande hår. Han ser ut som hunden Rowlf som spelade piano i "Mupparna"...
ANDERS JAKOBSON (2007-02-22)