Steven kliver försiktigt ur Seagal-mallen

Born to Raise Hell

Genre: Action
Format: DVD, region 2, 1 skivor
Bolag: Nordisk film, 2011
Ljud: Dolby digital 5.1, DTS 5.1
Bild: Anamorfisk widescreen 1.85:1
FILMEN

Av de Steven Seagal-filmer jag sett brukar det vara ganska lätt att se en viss formel. Seagal spelar ofta en ex-polis/agent som hjälper en gammal vän, hamnar i trubbel med både buset och rättvisan, fajtas på ett överjävligt sätt (med backslick och samma ansiktsutryck i hela filmen) för att hamna i en Mexican stand-off med vännen som visar sig vara skurken i slutet av filmen. Även om man kan pricka för ett antal av dessa beståndsdelar även i "Born to Raise Hell", så måste jag ändå säga att Seagal lite försiktigt kliver ur mallen i filmen.

Han är gruppledare för en internationell polisstyrka, stationerad i Rumänien. Det är USA som övervakar och finansierar polisstyrkan efter att kommit underfund med att narkotika ligger bakom de flesta terroristcellerna. Robert "Bobby" Samuels (Seagal) leder alltså styrkan med handplockade elitpoliser i jakten på större och mindre knarkhandlare. En som de tagit fast väljer att berätta och samarbeta för att minska sitt straff. Han berättar om den lokala handlaren Costel (Darren Shahlavi) som har en sjuk sidosyssla där han våldtar och rånmördar rika unga vuxna. Det är dock inte allt som berättas, för den som förser Costel med knark är ryssen Dimitri (Dan Badarau) så här har Samuels och hans gäng en chans att håva in en ful jättefisk.

Aktioner inleds men spaningen på Dimitri avslöjas och i och med det inleds även en slitning mellan Costel och Dimitri som får allvarliga konsekvenser, och i jakten på Costel får Samuels oväntad hjälp.

Emellanåt är det faktiskt lite underhållande att se en smått hjärndöd och halvkass actionfilm som "Born to Raise Hell". Man får ungefär vad man förväntar sig när Seagal är affischnamnet, men det innebär per automatik inte någon kalkonfilm. Det finns dock en hel del att störa sig på. Den överdrivet dramatiska och häftiga musiken, de snabbt redigerade actionsekvenserna där slow-motion används i överflöd och det faktum att mer eller mindre alla i filmen pratar engelska, även inom de rumänska och ryska skurkgrupperingarna.

Det blir dock pang-pang för hela pengen och är man extra sugen på det är "Born to Raise Hell" filmen man ska se. Vill man ha något mer givande bör man välja något annat.


EXTRAMATERIALET

Inget.


TRE SAKER

1. Det jag kommit till att uppskatta mest med Seagals filmer är det martial arts-inspirerade handgemänget där varje slag från Seagal kryddas med en ljudeffekt där det låter som ett tiotal ben går sönder i motståndaren. Trots att Seagal ger buset ordentligt med däng är de seglevade eller ger sig på tre försök innan de slutligen besegras. Fullkomligt ologiskt, men det blir ju mer av det underhållande handgemänget som bonus.

2. Det här är en av få Seagal-filmer som han själv skrivit manus till.

3. För regin står Lauro Chartrand och filmen är hans debut. Å andra sidan har han över 200 titlar på meritlistan som inblandad i stuntsekvenser, så det är ingen rookie vi har att göra med.


Arkiv
ANDERS JAKOBSON (2011-09-12)