En typisk, men lyckad romantisk komedi
It's Complicated
Genre: Romantisk komediFormat: DVD, region 2, 1 skivor
Bolag: Universal, 2010
Ljud: Dolby digital 5.1
Bild: Anamorfisk widescreen 1.85:1
En romantisk komedi utan några större överraskningar. Ändå känns "It’s Complicated" helt okej och många stunder både rolig, tankvärd och fylld av kärlek. Att huvudpersonerna är en man och en kvinna i 60-årsåldern gör det hela lite annorlunda och väldigt skönt. Att se två vuxna människor med samma svårigheter och frågetecken kring relationer som unga är oerhört befriande.
Jane Adler (Meryl Streep) och Jake Adler (Alec Baldwin) är skilda sedan tio år. Tillsammans har de tre gemensamma barn som i dagsläget är mer eller mindre vuxna. Jake lever tillsammans med sin nya unga hustru och hennes femårige son. Jane satsar på sitt företag och på att äntligen bygga ut huset så som hon vill ha det. Till sin hjälp med huset har hon arkitekten Adam (Steve Martin) som även han är frånskild. Trots att det gått tio år sedan skilsmässan mellan Jane och Jake finns fortfarande någon form av dragning mellan dem båda. Det slutar med att de har en affär och plötsligt verkar det som att de kanske är på väg tillbaka till varandra igen. Detta skapar givetvis en hel del problem särskilt eftersom Adam börjar få känslor för Jane.
Hela filmen är så där äckligt perfekt. Så perfekt som det bara blir på film. De tre barnen är oerhört kärleksfulla med varandra och det starka band som finns mellan dem tre är nästan för bra för att vara sant. Huset Jane bor i är som ett drömhus. Köket är typiskt amerikanskt och i det stora kylskåpet är det alltid fullt med mat och det är inga problem för Jane att baka flera sorters paj mitt i natten. En perfekt mamma. Företaget hon driver är ett café och det är som hämtat ur en reklamkatalog där chokladmuffinsen är fulländade ända ut i glasyren.
Streep, Baldwin och Martin är väldigt roliga. Det märks tydligt att de lirar på en annan nivå än till exempel barnen. De har den där exaktheten och sätter replikerna galant. Dialogen är dessutom många gånger väldigt rolig men jag tror att den här trion gör det hela ännu bättre än vad det var från början. Minspelet från speciellt Baldwin och Streep är många gånger jätteroligt och även om det emellanåt är lite töntigt och överdrivet är filmen helt okej. Filmen är en romantisk komedi och man får exakt det man förväntar sig, varken mer eller mindre. Det hela är mycket amerikanskt men det fungerar ändå.
Det enda jag stör mig på är den yngsta dottern som spelas av Zoe Kazan eftersom hon ständigt spelar över. Kanske är karaktären tänkt att vara sådan men det hela känns lite väl mycket. Extra cred ska däremot John Krasinski ha som spelar svärsonen. Han vill jag bara se mer av och han är väldigt rolig hela filmen igenom. Han blir som en frisk fläkt jämfört med de tre perfekta barnen som inte verkar ha utrymme till att bli lite tokiga.
Jane Adler (Meryl Streep) och Jake Adler (Alec Baldwin) är skilda sedan tio år. Tillsammans har de tre gemensamma barn som i dagsläget är mer eller mindre vuxna. Jake lever tillsammans med sin nya unga hustru och hennes femårige son. Jane satsar på sitt företag och på att äntligen bygga ut huset så som hon vill ha det. Till sin hjälp med huset har hon arkitekten Adam (Steve Martin) som även han är frånskild. Trots att det gått tio år sedan skilsmässan mellan Jane och Jake finns fortfarande någon form av dragning mellan dem båda. Det slutar med att de har en affär och plötsligt verkar det som att de kanske är på väg tillbaka till varandra igen. Detta skapar givetvis en hel del problem särskilt eftersom Adam börjar få känslor för Jane.
Hela filmen är så där äckligt perfekt. Så perfekt som det bara blir på film. De tre barnen är oerhört kärleksfulla med varandra och det starka band som finns mellan dem tre är nästan för bra för att vara sant. Huset Jane bor i är som ett drömhus. Köket är typiskt amerikanskt och i det stora kylskåpet är det alltid fullt med mat och det är inga problem för Jane att baka flera sorters paj mitt i natten. En perfekt mamma. Företaget hon driver är ett café och det är som hämtat ur en reklamkatalog där chokladmuffinsen är fulländade ända ut i glasyren.
Streep, Baldwin och Martin är väldigt roliga. Det märks tydligt att de lirar på en annan nivå än till exempel barnen. De har den där exaktheten och sätter replikerna galant. Dialogen är dessutom många gånger väldigt rolig men jag tror att den här trion gör det hela ännu bättre än vad det var från början. Minspelet från speciellt Baldwin och Streep är många gånger jätteroligt och även om det emellanåt är lite töntigt och överdrivet är filmen helt okej. Filmen är en romantisk komedi och man får exakt det man förväntar sig, varken mer eller mindre. Det hela är mycket amerikanskt men det fungerar ändå.
Det enda jag stör mig på är den yngsta dottern som spelas av Zoe Kazan eftersom hon ständigt spelar över. Kanske är karaktären tänkt att vara sådan men det hela känns lite väl mycket. Extra cred ska däremot John Krasinski ha som spelar svärsonen. Han vill jag bara se mer av och han är väldigt rolig hela filmen igenom. Han blir som en frisk fläkt jämfört med de tre perfekta barnen som inte verkar ha utrymme till att bli lite tokiga.
EXTRAMATERIALET
Det här extramaterialet där vi får ta del av intervjuer med skådespelarna är som ett enda långt rövslickeri. Att det var så fantastiskt att få arbeta med dessa skådespelare och att när han eller hon gjorde en scen var det så himla bra. Nej, ett extramaterial jag hade kunnat vara utan. Dock går man igenom filmens olika punkter så som ensemble, handling, utseende och regissör.
TRE SAKER
1. Nancy Meyer som gjort den här filmen ligger även bakom andra romantiska komedier som till exempel "The Holiday" och "Galen i kärlek".
2. Det är svårt att låta bli att tänka på Alec Baldwins karaktär från "30 rock" i "It’s Complicated". Det är nämligen väldigt mycket samma stil på de båda.
3. När Streeps och Martins karaktärer röker på och blir höga är det himla kul. Den biten i filmen är det jag bäst kommer ihåg och de båda visar sin komiska talang flera gånger om.
2. Det är svårt att låta bli att tänka på Alec Baldwins karaktär från "30 rock" i "It’s Complicated". Det är nämligen väldigt mycket samma stil på de båda.
3. När Streeps och Martins karaktärer röker på och blir höga är det himla kul. Den biten i filmen är det jag bäst kommer ihåg och de båda visar sin komiska talang flera gånger om.
MARIA EREMO (2010-06-24)