Tråkig roadmovie om unga förhållanden
Din morsa också!
Genre: DramaFormat: DVD, region 2, 1 skivor
Bolag: Njutafilms, 2010
Ljud: Dolby digital 2.0
Bild: Anamorfisk widescreen 1.85:1
Eftersom "Children of men" är en av 2000-talets bättre filmer så tyckte jag att det skulle vara intressant att se några av regissören Alfonso Cuaróns tidigare filmer. Den första som åkte i spelaren var "Din morsa också!" från 2001, som ärligt talat inte verkade särskilt intressant. Roadmovies är inte min grej. Filmer där karaktärer lär sig om livet och Växer Som Människor är verkligen inte min grej.
Julio (Gael García Bernal, "Amores Perros") och Tenoch (Diego Luna, "Dirty Dancing 2") är två unga killar som är bästa vänner trots att den ene kommer från en rik familj och den andre från en fattig. Deras flickvänner åker till Italien, och killarna tillbringar sin tid med att simma, röka på och runka. På ett bröllop möter de Tenochs kusins flickvän Luisa (Maribel Verdú, "Pans labyrint"), för vilken de ljuger om en hemlig badstrand som bara de känner till. De ska snart åka, kanske vill hon hänga med dit?
Luisas man ringer henne full en kväll och erkänner att han haft sex med en annan kvinna. Hon blir förstås mycket ledsen och bestämmer sig för att åka iväg ett tag, och ringer Tenoch för att höra om hon fortfarande får följa med på strandresan. Tenoch och Julio drar snabbt till sin lokala haschkiosk, virrpannan Saba, som de lyckas få en vägbeskrivning av till en bra strand.
Under resans gång växer alla som människor medan de pratar om sex och relationer, samt har sex. Det är 105 väldigt sega minuter som interpunkteras av en berättarröst som talar om helt irrelevanta och ointressanta saker som ska hjälpa dig att förstå den ekonomiska och politiska situationen i Mexiko. Ja, det är precis så skittråkigt som det låter.
Det filmen lyckas med är trovärdigheten. Jag tror på att de här killarna finns, och man ser genom deras självsäkra fasad och ser de små oerfarna pojkar de egentligen är. Filmens sexscener är oväntat ärliga och naturalistiska, men även om de "säljer" killarna till mig så övertygar inte Luisa mig lika mycket.
Problemet jag har med den här filmen, och filmer som den, är att det blir så mycket scener som bara är till för att arbeta med karaktärerna. Det är liksom inte någon handling att följa så mycket som en resa som ska göras och jag tappar intresset. En evighetslång scen på en bar där man fylletjabbar och garvar om saker som hänt använde jag till att kolla om nån sagt nåt på Facebook. När de åker båt och lagar mat med en fiskarfamilj tänker jag på vad vi ska äta till middag. Det är helt enkelt inte fängslande eller oväntat och framför allt inte engagerande.
Jag förstår de som gillar filmen för att de kan identifiera sig med killarna. Tyvärr har jag ingen som helst aning om vad de tar med sig när filmen är slut. Jag förstår inte de som tycker att sexscenerna är heta, för jag vet inte hur upphetsande det är med sjuttonåriga killar som kommer på tio sekunder. Jag har bara tråkigt.
Julio (Gael García Bernal, "Amores Perros") och Tenoch (Diego Luna, "Dirty Dancing 2") är två unga killar som är bästa vänner trots att den ene kommer från en rik familj och den andre från en fattig. Deras flickvänner åker till Italien, och killarna tillbringar sin tid med att simma, röka på och runka. På ett bröllop möter de Tenochs kusins flickvän Luisa (Maribel Verdú, "Pans labyrint"), för vilken de ljuger om en hemlig badstrand som bara de känner till. De ska snart åka, kanske vill hon hänga med dit?
Luisas man ringer henne full en kväll och erkänner att han haft sex med en annan kvinna. Hon blir förstås mycket ledsen och bestämmer sig för att åka iväg ett tag, och ringer Tenoch för att höra om hon fortfarande får följa med på strandresan. Tenoch och Julio drar snabbt till sin lokala haschkiosk, virrpannan Saba, som de lyckas få en vägbeskrivning av till en bra strand.
Under resans gång växer alla som människor medan de pratar om sex och relationer, samt har sex. Det är 105 väldigt sega minuter som interpunkteras av en berättarröst som talar om helt irrelevanta och ointressanta saker som ska hjälpa dig att förstå den ekonomiska och politiska situationen i Mexiko. Ja, det är precis så skittråkigt som det låter.
Det filmen lyckas med är trovärdigheten. Jag tror på att de här killarna finns, och man ser genom deras självsäkra fasad och ser de små oerfarna pojkar de egentligen är. Filmens sexscener är oväntat ärliga och naturalistiska, men även om de "säljer" killarna till mig så övertygar inte Luisa mig lika mycket.
Problemet jag har med den här filmen, och filmer som den, är att det blir så mycket scener som bara är till för att arbeta med karaktärerna. Det är liksom inte någon handling att följa så mycket som en resa som ska göras och jag tappar intresset. En evighetslång scen på en bar där man fylletjabbar och garvar om saker som hänt använde jag till att kolla om nån sagt nåt på Facebook. När de åker båt och lagar mat med en fiskarfamilj tänker jag på vad vi ska äta till middag. Det är helt enkelt inte fängslande eller oväntat och framför allt inte engagerande.
Jag förstår de som gillar filmen för att de kan identifiera sig med killarna. Tyvärr har jag ingen som helst aning om vad de tar med sig när filmen är slut. Jag förstår inte de som tycker att sexscenerna är heta, för jag vet inte hur upphetsande det är med sjuttonåriga killar som kommer på tio sekunder. Jag har bara tråkigt.
EXTRAMATERIALET
Tacksamt nog ingenting. Däremot var Scanbox tidigare utgåva fullproppad med intervjuer, bortklippta scener, featurettes och kommentarsspår.
TRE SAKER
1. Filmtiteln kommer från en replik i en scen där de talar om alla de legat med.
2. Filmen har klippts ner av regissören i flera olika versioner för att anpassas till olika länders censurregler. Den amerikanska R-ratedversionen är till exempel klippt med fem minuter. Den finns också i en barntillåten tio minuter lång version som består av introtexterna, en snutt av slutscenen samt sluttexterna.
3. NjutaFilms budgetutgåva kapar inte bara bort allt extramaterial, du får dessutom bara ett stereospår istället för det 5.1-ljud omslaget ljuger om, och som alla andra utgåvor har.
2. Filmen har klippts ner av regissören i flera olika versioner för att anpassas till olika länders censurregler. Den amerikanska R-ratedversionen är till exempel klippt med fem minuter. Den finns också i en barntillåten tio minuter lång version som består av introtexterna, en snutt av slutscenen samt sluttexterna.
3. NjutaFilms budgetutgåva kapar inte bara bort allt extramaterial, du får dessutom bara ett stereospår istället för det 5.1-ljud omslaget ljuger om, och som alla andra utgåvor har.
HENRIK ANDERSSON (2010-10-06)