Svulstig musikal i segaste laget
Nine
Genre: DramaFormat: DVD, region 2, 1 skivor
Bolag: Noble Entertainment,
Ljud: Dolby digital 5.1
Bild: Anamorfisk widescreen 1.78:1
Musikal på film är en riktigt svår genre som i de flesta fall inte tilltalat mig. Egentligen är det bara "Mamma Mia!" jag gillar som musikal på film. Och då är det tack vare musiken och skådespelarna. Det är i och för sig viktiga ingredienser i en musikalfilm, men ändå. Nu ska dock den här recensionen handla om musikalen "Nine" som fått stående ovationer och bygger på en flerfaldigt Tony-belönad Broadwaymusikal som i sin tur baserats på Fellinis "8½". Mannen bakom filmen, Rob Marshall, har även gjort "Chicago" som jag dessvärre inte sett och heller därför inte kan jämföra "Nine" med.
Filmen utspelar sig i Italien under 1960-talet. Filmregissören Guido (Daniel Day-Lewis), som efter två filmfloppar måste lyckas med nästa film, har svår skrivkramp. När det är endast tio dagar kvar till filmstart har han fortfarande inte skrivit en enda rad på manuset. I stället lider han av panikångest, stress och massor av kvinnoaffärer. Han är gift med Luisa (Marion Cotillard), har ett förhållande med Carla (Penélope Cruz) och trånar efter både Stephanie (Kate Hudson) och Claudia (Nicole Kidman). Hans döda mamma (Sophia Loren) finns med i Guidos huvudbry och hela hans liv är en blandning av verklighet och drömmar. Ju längre tiden går desto mer panik blir det för Guido. Samtidigt börjar hans liv bli till spillror då kvinnorna runt omkring honom har tröttnat på hans sätt att bete sig. Guido tvingas sakta men säkert göra upp med sitt liv och försöka få ordning på både det privata och arbetet.
Inledningen i filmen är ett intressant sätt att presentera alla kvinnliga roller på. Givetvis får vi dem presenterade i ett drömskt dansnummer. Riktigt snyggt, men sedan tappar jag intresset. Storyn känns alldeles för seg och ointressant. Kanske är inte sättet att berätta om Guidos liv på så himla tokigt egentligen, men ibland är det svårt att hänga med och det blir problem att skilja på dröm, verklighet, dåtid och nutid. Det är ett grepp som inte passar mig något vidare. Däremot tror jag att man ser på filmen med helt andra ögon om man gillar dans och kanske rent utav är dansare. För visst finns det en hel del dansnummer som är snygga. Men för mig slutar intresset där. Trots detta tycker jag att Kate Hudsons Vogue-inspirerade solonummer är mycket snyggt.
Musikal på film hör inte till favoriterna och dessvärre lyckas inte "Nine" ändra på denna uppfattning. Trots att Day-Lewis är en grym skådespelare och att Judi Dench har en enorm pondus och auktoritet plus att jag upplever att alla skådespelare både sjunger och dansar bra, blir det alldeles för långtråkigt och platt för mig.
Filmen utspelar sig i Italien under 1960-talet. Filmregissören Guido (Daniel Day-Lewis), som efter två filmfloppar måste lyckas med nästa film, har svår skrivkramp. När det är endast tio dagar kvar till filmstart har han fortfarande inte skrivit en enda rad på manuset. I stället lider han av panikångest, stress och massor av kvinnoaffärer. Han är gift med Luisa (Marion Cotillard), har ett förhållande med Carla (Penélope Cruz) och trånar efter både Stephanie (Kate Hudson) och Claudia (Nicole Kidman). Hans döda mamma (Sophia Loren) finns med i Guidos huvudbry och hela hans liv är en blandning av verklighet och drömmar. Ju längre tiden går desto mer panik blir det för Guido. Samtidigt börjar hans liv bli till spillror då kvinnorna runt omkring honom har tröttnat på hans sätt att bete sig. Guido tvingas sakta men säkert göra upp med sitt liv och försöka få ordning på både det privata och arbetet.
Inledningen i filmen är ett intressant sätt att presentera alla kvinnliga roller på. Givetvis får vi dem presenterade i ett drömskt dansnummer. Riktigt snyggt, men sedan tappar jag intresset. Storyn känns alldeles för seg och ointressant. Kanske är inte sättet att berätta om Guidos liv på så himla tokigt egentligen, men ibland är det svårt att hänga med och det blir problem att skilja på dröm, verklighet, dåtid och nutid. Det är ett grepp som inte passar mig något vidare. Däremot tror jag att man ser på filmen med helt andra ögon om man gillar dans och kanske rent utav är dansare. För visst finns det en hel del dansnummer som är snygga. Men för mig slutar intresset där. Trots detta tycker jag att Kate Hudsons Vogue-inspirerade solonummer är mycket snyggt.
Musikal på film hör inte till favoriterna och dessvärre lyckas inte "Nine" ändra på denna uppfattning. Trots att Day-Lewis är en grym skådespelare och att Judi Dench har en enorm pondus och auktoritet plus att jag upplever att alla skådespelare både sjunger och dansar bra, blir det alldeles för långtråkigt och platt för mig.
EXTRAMATERIALET
Inget.
TRE SAKER
1. Filmen var nominerad till fyra Oscars men kammade inte hem en enda av dem.
2. Nicole Kidman ser exakt ut så som hon gör i den tv-reklam för Schweppes som hon medverkar i. Kanske spelade man in reklamen under en lunchpaus av den här filmen?
3. Kostymerna och miljön är filmens stora behållning. Speciellt de kvinnliga kostymerna som är en rad av snygga kreationer.
2. Nicole Kidman ser exakt ut så som hon gör i den tv-reklam för Schweppes som hon medverkar i. Kanske spelade man in reklamen under en lunchpaus av den här filmen?
3. Kostymerna och miljön är filmens stora behållning. Speciellt de kvinnliga kostymerna som är en rad av snygga kreationer.
MARIA EREMO (2010-09-11)