Hej Jesus och hej då Tre Kronor
Tre Kronor - Box 6
Genre: Drama, TV-serieFormat: DVD, region 2, 6 skivor
Bolag: SF, 2011
Ljud: Dolby digital 2.0
Bild: 4:3
Fem års "Tre Kronor" har nu klämts ut på DVD under ett halvår och i och med denna sjätte box går utgivningen i mål. De tio säsongerna har grupperats 20 avsnitt i stöten och cliffhangers och säsongsbyten har hamnat lite var som helst, och denna box rymmer hela de två avslutande säsongerna, minus säsong 9:s första avsnitt som var med i box fem. Varför man inte gjorde fem utgåvor med två kompletta säsonger per box i stället är en gåta som aldrig blir besvarad.
Hur som helst: De två föregående boxarna har varit ganska svaga, men den sista höjer kvaliteten – så gott det går – ett snäpp och ger oss en bra avslutning på serien. De som såg den på tv minns det minst sagt speciellt slutet, men vi kommer till det strax.
När vi senast såg serien hade Klas-Erik Koriander (Magnus Mark) kommit på sin fru Jackie (Tone Helly-Hansen) med att var otrogen med Pamela (Cecilia Käll) vilket givetvis leder till stort debacle. Familjen går i terapi, men barnen Samuel (Tomas Lehtinen) och Ulrica (Matilda Lindell) får inte veta mer än att Jackie varit otrogen. Mitt i allt detta avslöjas det att Klas-Erik haft ett förhållande med Eivor (Amelie Uggla) och således även är far till hennes barn. Familjen Koriander går totalt sönder och Klas-Erik tar till flaskan och hamnar i ännu mer trubbel. Så småningom ska han hamna i skiten så rejält att han blir uteliggare. Jag tror det inte finns någon karaktär i serien som utvecklats så ordentligt som Klas-Erik.
UFO-galningen Samuel får sina drömmar krossade när en förväntad närkontakt visar sig bli något helt annat. Allt han trott på försvinner och han blir i stället besatt av att hitta den som våldtog Alva (Polly Kisch) och anklagar de mest osannolika personer. Systern Ulrica blir å sin sida kär i strulputten Clark Karlsson-Persson (Fredrik Ejemo). Familjen Karlsson-Persson fortsätter i samma gamla anda, men Janet (Anette Bjärlestam) får ett ärligt jobb på Abbys deli som hon sköter sådär.
En stor del av säsong nio går till en ny karaktär, sjuksystern Shaisteh (Mina Azarian) som brutit med sin man och försöker leva med sin dotter. Hennes vägar korsas med Bengt Kassler (Kalle Heino) som initialt inte tycker om henne alls, men när han ser hur hon behandlas av sin man blir han väldigt engagerad – och kär.
Säsongen avslutas med en miserabel julafton som innehåller kidnappning, rattfylla och en allvarlig bilolycka.
Den avslutande säsongen tillhör en karaktär helt och hållet: Sten Frisk (Per Ragnar) som funnits med av och till under hela seriens gång. Under de senaste säsongerna har han blivit frälst och engagerat sig i Framgångskyrkan under sin fängelsetid och dessutom gift sig med Eivor, trots att alla varnat henne för honom. Hon har hävdat att han är en förändrad man, men vi vet att det så klart är samma gamla psykopat vi har att göra med, om än i religiös skrud.
Per Ragnar är otroligt karismatisk i rollen och en tydlig klassskådespelare som går in i rollen till 100%. Det är läskigt att se och karaktären är väldigt obehaglig. Nu har han på något oförklarligt sätt blivit utsläppt ur fängelset och blir dessutom ny hyresgäst i Tre kronor där han driver ett säljföretag och bygger upp sin församling. Han snackar in sig hos ungdomarna som triggas av de snabba pengarna man kan tjäna som säljare, men börjar så smått hjärntvätta dem in i sin tro. Föga oväntat är det de lättpåverkade Tanja (Sanna Bråding) och Samuel som först lockas in, men de blir snabbt fler, trots att många säger ifrån, som Tage Lindgren (Jonatan Rodriguez) som verkligen vet vem Sten Frisk är. Tillsammans med Norton Karlsson (Börje Ahlstedt) börjar han smida på en plan på att få bort Sten som innehåller förfalskningar av kända tavlor, en plan som så klart inte slår väl ut.
Eivor ser snart Stens riktiga ansikte, men det är för sent och till slut kan ingen komma undan Sten Frisk...
Slutet på "Tre Kronor" är minst sagt udda. Det är antingen helt idiotiskt eller ett genidrag. Jag gillade det när det visades den 7 april 1999, och blev minst sagt tagen av det. Verkligen ett "vi ska inte göra ett enda avsnitt till"-slut som hängt kvar i minnet sedan dess.
Om man tar och blickar tillbaka på de 123 avsnitten så inser man att "Tre Kronor" verkligen innehållit det mesta. Först och främst familjeliv och radhusdramatik, men även företagsamhet och ekonomiskt fiffel. Flyktingpolitik och kriminalitet av olika slag. Motorcykelgäng och drogmissbruk. Våldtäkter och misstänksamhet. Ond bråd död, olycksfall, otrohet, giftemål, barnafödsel och skilsmässor. Sjukhusdramatik och så då avslutningsvis religiös fanatism. Jag vet inte om man kan pricka av allt detta i andra såpor, men här finns allt detta och lite till. Det har varit kul att återse serien även om kvaliteten har sviktat under resans gång, men nu är den över.
Hur som helst: De två föregående boxarna har varit ganska svaga, men den sista höjer kvaliteten – så gott det går – ett snäpp och ger oss en bra avslutning på serien. De som såg den på tv minns det minst sagt speciellt slutet, men vi kommer till det strax.
När vi senast såg serien hade Klas-Erik Koriander (Magnus Mark) kommit på sin fru Jackie (Tone Helly-Hansen) med att var otrogen med Pamela (Cecilia Käll) vilket givetvis leder till stort debacle. Familjen går i terapi, men barnen Samuel (Tomas Lehtinen) och Ulrica (Matilda Lindell) får inte veta mer än att Jackie varit otrogen. Mitt i allt detta avslöjas det att Klas-Erik haft ett förhållande med Eivor (Amelie Uggla) och således även är far till hennes barn. Familjen Koriander går totalt sönder och Klas-Erik tar till flaskan och hamnar i ännu mer trubbel. Så småningom ska han hamna i skiten så rejält att han blir uteliggare. Jag tror det inte finns någon karaktär i serien som utvecklats så ordentligt som Klas-Erik.
UFO-galningen Samuel får sina drömmar krossade när en förväntad närkontakt visar sig bli något helt annat. Allt han trott på försvinner och han blir i stället besatt av att hitta den som våldtog Alva (Polly Kisch) och anklagar de mest osannolika personer. Systern Ulrica blir å sin sida kär i strulputten Clark Karlsson-Persson (Fredrik Ejemo). Familjen Karlsson-Persson fortsätter i samma gamla anda, men Janet (Anette Bjärlestam) får ett ärligt jobb på Abbys deli som hon sköter sådär.
En stor del av säsong nio går till en ny karaktär, sjuksystern Shaisteh (Mina Azarian) som brutit med sin man och försöker leva med sin dotter. Hennes vägar korsas med Bengt Kassler (Kalle Heino) som initialt inte tycker om henne alls, men när han ser hur hon behandlas av sin man blir han väldigt engagerad – och kär.
Säsongen avslutas med en miserabel julafton som innehåller kidnappning, rattfylla och en allvarlig bilolycka.
Den avslutande säsongen tillhör en karaktär helt och hållet: Sten Frisk (Per Ragnar) som funnits med av och till under hela seriens gång. Under de senaste säsongerna har han blivit frälst och engagerat sig i Framgångskyrkan under sin fängelsetid och dessutom gift sig med Eivor, trots att alla varnat henne för honom. Hon har hävdat att han är en förändrad man, men vi vet att det så klart är samma gamla psykopat vi har att göra med, om än i religiös skrud.
Per Ragnar är otroligt karismatisk i rollen och en tydlig klassskådespelare som går in i rollen till 100%. Det är läskigt att se och karaktären är väldigt obehaglig. Nu har han på något oförklarligt sätt blivit utsläppt ur fängelset och blir dessutom ny hyresgäst i Tre kronor där han driver ett säljföretag och bygger upp sin församling. Han snackar in sig hos ungdomarna som triggas av de snabba pengarna man kan tjäna som säljare, men börjar så smått hjärntvätta dem in i sin tro. Föga oväntat är det de lättpåverkade Tanja (Sanna Bråding) och Samuel som först lockas in, men de blir snabbt fler, trots att många säger ifrån, som Tage Lindgren (Jonatan Rodriguez) som verkligen vet vem Sten Frisk är. Tillsammans med Norton Karlsson (Börje Ahlstedt) börjar han smida på en plan på att få bort Sten som innehåller förfalskningar av kända tavlor, en plan som så klart inte slår väl ut.
Eivor ser snart Stens riktiga ansikte, men det är för sent och till slut kan ingen komma undan Sten Frisk...
Slutet på "Tre Kronor" är minst sagt udda. Det är antingen helt idiotiskt eller ett genidrag. Jag gillade det när det visades den 7 april 1999, och blev minst sagt tagen av det. Verkligen ett "vi ska inte göra ett enda avsnitt till"-slut som hängt kvar i minnet sedan dess.
Om man tar och blickar tillbaka på de 123 avsnitten så inser man att "Tre Kronor" verkligen innehållit det mesta. Först och främst familjeliv och radhusdramatik, men även företagsamhet och ekonomiskt fiffel. Flyktingpolitik och kriminalitet av olika slag. Motorcykelgäng och drogmissbruk. Våldtäkter och misstänksamhet. Ond bråd död, olycksfall, otrohet, giftemål, barnafödsel och skilsmässor. Sjukhusdramatik och så då avslutningsvis religiös fanatism. Jag vet inte om man kan pricka av allt detta i andra såpor, men här finns allt detta och lite till. Det har varit kul att återse serien även om kvaliteten har sviktat under resans gång, men nu är den över.
EXTRAMATERIALET
Inget.
TRE SAKER
1. "Hej Jesus" i rubriken är en hälsningsfras som Framtidskyrkan har som kompletteras med en handrörelse som Sten Frisk demonstrerar på boxens omslag. Jag gillar Larry Karlsson-Perssons (Lars Göran Persson) variant "Tjena Jesus" bättre.
2. Delar av dialogen framförs på persiska och ibland översätts den i sin helhet, ibland hinner man inte med alla repliker och ibland finns det inga textremsor alls.
3. Finalavsnittet är signerat två av seriens trotjänare. Mikael Rundquist (som man sett som Kenta Gustafsson) och Tomas Laustiola (som spelade Charlie Bärnsten) har stått för manus respektive regi.
2. Delar av dialogen framförs på persiska och ibland översätts den i sin helhet, ibland hinner man inte med alla repliker och ibland finns det inga textremsor alls.
3. Finalavsnittet är signerat två av seriens trotjänare. Mikael Rundquist (som man sett som Kenta Gustafsson) och Tomas Laustiola (som spelade Charlie Bärnsten) har stått för manus respektive regi.
ANDERS JAKOBSON (2011-03-23)