Vilken ungjävel
It's Alive
Genre: SkräckFormat: DVD, region 2, 1 skivor
Bolag: Futurefilm, 2010
Ljud: Dolby digital 2.0
Bild: Anamorfisk widescreen 1.78:1
"It's Alive" är en nyfilmatisering av en småkultig 70-talsrysare med samma namn. Med tanke på att snart nog varenda skräckis från 60-, 70- och 80-tal kommit i ny tappning, klarar sig denna version hyfsat bra mot mängden, utan att för den sakens skull vara särskilt minnesvärd eller ens nödvändig.
Originalfilmen lanserade idén att ett spädbarn skulle kunna vara ett monster, och denna remake är en plikttrogen uppdatering till modern miljö.
Lenore (Bijou Phillips) ska bli mamma och lämnar collegelivet bakom sig för ett stillsamt föräldraliv på bondvischan tillsammans med pojkvännen Frank (James Murray). Den något tidiga förlossningen avlöper problemfritt, med undantag för att fyra läkare och sjuksköterskor blir brutalt mördade under proceduren. Lenore minns inget alls av händelserna, och morden tillskrivs av polis och media en okänd galning.
Lenore och nyfödda sonen Daniel får snart komma hem till Franks ranchliknande och ödsliga gård. Mamma och son avskärmas snabbt från omvärlden då pojkvännen ständigt arbetar, och Lenore genom en osund fixering vid modersrollen tappar kontakten med sina gamla vänner. Frank, var föräldrar dött i en olycka, har även sin yngre rullstolsbundne bror boende på gården, och det är den invalide ynglingen som först inser att allt inte står rätt till med Daniel.
Den nyfödde har nämligen en lite speciell aptit. Han gillar att suga blod från sin mamma, och när hon inte kan erbjuda tillräckligt går han lös på den lokala populationen, vare sig den består av fåglar, kaniner eller till och med besökande människor. Lenore blir vanligtvis den som upptäcker resultatet av Daniels hunger, och får sålunda städa upp efter honom på frekvent basis. Kanske är denna aspekt av storyn den mest intressanta, och Lenores förnekelse speglar på pricken alla de mödrar som är så orubbligt övertygade om sina egna barns förträfflighet.
Samtidigt måste Frank ta någon sorts pris i dåligt föräldraskap. Jag menar, hans son har klor och huggtänder, men detta märker pappa inte en endaste gång. Han kommer förvisso till insikt mot slutet av filmen, men då har ett stort antal människor redan dött på grund av hans och hans flickväns bristande uppmärksamhet. Så "It's Alive" blir faktiskt som roligast när man ser den som någon sorts analogi om att vara en usel förälder.
Själva skräckelementen är sådär, de funkar, men man har sett precis allt förut. Filmen har också ett förutsägbart tempo, där lugnare scener varvas med något rysligt i ett till slut tradigt mönster. Det som är bra är att filmen aldrig låtsas vara något den inte är, och jag upplever den därför som ärlig i sitt försök till skräck. Mot slutet får vi en förklaring till Lenores monsterbarn som känns passande just för att den inte försöker vara så himla finurlig. Man kan inte förvänta sig några fräscha grepp från "It's Alive", men den är helt okej för stunden.
Originalfilmen lanserade idén att ett spädbarn skulle kunna vara ett monster, och denna remake är en plikttrogen uppdatering till modern miljö.
Lenore (Bijou Phillips) ska bli mamma och lämnar collegelivet bakom sig för ett stillsamt föräldraliv på bondvischan tillsammans med pojkvännen Frank (James Murray). Den något tidiga förlossningen avlöper problemfritt, med undantag för att fyra läkare och sjuksköterskor blir brutalt mördade under proceduren. Lenore minns inget alls av händelserna, och morden tillskrivs av polis och media en okänd galning.
Lenore och nyfödda sonen Daniel får snart komma hem till Franks ranchliknande och ödsliga gård. Mamma och son avskärmas snabbt från omvärlden då pojkvännen ständigt arbetar, och Lenore genom en osund fixering vid modersrollen tappar kontakten med sina gamla vänner. Frank, var föräldrar dött i en olycka, har även sin yngre rullstolsbundne bror boende på gården, och det är den invalide ynglingen som först inser att allt inte står rätt till med Daniel.
Den nyfödde har nämligen en lite speciell aptit. Han gillar att suga blod från sin mamma, och när hon inte kan erbjuda tillräckligt går han lös på den lokala populationen, vare sig den består av fåglar, kaniner eller till och med besökande människor. Lenore blir vanligtvis den som upptäcker resultatet av Daniels hunger, och får sålunda städa upp efter honom på frekvent basis. Kanske är denna aspekt av storyn den mest intressanta, och Lenores förnekelse speglar på pricken alla de mödrar som är så orubbligt övertygade om sina egna barns förträfflighet.
Samtidigt måste Frank ta någon sorts pris i dåligt föräldraskap. Jag menar, hans son har klor och huggtänder, men detta märker pappa inte en endaste gång. Han kommer förvisso till insikt mot slutet av filmen, men då har ett stort antal människor redan dött på grund av hans och hans flickväns bristande uppmärksamhet. Så "It's Alive" blir faktiskt som roligast när man ser den som någon sorts analogi om att vara en usel förälder.
Själva skräckelementen är sådär, de funkar, men man har sett precis allt förut. Filmen har också ett förutsägbart tempo, där lugnare scener varvas med något rysligt i ett till slut tradigt mönster. Det som är bra är att filmen aldrig låtsas vara något den inte är, och jag upplever den därför som ärlig i sitt försök till skräck. Mot slutet får vi en förklaring till Lenores monsterbarn som känns passande just för att den inte försöker vara så himla finurlig. Man kan inte förvänta sig några fräscha grepp från "It's Alive", men den är helt okej för stunden.
EXTRAMATERIALET
Finns inget.
TRE SAKER
1. Trots förklaringen vi erbjuds känns spädbarnet Daniels styrka och vildsinthet totalt orealistisk. Han kan kasta vuxna människor omkring sig som vantar.
2. Filmen är regisserad av Josef Rusnak, som bland annat gjorde Matrix-liknande "The 13:th Floor" 1999, varefter hans karriär mer eller mindre stendött.
3. De blodigaste scenerna innehåller en hel del datoranimationer som ser, låt oss säga, sådär ut.
2. Filmen är regisserad av Josef Rusnak, som bland annat gjorde Matrix-liknande "The 13:th Floor" 1999, varefter hans karriär mer eller mindre stendött.
3. De blodigaste scenerna innehåller en hel del datoranimationer som ser, låt oss säga, sådär ut.
JOEL FORNBRANT (2010-12-14)