Drygt tonårsspöke utan motiv
Tomie: Replay
Genre: SkräckFormat: DVD, region 2, 1 skivor
Bolag: Atlantic, 2007
Ljud: Stereo
Bild: Anamorfisk widescreen 1.77:1
Det börjar slafsigt och fånigt. En liten flicka har tagits in på ett sjukhus med en uppsvälld mage. När de öppnar den hittar de ett fullvuxet kvinnohuvud - Tomie har vaknat till liv igen. Alla inblandade drabbas - överläkaren försvinner, en annan läkare tar livet av sig och de fyra sköterskorna säger upp sig.
Redan här kan man konstatera att "Tomie: Replay" är betydligt mer grafisk än sin föregångare, men effekterna är också ganska kassa. Lite längre fram i filmen kommer en scen där den nu fullt återskapade Tomie håller ett av sina tidigare huvuden i handen och det är så dåligt gjort att det blir pinsamt.
Åter till plotten: Fumihito, en patient på sjukhuset, förlorar sin bästa kompis till Tomies våld och Yumi, överläkarens dotter, försöker lista ut vad som hänt sin far och tillsammans börjar de forska i vem Tomie är och vad som egentligen hänt. Det är en uppgift man inte bör ha om man inte vill ha ett manipulativt och drygt spöke efter sig. Med andra ord går det inte så bra.
"Tomie: Replay" är inte samma film som "Tomie - Flickan som vägrade dö" igen. "Tomie: Replay" är både bättre och sämre på samma gång. Skräcknivån är lite mer uppskruvad men samtidigt är storyn inte speciellt givande och Tomies agenda är oföränderlig och dessutom ganska omotiverad i filmen. Som överläkaren skriver i sina anteckningar: "Tomie saknar motiv", och det är en klar brist i filmen. I originalet drevs Tomie av hämnd, här är hon bara en jobbig tonårstjej som driver folk till vansinne.
Tempot eller strukturen i filmen känns inte helt välfungerande. Den är långsam på ett tråkigt sätt och det enda som är riktigt bra är när vansinnet hos överläkaren skildras i bild. Till exempel scenen när Yumi hittar honom hemma bara en kort stund när han i princip bara står och skriker "Monstret!" om och om igen så att blodet skvätter ur munnen.
En stark och cool scen i en annars tämligen medioker japansk skräckis.
Redan här kan man konstatera att "Tomie: Replay" är betydligt mer grafisk än sin föregångare, men effekterna är också ganska kassa. Lite längre fram i filmen kommer en scen där den nu fullt återskapade Tomie håller ett av sina tidigare huvuden i handen och det är så dåligt gjort att det blir pinsamt.
Åter till plotten: Fumihito, en patient på sjukhuset, förlorar sin bästa kompis till Tomies våld och Yumi, överläkarens dotter, försöker lista ut vad som hänt sin far och tillsammans börjar de forska i vem Tomie är och vad som egentligen hänt. Det är en uppgift man inte bör ha om man inte vill ha ett manipulativt och drygt spöke efter sig. Med andra ord går det inte så bra.
"Tomie: Replay" är inte samma film som "Tomie - Flickan som vägrade dö" igen. "Tomie: Replay" är både bättre och sämre på samma gång. Skräcknivån är lite mer uppskruvad men samtidigt är storyn inte speciellt givande och Tomies agenda är oföränderlig och dessutom ganska omotiverad i filmen. Som överläkaren skriver i sina anteckningar: "Tomie saknar motiv", och det är en klar brist i filmen. I originalet drevs Tomie av hämnd, här är hon bara en jobbig tonårstjej som driver folk till vansinne.
Tempot eller strukturen i filmen känns inte helt välfungerande. Den är långsam på ett tråkigt sätt och det enda som är riktigt bra är när vansinnet hos överläkaren skildras i bild. Till exempel scenen när Yumi hittar honom hemma bara en kort stund när han i princip bara står och skriker "Monstret!" om och om igen så att blodet skvätter ur munnen.
En stark och cool scen i en annars tämligen medioker japansk skräckis.
EXTRAMATERIALET
Trailer till filmen. Inget märkvärdigt.
TRE SAKER
1. Det finns ytterligare fyra uppföljare till "Tomie": "Tomie: Re-birth" (2001), "Tomie: Saishuu-shô - kindan no kajitsu" (2002), "Tomie: Beginning" (2005) samt "Tomie: Revenge" (2005). Känns typiskt japanskt att tjata ut ett tema så fruktansvärt.
2. Tyvärr har man bytt ut skådespelare till Tomie-rollen till den här filmen. Originalets Miho Kanno hade tydligt läskigare kvaliteter än Mai Hosho som nu gör rollen. Miho Kanno återvänder inte heller i någon av de otaliga uppföljarna.
3. Att filmen utspelar sig på ett tämligen övergivet sjukhus stärker skräckkänslan, men gör samtidigt att jag kommer på mig själv att tänka på betydligt bättre sjukhusskräckisar än att fokusera på filmen.
2. Tyvärr har man bytt ut skådespelare till Tomie-rollen till den här filmen. Originalets Miho Kanno hade tydligt läskigare kvaliteter än Mai Hosho som nu gör rollen. Miho Kanno återvänder inte heller i någon av de otaliga uppföljarna.
3. Att filmen utspelar sig på ett tämligen övergivet sjukhus stärker skräckkänslan, men gör samtidigt att jag kommer på mig själv att tänka på betydligt bättre sjukhusskräckisar än att fokusera på filmen.
ANDERS JAKOBSON (2007-05-06)