Skruvat spanskt vansinne
Mortadelo & Filemóns ändlösa äventyr
Genre: KomediFormat: DVD, region 2, 1 skivor
Bolag: Trinity Films, 2010
Ljud: DTS 5.1
Bild: Anamorfisk widescreen 1.85:1
När man ser "Mortadelo & Filemóns ändlösa äventyr" är det bara att foga sig i att det inte är någon vanlig film och att det bara är att antingen acceptera det som bjuds, eller alternativt totalvägra och möjligen mata ut DVD:n och kasta den dit pepparn växer. Jag valde alternativ ett och fick en minst sagt underhållande filmupplevelse som balanserar mellan genialiskt vansinne och totalt urflippat skräp.
Vanliga naturlagar existerar inte i filmen. Här råkar folk ut för den ena våldsamheten efter den andra, men klarar sig utan minsta skråma. Fler personer får sin fysik totalt förstörd genom att bland annat plattas ihop till ingenting, men är lik förbannat på benen i nästa sekund som om inget hade hänt. En av huvudpersonerna — Mortadelo — är en mästare på att klä ut sig, så till den milda grad att han kan "gå ned i längd" och spela ett barn när det behövs. Ja, ni ser själva, det är ingen vanlig film.
Jag får känslan av ett galet seriealbum, och visst är det så. "Mortadelo & Filemón" är från början en populär tecknad serie som i hemlandet Spanien pytsats ut i ett hundratal album sedan 50-talet. I Sverige släpptes två album 1973 under namnet "Flink och Fummel". Hemma i Spanien har mängder av tecknade filmer gjorts och även en vanlig tv-serie i två säsonger 1994.
Den första långfilmen kom 2003 och skildrar agenterna Mortadelo (Benito Pocino) och Filemón (Pepe Viyuela). De jobbar för organisationen T.I.A. och i inledningen av filmen ser vi hur professor Bacterio tagit fram ett nytt vapen som ska demoralisera fienden. Givetvis blir det stulet och T.I.A.-agenterna misslyckas med att stoppa tjuven — speciellt Mortadelo och Filemón som ligger hemma och sover istället för att vara på jobbet.
När det uppdagas att vapnet stulits på uppdrag av diktatorn Calimero (Paco Sagárzazu) i diktaturen Tyrannia, får Mortadelo och Filemón uppgiften att återta vapnet. Med sig får de den betydligt vassare agenten Fredy Mazaz (Dominique Pinon) som dock får lite andra planer längs med vägen, och det ändlösa äventyret för våra hjältar blir inte direkt någon enkel match.
Det är lite synd att jag inte förstår spanska för jag har en känsla av att väldigt mycket detaljer försvinner i det rasande tempot, men jag hänger med så gott jag kan. Det är otroligt skruvat med massvis av våldsam slapstick som extra krydda. Jag satt medan filmen rullade och försökte komma på något att jämföra med och landade väl i en mix av "Dum och Dummare" och Galenskaparna After Shaves mest uppspeedade sketcher. Ja, någonstans där.
Vansinnigt är det i alla fall och rätt så kul. För att göra det ännu mer skruvat har all musik i filmen spelats in så något instrument alltid ligger en halvton fel, vilket ger allting en ytterligare skev känsla. Vansinnigt var ordet, som sagt.
Vanliga naturlagar existerar inte i filmen. Här råkar folk ut för den ena våldsamheten efter den andra, men klarar sig utan minsta skråma. Fler personer får sin fysik totalt förstörd genom att bland annat plattas ihop till ingenting, men är lik förbannat på benen i nästa sekund som om inget hade hänt. En av huvudpersonerna — Mortadelo — är en mästare på att klä ut sig, så till den milda grad att han kan "gå ned i längd" och spela ett barn när det behövs. Ja, ni ser själva, det är ingen vanlig film.
Jag får känslan av ett galet seriealbum, och visst är det så. "Mortadelo & Filemón" är från början en populär tecknad serie som i hemlandet Spanien pytsats ut i ett hundratal album sedan 50-talet. I Sverige släpptes två album 1973 under namnet "Flink och Fummel". Hemma i Spanien har mängder av tecknade filmer gjorts och även en vanlig tv-serie i två säsonger 1994.
Den första långfilmen kom 2003 och skildrar agenterna Mortadelo (Benito Pocino) och Filemón (Pepe Viyuela). De jobbar för organisationen T.I.A. och i inledningen av filmen ser vi hur professor Bacterio tagit fram ett nytt vapen som ska demoralisera fienden. Givetvis blir det stulet och T.I.A.-agenterna misslyckas med att stoppa tjuven — speciellt Mortadelo och Filemón som ligger hemma och sover istället för att vara på jobbet.
När det uppdagas att vapnet stulits på uppdrag av diktatorn Calimero (Paco Sagárzazu) i diktaturen Tyrannia, får Mortadelo och Filemón uppgiften att återta vapnet. Med sig får de den betydligt vassare agenten Fredy Mazaz (Dominique Pinon) som dock får lite andra planer längs med vägen, och det ändlösa äventyret för våra hjältar blir inte direkt någon enkel match.
Det är lite synd att jag inte förstår spanska för jag har en känsla av att väldigt mycket detaljer försvinner i det rasande tempot, men jag hänger med så gott jag kan. Det är otroligt skruvat med massvis av våldsam slapstick som extra krydda. Jag satt medan filmen rullade och försökte komma på något att jämföra med och landade väl i en mix av "Dum och Dummare" och Galenskaparna After Shaves mest uppspeedade sketcher. Ja, någonstans där.
Vansinnigt är det i alla fall och rätt så kul. För att göra det ännu mer skruvat har all musik i filmen spelats in så något instrument alltid ligger en halvton fel, vilket ger allting en ytterligare skev känsla. Vansinnigt var ordet, som sagt.
EXTRAMATERIALET
Ingenting.
TRE SAKER
1. Film nummer två om "Mortadelo & Filemón" kom 2008, så vi får se om den kommer hit.
2. Jag hittade väldigt lite, men ändå någon information om "Flink och Fummel" på SerieWikin och det som slår mig mest när jag ser bilderna är att de verkligen lyckats imitera figurernas utseende till filmen, både rent fysiskt och vad de har på sig.
3. Filmen har den största budgeten för digitala effekter hittills i spansk filmhistoria, och det förvånar mig inte. Det är mängder av scener som absolut inte kunde göras utan digitala effekter och det hade varit roligt med någon genomgång av dem som extramaterial.
2. Jag hittade väldigt lite, men ändå någon information om "Flink och Fummel" på SerieWikin och det som slår mig mest när jag ser bilderna är att de verkligen lyckats imitera figurernas utseende till filmen, både rent fysiskt och vad de har på sig.
3. Filmen har den största budgeten för digitala effekter hittills i spansk filmhistoria, och det förvånar mig inte. Det är mängder av scener som absolut inte kunde göras utan digitala effekter och det hade varit roligt med någon genomgång av dem som extramaterial.
ANDERS JAKOBSON (2010-10-10)