Högländarens första drabbning
Highlander
Genre: ActionFormat: Blu-ray, region B, 1 skivor
Bolag: Universal, 2010
Ljud: DTS-HD Master Audio 5.1, Dolby Digital 2.0
Bild: 1080p High Definition 1.85:1
Det är en bisarr upplevelse att för första gången se en gammal kultrulle i high definition-bredbild, istället för på en grynig vhs-kopia eller tv-sändning av samma film. Det känns som en helt ny produktion, trots att den restaurerade och högupplösta bilden är mer lik den som ursprungspubliken såg på biograferna än den jag genom åren vant mig vid. Precis detta är fallet med "Highlander" från 1986, och samtidigt som jag ser på filmen med nya ögon slår det mig hur länge sen det måste varit sen jag sist bekantade mig med den, då jag inte har något minne alls av ett stort antal scener.
Lyckligtvis har "Highlander" åldrats med ett visst mått av värdighet, till skillnad mot många av de andra filmer jag fascinerades av som barn. Den är onekligen daterad när det kommer till presentationen, men berättelsen är ett stycke storslagen fantasi med en viss känslomässig tyngd sällan funnen inom genren.
Filmen berättar historien om den odödlige Connor MacLeod, född i Skottland på 1500-talet, och nu utkämpande den sista striden mellan ett fåtal kvarvarande osårbara krigare i 1980-talets New York. Storyn har ett snillrikt tempo där moderna avsnitt blandas med scener från MacLeods förflutna, i vilka vi ser hur han förvisas av sin klan, finner en mentor i en odödlig egyptier/spanjor spelad av Sean Connery, och möter ärkefienden Kurgan (Clancy Brown). Dessa tillbakablickar tjänar också till att etablera MacLeods ofrånkomliga lidande som odödlig, då alla han älskar är dömda att dö av ålderdom medan han själv aldrig blir gammal.
Tillbaka i det moderna New York blir MacLeod misstänkt i en polisutredning när ett oroväckande stort antal huvudlösa lik hittats. De döda kropparna är ett resultat av den sedan länge förutspådda "samlingen", då den slutgiltiga striden ska stå mellan världens sista odödliga, vilka bara kan avlivas genom att hugga av deras huvuden. Den siste att behålla huvudet på axlarna antas få en stor och mystisk gåva, och denna har nu den onde Kurgan siktet inställt på.
Rättsläkaren Brenda (Roxanne Hart), osannolikt nog med ett intresse för medeltida svärd, börjar intressera sig för MacLeod och blir indragen i det odödliga spelet. Högländaren måste kämpa inte bara för att bli ensam odödlig på täppan, utan också för att kontrollera sina känslor och inte kära ner sig i en dödlig igen.
Någonstans är det lätt att misstänka att "Highlanders" historia bara tjänar som en ursäkt för att få visa upp häftiga svärdsfajter i en modern miljö. Men storyn fungerar, är både spännande och underhållande, och lyckas etablera en mytologi som trots att den vid filmens premiär var ny känns naturlig och okomplicerad. Ett lyckat high concept helt enkelt.
Filmen är även hjälpt av unika rolltolkningar av både Lambert och Brown, som skapar sina grandiosa karaktärer från intet. Lambert är väl i ärlighetens namn mest Lambert (han var dock vid den här tidpunkten ett oprövat kort inom engelskspråkig film), men Brown är helt magnifik som den ultimata krigaren, både skrämmande och med härliga one-liners. Kurgan förtjänar att finnas på listor över 80-talets främsta filmskurkar. Connerys medverkan i en typisk mentorsroll bidrar också till ensemblens tyngd.
Värd att nämna är filmmusiken, vilken är skriven av inga mindre än rockgruppen Queen. Detta band (som var sjukt populärt och lyssnades på av varenda unge när jag gick i mellanstadiet) har en 80-talskatalog som idag låter extremt daterad, men låtarna, kanske främst "Who Wants to Live Forever", är bra och ger "Highlander" ett väldigt unikt sound.
Till det negativa hör att filmens ton är något inkonsekvent med sin stundtals tidstypiska töntighet, och svärdfajternas med dagens mått mätt relativa lamhet. Ett antal specialeffekter, särskkilt mot slutet av filmen, känns även de sjukt förlegade. "Highlander" klarar sig dock bra på sin berättelse och på karaktärerna, vilka gör att man överser med dessa brister.
Kommersiellt var filmen något av en flopp, och den gav också upphov till en av filmhistoriens sämsta uppföljare. Den fick dock ett fortsatt liv på video och kan idag med rätta räknas som en kultklassiker.
Lyckligtvis har "Highlander" åldrats med ett visst mått av värdighet, till skillnad mot många av de andra filmer jag fascinerades av som barn. Den är onekligen daterad när det kommer till presentationen, men berättelsen är ett stycke storslagen fantasi med en viss känslomässig tyngd sällan funnen inom genren.
Filmen berättar historien om den odödlige Connor MacLeod, född i Skottland på 1500-talet, och nu utkämpande den sista striden mellan ett fåtal kvarvarande osårbara krigare i 1980-talets New York. Storyn har ett snillrikt tempo där moderna avsnitt blandas med scener från MacLeods förflutna, i vilka vi ser hur han förvisas av sin klan, finner en mentor i en odödlig egyptier/spanjor spelad av Sean Connery, och möter ärkefienden Kurgan (Clancy Brown). Dessa tillbakablickar tjänar också till att etablera MacLeods ofrånkomliga lidande som odödlig, då alla han älskar är dömda att dö av ålderdom medan han själv aldrig blir gammal.
Tillbaka i det moderna New York blir MacLeod misstänkt i en polisutredning när ett oroväckande stort antal huvudlösa lik hittats. De döda kropparna är ett resultat av den sedan länge förutspådda "samlingen", då den slutgiltiga striden ska stå mellan världens sista odödliga, vilka bara kan avlivas genom att hugga av deras huvuden. Den siste att behålla huvudet på axlarna antas få en stor och mystisk gåva, och denna har nu den onde Kurgan siktet inställt på.
Rättsläkaren Brenda (Roxanne Hart), osannolikt nog med ett intresse för medeltida svärd, börjar intressera sig för MacLeod och blir indragen i det odödliga spelet. Högländaren måste kämpa inte bara för att bli ensam odödlig på täppan, utan också för att kontrollera sina känslor och inte kära ner sig i en dödlig igen.
Någonstans är det lätt att misstänka att "Highlanders" historia bara tjänar som en ursäkt för att få visa upp häftiga svärdsfajter i en modern miljö. Men storyn fungerar, är både spännande och underhållande, och lyckas etablera en mytologi som trots att den vid filmens premiär var ny känns naturlig och okomplicerad. Ett lyckat high concept helt enkelt.
Filmen är även hjälpt av unika rolltolkningar av både Lambert och Brown, som skapar sina grandiosa karaktärer från intet. Lambert är väl i ärlighetens namn mest Lambert (han var dock vid den här tidpunkten ett oprövat kort inom engelskspråkig film), men Brown är helt magnifik som den ultimata krigaren, både skrämmande och med härliga one-liners. Kurgan förtjänar att finnas på listor över 80-talets främsta filmskurkar. Connerys medverkan i en typisk mentorsroll bidrar också till ensemblens tyngd.
Värd att nämna är filmmusiken, vilken är skriven av inga mindre än rockgruppen Queen. Detta band (som var sjukt populärt och lyssnades på av varenda unge när jag gick i mellanstadiet) har en 80-talskatalog som idag låter extremt daterad, men låtarna, kanske främst "Who Wants to Live Forever", är bra och ger "Highlander" ett väldigt unikt sound.
Till det negativa hör att filmens ton är något inkonsekvent med sin stundtals tidstypiska töntighet, och svärdfajternas med dagens mått mätt relativa lamhet. Ett antal specialeffekter, särskkilt mot slutet av filmen, känns även de sjukt förlegade. "Highlander" klarar sig dock bra på sin berättelse och på karaktärerna, vilka gör att man överser med dessa brister.
Kommersiellt var filmen något av en flopp, och den gav också upphov till en av filmhistoriens sämsta uppföljare. Den fick dock ett fortsatt liv på video och kan idag med rätta räknas som en kultklassiker.
EXTRAMATERIALET
Denna utgåva har berikats med ett späckat extramaterial, som förutom ett kommentarspår av regissören Russell Mulcahy består av ingående intervjuer med manusförfattare och fotograf med flera. Roliga anekdoter varvas med manusfunderingar och rent tekniska detaljer om vilka kameror som användes och hur vissa scener åstadkoms. Intervjuer med Lambert och Hart finns med, men tyvärr saknar jag åsikter från Brown och Connery.
För den riktige Highlander-nörden har man även tagit med några utökade scener, som är lite annorlunda klippta än sina motsvarigheter i filmen. Tyvärr finns inte ljudet till dessa alternativa tagningar kvar, utan vi får nöja oss med att bara se dem med pålagd musik i bakgrunden. Slutligen har man inkluderat originaltrailern.
Något som är konstigt är att jag inte kan hitta någon som helst info om detta extramaterial på omslaget.
För den riktige Highlander-nörden har man även tagit med några utökade scener, som är lite annorlunda klippta än sina motsvarigheter i filmen. Tyvärr finns inte ljudet till dessa alternativa tagningar kvar, utan vi får nöja oss med att bara se dem med pålagd musik i bakgrunden. Slutligen har man inkluderat originaltrailern.
Något som är konstigt är att jag inte kan hitta någon som helst info om detta extramaterial på omslaget.
TRE SAKER
1. Upphovsmännen hade garanterat sett "The Terminator" när de gjorde filmen. Det finns stora likheter mellan hur Kurgan och Arnold Schwarzeneggers mördarrobot presenteras i respektive film.
2. "Kurgan" är för övrigt inte en helt korrekt benämning av karaktären på svenska. I filmen kallas han "the Kurgan", med vilket syftas på att han är den siste av något uråldrigt, mordlystet folkslag. I textningen kallas han "kurganen" vilket säkert är korrekt men inte låter helt klockrent, och jag är övertygad om att han i en gammal tv-textning refererades till som "Kurgamannen" eller något liknande. "Kurgan" är det enda som låter riktigt vettigt, så han får heta så på svenska tycker jag.
3. Roligast i extramaterialet är att manusförfattaren Gregory Widen är så uppenbart glad över att inte ha varit medskyldig till "Highlander II: The Quickening".
2. "Kurgan" är för övrigt inte en helt korrekt benämning av karaktären på svenska. I filmen kallas han "the Kurgan", med vilket syftas på att han är den siste av något uråldrigt, mordlystet folkslag. I textningen kallas han "kurganen" vilket säkert är korrekt men inte låter helt klockrent, och jag är övertygad om att han i en gammal tv-textning refererades till som "Kurgamannen" eller något liknande. "Kurgan" är det enda som låter riktigt vettigt, så han får heta så på svenska tycker jag.
3. Roligast i extramaterialet är att manusförfattaren Gregory Widen är så uppenbart glad över att inte ha varit medskyldig till "Highlander II: The Quickening".
JOEL FORNBRANT (2010-10-16)