Att hitta vägen ut ur den tyngsta sorgen
Rabbit Hole
Genre: DramaFormat: Blu-ray, region B, 1 skivor
Bolag: Noble Entertainment, 2011
Ljud: DTS-HD 5.1 MA
Bild: 1080p High Definition 1.78:1
Man ska inte rangordna sorg, men det sägs att den värsta sorg man kan uppleva är när man som förälder överlever sina barn. Nu är detta något jag lyckligtvis inte upplevt och absolut hoppas att aldrig uppleva. I och med det kan jag omöjligtvis sätta mig in i känslan av sorgen, men "Rabbit Hole" hjälper till en bit på vägen. Filmen väcker tankar och känslor som inte finns där till vardags, och som jag som inte har verklig erfarenhet av sorgen kan släppa när filmen är över, till skillnad från filmens huvudpersoner.
Här är det Becca (Nicole Kidman) och Howie (Aaron Eckhart) som mist sin lilla son Danny när han rusade ut i gatan och blev påkörd. Nu lever de i ett stort hus som är tyst men som skriker högt av minnen. Barnteckningarna sitter kvar på kylskåpet. Dannys rum finns kvar så som han lämnade det. Leksaker och kläder finns fortfarande kvar. I bilen sitter barnstolen fast i baksätet som om han skulle sitta i den vilken stund som helst. Becca och Howie tackar nej till inbjudningar från grannar för att de helt enkelt orkar med frågorna. Relationerna till gamla vänner har fått sig en törn, där till exempel Beccas bästa vän inte finns till hands längre då hon inte vet vad hon ska säga.
De provar gruppterapi för att behandla sorgen, men det hjälper inte speciellt mycket. Becka stör sig på andra föräldrars snack om gud och om hur de var gud som tog deras barn för att han behövde ännu en ängel i himlen. Howie är mer mottaglig för sorgebehandlingen och har en liten önskan om att de ska skaffa ett nytt barn, men det kommer även stunder när sitter och tittar på sin sista video av Danny i sin iPhone. Becka, låst till det stora tomma huset under dagarna, har svårare att hitta tröst och det blir inte bättre av att hennes syster (Tammy Blanchard) berättar att hon är med barn och när deras mamma (Dianne Wiest) hela tiden jämför Dannys död med Beckas brors död, trots att de inte har något alls gemensamt.
Men så hittar hon ett sätt att behandla sorgen, ett hemligt och ganska annorlunda sätt, allt medan Howie går djupare in i en relation med en kvinna ur terapigruppen.
Det är ett minst sagt tungt ämne för en film och som ni kan se av omslaget till höger är det fullkomligt täckt av höga recensionsbetyg. Det är "Rabbit Hole" värd, för det är en bra och gripande film med genomgående starka skådespelarprestationer av Kidman och Eckhart. Det är inga karaktärer som man bara tar sig igenom, utan jag räknar med att de fått gräva långt inne i sig själva för att hitta rollerna. Väldigt bra är det i alla fall.
Även om det är en film om sorg så finns det hopp i filmen. Det är sannolikt inte lätt att gå vidare, men det gäller att hitta en metod att göra det på, och det är det som "Rabbit Hole" går ut på.
Här är det Becca (Nicole Kidman) och Howie (Aaron Eckhart) som mist sin lilla son Danny när han rusade ut i gatan och blev påkörd. Nu lever de i ett stort hus som är tyst men som skriker högt av minnen. Barnteckningarna sitter kvar på kylskåpet. Dannys rum finns kvar så som han lämnade det. Leksaker och kläder finns fortfarande kvar. I bilen sitter barnstolen fast i baksätet som om han skulle sitta i den vilken stund som helst. Becca och Howie tackar nej till inbjudningar från grannar för att de helt enkelt orkar med frågorna. Relationerna till gamla vänner har fått sig en törn, där till exempel Beccas bästa vän inte finns till hands längre då hon inte vet vad hon ska säga.
De provar gruppterapi för att behandla sorgen, men det hjälper inte speciellt mycket. Becka stör sig på andra föräldrars snack om gud och om hur de var gud som tog deras barn för att han behövde ännu en ängel i himlen. Howie är mer mottaglig för sorgebehandlingen och har en liten önskan om att de ska skaffa ett nytt barn, men det kommer även stunder när sitter och tittar på sin sista video av Danny i sin iPhone. Becka, låst till det stora tomma huset under dagarna, har svårare att hitta tröst och det blir inte bättre av att hennes syster (Tammy Blanchard) berättar att hon är med barn och när deras mamma (Dianne Wiest) hela tiden jämför Dannys död med Beckas brors död, trots att de inte har något alls gemensamt.
Men så hittar hon ett sätt att behandla sorgen, ett hemligt och ganska annorlunda sätt, allt medan Howie går djupare in i en relation med en kvinna ur terapigruppen.
Det är ett minst sagt tungt ämne för en film och som ni kan se av omslaget till höger är det fullkomligt täckt av höga recensionsbetyg. Det är "Rabbit Hole" värd, för det är en bra och gripande film med genomgående starka skådespelarprestationer av Kidman och Eckhart. Det är inga karaktärer som man bara tar sig igenom, utan jag räknar med att de fått gräva långt inne i sig själva för att hitta rollerna. Väldigt bra är det i alla fall.
Även om det är en film om sorg så finns det hopp i filmen. Det är sannolikt inte lätt att gå vidare, men det gäller att hitta en metod att göra det på, och det är det som "Rabbit Hole" går ut på.
EXTRAMATERIALET
Inget.
TRE SAKER
1. Filmen bygger på en Broadwaypjäs. Nicole Kidman läste en recension av pjäsen och gick och såg den och satte genast upp ett möte med pjäsförfattaren David Lindsay-Abaire - som även skrivit filmmanuset - om filmrättigheterna. I pjäsen spelades Kidmans roll av "Sex and the City"-bekanta Cynthia Nixon, som kammade hem en Tony för sin insats.
2. Trist att det inte finns något extramaterial, men det finns inte så mycket på den amerikanska utgåvan heller - blott ett kommentarspår och borttagna scener. Jag hade gärna sett ett bildgalleri där man kunde läsa en serietidning som figurerar i filmen.
3. Ett tips till de som går i tung gruppterapi: rök inte gräs innan ett möte...
2. Trist att det inte finns något extramaterial, men det finns inte så mycket på den amerikanska utgåvan heller - blott ett kommentarspår och borttagna scener. Jag hade gärna sett ett bildgalleri där man kunde läsa en serietidning som figurerar i filmen.
3. Ett tips till de som går i tung gruppterapi: rök inte gräs innan ett möte...
ANDERS JAKOBSON (2011-09-07)