I stället för comeback: Mexiko
Eastbound & Down - Säsong 2
Genre: Komedi, TV-serieFormat: Blu-ray, region B, 2 skivor
Bolag: Warner Bros., 2011
Ljud: DTS-HD 5.1 MA
Bild: 1080p High Definition 1.85:1
I slutet av förra säsongen av "Eastbound & Down" skulle den dryga och självgoda före detta baseballstjärnan Kenny Powers (Danny McBride) åka till Tampa där ett comebackkontrakt låg och väntade, men i sista sekunden blev Powers varse om att det där kontraktet bara var rena fantasier. Han höll dock god min och lämnade staden för att bibehålla illusionen om den stora comebacken, men var tog han vägen?
Han hamnade i Mexiko där han använde både Stevies (Steve Little) identitet och kreditkort för att skapa ett nytt liv med tuppfäktningsmatcher och andra skumma sysselsättningar, och givetvis partajanden med droger och brudar. Det dröjer dock inte så där överdrivet länge innan den lokala baseballcoachen känner igen honom och med hjälp av lagets unga, svinrika ägare (Michael Peña) värvas Kenny till det mer eller mindre urusla laget. I vanlig ordning tar Kenny inte riktigt det hela på fullt allvar och showar mer än han spelar, vilket får coachen att fundera både en och två gånger om det egentligen var en så bra idé att ta med Kenny i laget.
Den godtrogna Stevie spårar sitt kreditkortsutdrag och dyker även han upp i Mexiko och fortsätter att vara en hjälpreda åt Kenny, och lyckas spåra upp en person som heter Eduardo Sanchez (Don Johnson) som visar vara en viktig ledtråd om man vill förstå varför Kenny är som han är.
Vistelsen i Mexiko blir mot alla odds en katalysator för Kenny och han börjar så smått fundera på vad som är viktigast i livet, och när ett nytt attraktivt erbjudande dyker upp är det dags att återvända hem till USA, inte minst för att försöka sy ihop en romantisk säck på hemmaplan.
Jag är lite kluven till utvecklingen av serien. Att placera merparten av handlingen i Mexiko känns lite märkligt då man tappar så många av karaktärerna från den första säsongen, men samtidigt får det ett mer tydligt syfte när man i det sista avsnittet återvänder hem. Dock tar det några avsnitt innan miljöbytet sätter sig.
I övrigt flyter serien på. Jag skrattar inte speciellt mycket åt humorn och känner väl lite grand att man börjar trampa på samma ställe och att det egentligen inte går att göra så mycket mer med konceptet. Men å andra sidan märker jag att det händer något med Kennys karaktär. Han börjar så sakteliga närma sig en normal människas beteende och det är kanske där någonstans han kommer att hamna till slut.
Han hamnade i Mexiko där han använde både Stevies (Steve Little) identitet och kreditkort för att skapa ett nytt liv med tuppfäktningsmatcher och andra skumma sysselsättningar, och givetvis partajanden med droger och brudar. Det dröjer dock inte så där överdrivet länge innan den lokala baseballcoachen känner igen honom och med hjälp av lagets unga, svinrika ägare (Michael Peña) värvas Kenny till det mer eller mindre urusla laget. I vanlig ordning tar Kenny inte riktigt det hela på fullt allvar och showar mer än han spelar, vilket får coachen att fundera både en och två gånger om det egentligen var en så bra idé att ta med Kenny i laget.
Den godtrogna Stevie spårar sitt kreditkortsutdrag och dyker även han upp i Mexiko och fortsätter att vara en hjälpreda åt Kenny, och lyckas spåra upp en person som heter Eduardo Sanchez (Don Johnson) som visar vara en viktig ledtråd om man vill förstå varför Kenny är som han är.
Vistelsen i Mexiko blir mot alla odds en katalysator för Kenny och han börjar så smått fundera på vad som är viktigast i livet, och när ett nytt attraktivt erbjudande dyker upp är det dags att återvända hem till USA, inte minst för att försöka sy ihop en romantisk säck på hemmaplan.
Jag är lite kluven till utvecklingen av serien. Att placera merparten av handlingen i Mexiko känns lite märkligt då man tappar så många av karaktärerna från den första säsongen, men samtidigt får det ett mer tydligt syfte när man i det sista avsnittet återvänder hem. Dock tar det några avsnitt innan miljöbytet sätter sig.
I övrigt flyter serien på. Jag skrattar inte speciellt mycket åt humorn och känner väl lite grand att man börjar trampa på samma ställe och att det egentligen inte går att göra så mycket mer med konceptet. Men å andra sidan märker jag att det händer något med Kennys karaktär. Han börjar så sakteliga närma sig en normal människas beteende och det är kanske där någonstans han kommer att hamna till slut.
EXTRAMATERIALET
Inte så överdrivet spännande extramaterial tyvärr. Det som kallas "Invitation to the set" utspelar sig visserligen på inspelningsplatsen, men är i grund och botten en vanlig "det här handlar säsongen om"-film med intervjuer från skådespelare och övriga ur produktionen. Mer spännande än så är det inte.
Den efterföljande kortisen om tuppfäktning innehåller onödigt mycket repetitioner från den första bakomfilmen för att kännas som något helt eget. Den kunde lika gärna ingått i den första.
En kvart bortklippta scener och nästan lika många minuter bloopers rundar av det separata extramaterialet - det finns även kommentarspår att lyssna på - där bloopersbiten är det roligaste.
Den efterföljande kortisen om tuppfäktning innehåller onödigt mycket repetitioner från den första bakomfilmen för att kännas som något helt eget. Den kunde lika gärna ingått i den första.
En kvart bortklippta scener och nästan lika många minuter bloopers rundar av det separata extramaterialet - det finns även kommentarspår att lyssna på - där bloopersbiten är det roligaste.
TRE SAKER
1. Jag gillar vinjetten till serien. Den är kort och med blaffiga bokstäver. Rejäl och koncis på något sätt.
2. Den här säsongen innehåller sju halvtimmesavsnitt.
3. Säsong 3 är under produktion och kommer efter vad jag har förstått bli den sista, och det känns i dagsläget som en mycket bra idé. Knyt ihop säcken snyggt bara.
2. Den här säsongen innehåller sju halvtimmesavsnitt.
3. Säsong 3 är under produktion och kommer efter vad jag har förstått bli den sista, och det känns i dagsläget som en mycket bra idé. Knyt ihop säcken snyggt bara.
ANDERS JAKOBSON (2011-09-26)