Sagolikt men otäckt
Kronjuvelerna
Genre: DramaFormat: DVD, region 2, 1 skivor
Bolag: Nordisk film, 2011
Ljud: DTS 5.1
Bild: Anamorfisk widescreen 2.35:1
"Kronjuvelerna" är en film av Ella Lemhagen och i mina ögon bådar det gott direkt. Denna film är inget undantag och även om den absolut inte är som jag hade trott så är den väldigt bra och den sätter sina spår. När jag skriver den här recensionen har det gått några dagar sedan jag såg filmen. Trots detta finns den kvar i mitt minne eftersom den har en sådan handling och speciell utformning som etsat sig fast i min hjärna.
Fragancia (Alicia Vikander) grips av polisen i början av filmen och sätts i förhör. Hon är misstänkt för att ha skjutit Richard (Bill Skarsgård) och nu börjar hon berätta historien som leder henne till där hon nu befinner sig. Vi får följa med henne från livets början, under uppväxten och hur det är att bli vuxen.
Med den korta beskrivningen kan det här låta som vilken film som helst, mer fel än så kan det inte bli. Det är svårt att beskriva filmen eftersom den tar så många olika vändningar. Det finns naturligtvis en huvudhistoria men alla småhistorier under resans gång är minst lika viktiga och speciella. Det är svårt att på ett rättvist vis försöka förmedla den annorlunda känslan man får av att se "Kronjuvelerna" och därför är det hundra gånger bättre att se den.
Det här är en film som rör upp många tankar och funderingar och som får dig att både skratta och gråta. Mår dåligt gör man flera gånger och det fysiska illamåendet gör sig påmint flera gånger om. Den är så fruktansvärt obehaglig och inte alls en ljus film på alla sätt. Däremot innehåller den massor av kärlek mellan olika personer som ibland känns given och ibland bara så udda att det blir rätt.
Handlingen utspelar sig en liten stad någonstans i Sverige. Var vet man inte och inte heller vilket årtionde som är tänkt. Allting är väldigt sagolikt och karaktärerna har speciella icke tidsbestämda kläder som blandas upp med mer modernt. För att försöka få fram känslan och vad jag menar gör jag en direkt liknelse med Ulf Malmros serie "Rapport till himlen" som även den var svår att förklara.
Även om det känns sagolikt och ibland som en film för barn så är det allt annat än vad den är. Det är många otäcka scener som får det att vända sig i magen. Det här är som sagt en obehaglig film som utspelar sig i en mer sagolik miljö.
Fragancia (Alicia Vikander) grips av polisen i början av filmen och sätts i förhör. Hon är misstänkt för att ha skjutit Richard (Bill Skarsgård) och nu börjar hon berätta historien som leder henne till där hon nu befinner sig. Vi får följa med henne från livets början, under uppväxten och hur det är att bli vuxen.
Med den korta beskrivningen kan det här låta som vilken film som helst, mer fel än så kan det inte bli. Det är svårt att beskriva filmen eftersom den tar så många olika vändningar. Det finns naturligtvis en huvudhistoria men alla småhistorier under resans gång är minst lika viktiga och speciella. Det är svårt att på ett rättvist vis försöka förmedla den annorlunda känslan man får av att se "Kronjuvelerna" och därför är det hundra gånger bättre att se den.
Det här är en film som rör upp många tankar och funderingar och som får dig att både skratta och gråta. Mår dåligt gör man flera gånger och det fysiska illamåendet gör sig påmint flera gånger om. Den är så fruktansvärt obehaglig och inte alls en ljus film på alla sätt. Däremot innehåller den massor av kärlek mellan olika personer som ibland känns given och ibland bara så udda att det blir rätt.
Handlingen utspelar sig en liten stad någonstans i Sverige. Var vet man inte och inte heller vilket årtionde som är tänkt. Allting är väldigt sagolikt och karaktärerna har speciella icke tidsbestämda kläder som blandas upp med mer modernt. För att försöka få fram känslan och vad jag menar gör jag en direkt liknelse med Ulf Malmros serie "Rapport till himlen" som även den var svår att förklara.
Även om det känns sagolikt och ibland som en film för barn så är det allt annat än vad den är. Det är många otäcka scener som får det att vända sig i magen. Det här är som sagt en obehaglig film som utspelar sig i en mer sagolik miljö.
EXTRAMATERIALET
Inget.
TRE SAKER
1. Det är enormt många kända skådespelare i alla biroller. Några exempel är Nour El-Refai och Jason Diakité, mer känd som Timbuktu.
2. Loa Falkman spelar den obehagligaste av dem alla och han gör det med sådan briljans att jag blir uppriktigt illa till mods.
3. En sak som slår mig är filmens titel, jag förstår den inte alls. Är det någon som gör det?
2. Loa Falkman spelar den obehagligaste av dem alla och han gör det med sådan briljans att jag blir uppriktigt illa till mods.
3. En sak som slår mig är filmens titel, jag förstår den inte alls. Är det någon som gör det?
MARIA EREMO (2011-11-28)