Superlobbyistens medgång och fall
Casino Jack
Genre: DramakomediFormat: DVD, region 2, 1 skivor
Bolag: Atlantic, 2010
Ljud: Dolby digital 5.1
Bild: Anamorfisk widescreen 1.77:1
Bara ett par veckor efter den amerikanska biopremiären kommer "Casino Jack" på svensk DVD. Det var snabba ryck må jag säga. Filmen är baserad på den sanna historien om superlobbyisten Jack Abramoff (Kevin Spacey) som torskade rejält och hamnade i fängelse och faktiskt släpptes ganska nyligen, ett par veckor innan biopremiären. Historien har även gestaltats i dokumentären "Casino Jack and the United States of Money".
Till att börja med kanske man ska reda ut vad en lobbyist är. Vi konsulterar NE.se:
lo´bbying, bearbetning av beslutsfattare från framför allt intresseorganisationer för att åstadkomma beslut i en viss riktning. I USA är det en viktig del av det politiska systemet, och det har fått ökad betydelse även i Sverige. Gränsen mellan tillåten önskvärd lobbying och otillbörlig påverkan är föremål för löpande diskussioner.
Som ni redan sett kallas Jack för en "superlobbyist" och är värre än alla andra. Som republikan efter kommunismens definitiva fall är det bara pengar som gäller. Pengar, pengar, pengar. Pengar som han själv lägger på smått omöjliga projekt som får familjen att oroa sig. Om han tjänar så mycket pengar, varför får de då påminnelser om betalningar på huslånet?
Tillsammans med sin protegé Michael Scanlon (Barry Pepper) har de hittat en väg till de stora pengarna genom att ta ut rejäla avgifter från indianstammarna för att skydda deras kasinoverksamhet. Men något större lockar – en grek måste officiellt bli av med sin kasinoverksamhet på en lyxkryssare, men inofficiellt fortfarande äga dem, så Jack och Michael försöker på omvägar köpa verksamheten med hjälp av en tveksam madrasskung (Jon Lovitz) som ansiktet utåt. Inget av detta är speciellt legalt och kniper det går det alltid att pressa ur lite mer pengar ur indianerna.
Givetvis håller detta inte i längden och problemen staplar sig för Jack.
Filmen påminner lite om "Charlie Wilson’s War" och "The Informant!" på många sätt. Ett drama med lite tillspetsad humor om politik och rävspel och saker och ting som inte är så där överdrivet lätta att hänga med i. Resultatet är så där tycker jag. Jag finner mig inte speciellt engagerad i historien och filmen är upplagd så att man redan i början vet ungefär hur den kommer att sluta, och resan dit är egentligen inte så värst spännande.
Det är förstås ingen dålig film, men ska nog vara lite mer intresserad av amerikansk politik och kapitalism än vad jag är för att få ut det där lilla extra ur filmen.
Till att börja med kanske man ska reda ut vad en lobbyist är. Vi konsulterar NE.se:
lo´bbying, bearbetning av beslutsfattare från framför allt intresseorganisationer för att åstadkomma beslut i en viss riktning. I USA är det en viktig del av det politiska systemet, och det har fått ökad betydelse även i Sverige. Gränsen mellan tillåten önskvärd lobbying och otillbörlig påverkan är föremål för löpande diskussioner.
Som ni redan sett kallas Jack för en "superlobbyist" och är värre än alla andra. Som republikan efter kommunismens definitiva fall är det bara pengar som gäller. Pengar, pengar, pengar. Pengar som han själv lägger på smått omöjliga projekt som får familjen att oroa sig. Om han tjänar så mycket pengar, varför får de då påminnelser om betalningar på huslånet?
Tillsammans med sin protegé Michael Scanlon (Barry Pepper) har de hittat en väg till de stora pengarna genom att ta ut rejäla avgifter från indianstammarna för att skydda deras kasinoverksamhet. Men något större lockar – en grek måste officiellt bli av med sin kasinoverksamhet på en lyxkryssare, men inofficiellt fortfarande äga dem, så Jack och Michael försöker på omvägar köpa verksamheten med hjälp av en tveksam madrasskung (Jon Lovitz) som ansiktet utåt. Inget av detta är speciellt legalt och kniper det går det alltid att pressa ur lite mer pengar ur indianerna.
Givetvis håller detta inte i längden och problemen staplar sig för Jack.
Filmen påminner lite om "Charlie Wilson’s War" och "The Informant!" på många sätt. Ett drama med lite tillspetsad humor om politik och rävspel och saker och ting som inte är så där överdrivet lätta att hänga med i. Resultatet är så där tycker jag. Jag finner mig inte speciellt engagerad i historien och filmen är upplagd så att man redan i början vet ungefär hur den kommer att sluta, och resan dit är egentligen inte så värst spännande.
Det är förstås ingen dålig film, men ska nog vara lite mer intresserad av amerikansk politik och kapitalism än vad jag är för att få ut det där lilla extra ur filmen.
EXTRAMATERIALET
Inget.
TRE SAKER
1. Under eftertexterna kommer ett litet klipp där den verklige Jack Abramoff presenterar en kongressledarmot som är en scen man får se i filmen.
2. Abramoff var filmfixerad och citerade gärna filmrepliker till höger och vänster. Kevin Spacey har plockat upp det och imiterar skådespelarna efter bästa förmåga, vilket han faktiskt är duktig på.
3. Brent Mendenhall och Timothy Watters heter två skådespelare i filmen. Rollerna de gör har de gjort ungefär tio gånger var tidigare eller sammanlagt i karriären. Den första är nämligen en George Bush-imitatör, medan den andra ser ut som Bill Clinton.
2. Abramoff var filmfixerad och citerade gärna filmrepliker till höger och vänster. Kevin Spacey har plockat upp det och imiterar skådespelarna efter bästa förmåga, vilket han faktiskt är duktig på.
3. Brent Mendenhall och Timothy Watters heter två skådespelare i filmen. Rollerna de gör har de gjort ungefär tio gånger var tidigare eller sammanlagt i karriären. Den första är nämligen en George Bush-imitatör, medan den andra ser ut som Bill Clinton.
ANDERS JAKOBSON (2011-01-09)