Från prototyp till John Cena
John Cena - My life
Genre: SportFormat: DVD, region 2 - inte svensk, 3 skivor
Bolag: TMC, 2009
Ljud: Stereo
Bild: Widescreen
John Cena är en av de stora brottarna i WWE. Han är inte min personliga favorit, men han är helt klart en bra wrestler. I USA är han megastor och nu ska vi alltså i denna tre diskar stora box få lära oss lite mer om personen John och hur han tog sig dit han är idag. Och det får vi. På första disken får vi en 110 minuter lång dokumentär om Cena, hans liv och han karriär och det som slår mig är hur han bjuder på sig själv här. Vi får se klipp från när han var liten, från när han och hans kompisar hittade på bus och från när han började sin karriär, först som bodybuilder och sen wrestler.
Vi får höra från hans far och hans bröder, hans vänner och hans kollegor och alla verkar de tycka att han är en rätt hyvens kille. De som sa annat kanske inte kom med på DVD:n, vad vet jag, men det intryck man får är att Cena är en väldigt trevlig och ärlig kille som är väldigt ödmjuk och bjuder på sig själv så ofta han kan.
När han inledde sin karriär som wrestler gick han under namnet The Prototype och skulle då föreställa prototypen för den perfekta människan, vilket passade rätt bra eftersom han var vältränad från topp till tå. Till en början var hans karaktär dock rätt elak och arrogant men allteftersom hans popularitet ökade började publiken heja på honom och han gick så småningom över till de godas sida.
När han gick över till WWE lanserades han som en vit rappare, vilket de flesta till en början tyckte var rätt ologiskt, men när han bevisade att han verkligen kunde rappa accepterades det. I dokumentären får vi dessutom se en musikvideo från en av Cenas egna låtar. Han gör nämligen egen musik på riktigt och har bland annat spelat in låten "You can’t see me" som han använder som intromusik när han går in till ringen. Vi får även höra om hans filmkarriär. Dokumentären är riktigt bra och ger en bra och rättvis (känns det som) bild över John Cena. Man har tagit i när det gäller tiden vilket är bra då man på så vis hinner få med allt som behöver berättas.
Tyvärr innehåller inte de andra två diskarna lika bra material. På den ena får vi ett gäng matcher från Cenas karriär. Bland annat mot en ung Randy Orton och även om matchen inte är den bästa är det rätt kul att de Orton med hår… Vi får också matcher med Chris Jericho, Rikishi, JBL, en sexmanna tag team-match där både Hulk Hogan och Shawn Michaels är inblandade med mera. Matcherna utspelar sig mellan 2002 och 2006 och matchen mellan Cena och JBL är en av de blodigaste jag sett. Blodet formligen forsar ner över deras ansikten.
Den andra disken innehåller något som kallas för "Fem frågor med John Cena" där Cena läser upp frågor från fansen, fem åt gången, för att sen på ett lite komiskt sätt besvara dem. Känns sådär. Här får vi dessutom 20 sådana omgångar (alla inspelade under 2006) vilket känns som alldeles för många. Sammanfattningsvis tycker jag dokumentären är riktigt bra men att de andra två diskarna inte direkt tillför något. Vissa matcher är kul att se men resten skulle man lätt kunnat skippa.
Vi får höra från hans far och hans bröder, hans vänner och hans kollegor och alla verkar de tycka att han är en rätt hyvens kille. De som sa annat kanske inte kom med på DVD:n, vad vet jag, men det intryck man får är att Cena är en väldigt trevlig och ärlig kille som är väldigt ödmjuk och bjuder på sig själv så ofta han kan.
När han inledde sin karriär som wrestler gick han under namnet The Prototype och skulle då föreställa prototypen för den perfekta människan, vilket passade rätt bra eftersom han var vältränad från topp till tå. Till en början var hans karaktär dock rätt elak och arrogant men allteftersom hans popularitet ökade började publiken heja på honom och han gick så småningom över till de godas sida.
När han gick över till WWE lanserades han som en vit rappare, vilket de flesta till en början tyckte var rätt ologiskt, men när han bevisade att han verkligen kunde rappa accepterades det. I dokumentären får vi dessutom se en musikvideo från en av Cenas egna låtar. Han gör nämligen egen musik på riktigt och har bland annat spelat in låten "You can’t see me" som han använder som intromusik när han går in till ringen. Vi får även höra om hans filmkarriär. Dokumentären är riktigt bra och ger en bra och rättvis (känns det som) bild över John Cena. Man har tagit i när det gäller tiden vilket är bra då man på så vis hinner få med allt som behöver berättas.
Tyvärr innehåller inte de andra två diskarna lika bra material. På den ena får vi ett gäng matcher från Cenas karriär. Bland annat mot en ung Randy Orton och även om matchen inte är den bästa är det rätt kul att de Orton med hår… Vi får också matcher med Chris Jericho, Rikishi, JBL, en sexmanna tag team-match där både Hulk Hogan och Shawn Michaels är inblandade med mera. Matcherna utspelar sig mellan 2002 och 2006 och matchen mellan Cena och JBL är en av de blodigaste jag sett. Blodet formligen forsar ner över deras ansikten.
Den andra disken innehåller något som kallas för "Fem frågor med John Cena" där Cena läser upp frågor från fansen, fem åt gången, för att sen på ett lite komiskt sätt besvara dem. Känns sådär. Här får vi dessutom 20 sådana omgångar (alla inspelade under 2006) vilket känns som alldeles för många. Sammanfattningsvis tycker jag dokumentären är riktigt bra men att de andra två diskarna inte direkt tillför något. Vissa matcher är kul att se men resten skulle man lätt kunnat skippa.
EXTRAMATERIALET
Bland extramaterialet får vi en genomgång av John Cenas bilsamling och jösses vad den mannen har bilar, samt ett gäng intervjuer och promotionklipp. Inget att hetsa upp sig över med andra ord tyvärr.
TRE SAKER
1. Skivorna i boxen ser ut som däck och det passar ju väldigt bra med tanke på Cenas bilintresse.
2. Det är extra roligt att höra andra brottare prata om Cena och berätta vad de tycker om honom.
3. Cenas mamma syns inte under hela dokumentären. Varför vet jag inte…
2. Det är extra roligt att höra andra brottare prata om Cena och berätta vad de tycker om honom.
3. Cenas mamma syns inte under hela dokumentären. Varför vet jag inte…
HANS-ÅKE LILJA (2010-10-24)