Vidrig och delvis sann historia
Precious
Genre: DramaFormat: DVD, region 2, 1 skivor
Bolag: Noble Entertainment, 2010
Ljud: Dolby Digital 5.1
Bild: Anamorfisk widescreen 1.85:1
Filmen "Precious" är ren och skär vidrighet i all sin prakt. Redan från start mår jag fysiskt illa och illamåendet håller sedan i sig filmen igenom. Våldtäktsscenen i början av filmen är bland det vidrigaste jag sett och tårarna kommer direkt. "Precious" vann både kritikernas och tittarnas hjärtan. Det är inget konstigt alls då den personen som ser den här filmen och inte blir berörd måste vara fullkomligt känslokall.
Huvudrollen Precious Jones (Gabourey Sidibe) är 16 år och lever ett fruktansvärt liv. Hon våldtas av sin pappa och är vid så ung ålder gravid för andra gången, med just sin far. Mamman (Mo'Nique) slår henne och är det inte fysisk misshandel så är det regelbunden psykisk. När Precious andra graviditet blir känd kastas hon ut från skolan. Hon söker sig då till en frivillig skola och tack vare en radikal och beslutsam lärare vid namn Ms Rain (Paula Patton) börjar hennes tragiska liv få rätsida tack vare hennes egen vilja att förändra sitt leverne.
Scenerna i hemmet mellan mamman och Precious är de värsta i filmen. Då är det så påtagligt och det går inte att värja sig från vidrigheterna som Precious får utstå från sin egen mor. Det är detta man minns av filmen när sluttexterna börjar rulla. Dock har jag har lite svårt att förstå drömscenerna. Jag kan inte riktigt ta till mig dem. De bryter så mot det stilistiska i filmen och jag kan inte riktigt köpa det tyvärr. Jag hade hellre sett att Precious drömmar hade skildrats på något annat vis. Jag vill ha den hemska känslan rakt igenom. Jag förmodar att de upplevdes helt annorlunda i boken och kan gissa att det är svåra scener att i filmatiseringen förmedla på ett helt överensstämmande sätt.
Även om filmen i sin helhet är väl värd att se, nästan ett måste faktiskt, så är det vissa bitar som inte riktigt går hem hos mig. Karaktärerna är grymma på många vis och rollprestationerna av Gabourey Sidibe och Mo'Nique är fantastiska. Däremot har jag svårt för Paula Pattons roll Ms Rain. Hon går mest runt och ser svår ut och så himla omtänksam och lidande. Det blir till ett störande moment. Historien som berättas är dock så viktig och jag tror att de flesta tittare kan känna igen sig i något av allt det som händer. Om inte, så åtminstone ta till sig historien och bli berörd.
Huvudrollen Precious Jones (Gabourey Sidibe) är 16 år och lever ett fruktansvärt liv. Hon våldtas av sin pappa och är vid så ung ålder gravid för andra gången, med just sin far. Mamman (Mo'Nique) slår henne och är det inte fysisk misshandel så är det regelbunden psykisk. När Precious andra graviditet blir känd kastas hon ut från skolan. Hon söker sig då till en frivillig skola och tack vare en radikal och beslutsam lärare vid namn Ms Rain (Paula Patton) börjar hennes tragiska liv få rätsida tack vare hennes egen vilja att förändra sitt leverne.
Scenerna i hemmet mellan mamman och Precious är de värsta i filmen. Då är det så påtagligt och det går inte att värja sig från vidrigheterna som Precious får utstå från sin egen mor. Det är detta man minns av filmen när sluttexterna börjar rulla. Dock har jag har lite svårt att förstå drömscenerna. Jag kan inte riktigt ta till mig dem. De bryter så mot det stilistiska i filmen och jag kan inte riktigt köpa det tyvärr. Jag hade hellre sett att Precious drömmar hade skildrats på något annat vis. Jag vill ha den hemska känslan rakt igenom. Jag förmodar att de upplevdes helt annorlunda i boken och kan gissa att det är svåra scener att i filmatiseringen förmedla på ett helt överensstämmande sätt.
Även om filmen i sin helhet är väl värd att se, nästan ett måste faktiskt, så är det vissa bitar som inte riktigt går hem hos mig. Karaktärerna är grymma på många vis och rollprestationerna av Gabourey Sidibe och Mo'Nique är fantastiska. Däremot har jag svårt för Paula Pattons roll Ms Rain. Hon går mest runt och ser svår ut och så himla omtänksam och lidande. Det blir till ett störande moment. Historien som berättas är dock så viktig och jag tror att de flesta tittare kan känna igen sig i något av allt det som händer. Om inte, så åtminstone ta till sig historien och bli berörd.
EXTRAMATERIALET
Extramaterialet till den här filmen är inte så himla bra tyvärr. Det är mest samma saker vi får se och det är många superlativ mellan skaparna och de som varit med och satsat på filmen som till exempel Oprah Winfrey som är filmens exekutiv producent. Det var dock intressant att höra hur auditions gick till för att hitta huvudrollen plus att det till en början var tänkt att Helen Mirren skulle spela den roll som sedan gick till Mariah Carey.
En enda bortklippt scen finns med på extramaterialet och det verkar rätt annorlunda om det endast är en scen som inte kom med i den slutgiltiga versionen, ganska ovanligt skulle jag tro.
Sista punkten på extramaterialet är när regissören Daniel Lee öppnar Stockholm Film Festival med filmen. Den biten är gjord av svenskar och ger inte mycket mer den heller tyvärr.
En enda bortklippt scen finns med på extramaterialet och det verkar rätt annorlunda om det endast är en scen som inte kom med i den slutgiltiga versionen, ganska ovanligt skulle jag tro.
Sista punkten på extramaterialet är när regissören Daniel Lee öppnar Stockholm Film Festival med filmen. Den biten är gjord av svenskar och ger inte mycket mer den heller tyvärr.
TRE SAKER
1. Mo'Nique vann en Oscar för bästa kvinnliga biroll 2010. Dessutom vann filmen en Oscar för bästa manus efter förlaga och var nominerad i ytterligare fyra kategorier.
2. Mariah Carey gör en rollinsats som sångerskan ska ha massor av cred för. Divan med den stora rösten är totalt som bortblåst och Carey når en annan dimension. Lenny Kravitz gör rollen som sjuksköterska. Ytterligare en musikartist som lyfts upp till vita duken och klarar det galant.
3. Filmen är baserad på den bästsäljande romanen "Push" som är skriven av Sapphire. Sapphire spelar dessutom en liten roll i filmen som "day care woman".
2. Mariah Carey gör en rollinsats som sångerskan ska ha massor av cred för. Divan med den stora rösten är totalt som bortblåst och Carey når en annan dimension. Lenny Kravitz gör rollen som sjuksköterska. Ytterligare en musikartist som lyfts upp till vita duken och klarar det galant.
3. Filmen är baserad på den bästsäljande romanen "Push" som är skriven av Sapphire. Sapphire spelar dessutom en liten roll i filmen som "day care woman".
MARIA EREMO (2010-06-16)