The Osbournes utan bråk och hundskit
Gene Simmons Family Jewels - Season 1
Genre: Dokumentär, TV-serieFormat: DVD, region 1, 2 skivor
Bolag: A&E Home Video, 2006
Ljud: Dolby Digital 2.0 Stereo
Bild: 1.33:1
Gene Simmons var min stora idol i Kiss. Han hade fräckast smink och kostym, han drägglade blod och sprutade eld och var så nära en tecknad superhjälte man kunde vara som musiker. Han gjorde kanske inte de bästa låtarna, men en och annan pärla klämde han ur sig.
I vuxen ålder, framför allt efter att ha läst "Kiss and Make-up" och regelbundet tittat på hemsidan genesimmons.com, uppenbarade sig en annan person bakom det fräcka sminket, en som inte var lika mycket idol för mig. En smått sexistisk entreprenör i risig frisyr som brinner för kapitalism och kvinnor i överflöd. Även om jag knappast håller med i Simmons åsikter har jag accepterat dem som en del av paketet. Det gör inte låtarna sämre och det förstör inte min barndomsbild av demonen på scenen.
Om man läser frågespalten på hans hemsida - som numera i och för sig mest handlar om religion - så har Simmons ältat sin aversion mot äktenskapet så enormt att man ledsnat totalt. Bollen är hemma, nu går vi vidare.
Inte oväntat är detta ett ämne som går igen i realityserien "Gene Simmons Family Jewels". Första avsnittet heter till och med "Happily unmarried". Det lustiga är att Simmons är ganska ensam i sin familj om sin åsikt. Hans levnadspartner, före detta utvikningsbruden Shannon Tweed, skulle mer än gärna stå framme vid altaret och äkta den gamla påsättaren. Det ger en härlig obalans i serien som får den egoistiska huvudpersonen att vackla.
Det är en synnerligen sympatisk familj han har. Shannon Tweed är ingen dum blondin, och de båda barnen Nick (17 år) och Sophie (13 år) är smarta, coola kids som faktiskt sätter farsan på plats. Speciellt Nick som fäller syrliga kommentarer i "soffintervjuerna" som ingår i avsnitten.
Att Shannon, Nick och Sophie inte alls är på Simmons sida är en ganska oväntad poäng i serien som gör att man får se en annan sida av honom. Ni som såg "Gene Simmons Rock School" fick se den överdrivet hårda sidan av honom. Här är han betydligt mjukare och mer sårbar, vilket han förmodligen inte hade räknat med. Eller så hade han det, att "Gene Simmons Family Jewels" är styrt in i minsta detalj av Simmons är det väl ingen som tvekar över. Avsnitten känns inte alls speciellt spontana utan snarare välplanerade efter förbestämda teman. Jag är mycket tveksam till att Simmons skulle acceptera att familjen bränner hans kläder eller slänger ut Kiss-saker på en loppmarknad. Det gör dock inget, det blir ganska skön tv av det istället.
Visst är det omöjligt att inte göra den givna kopplingen till "The Osbournes" - det är ju ändå originalet - men det blir egentligen aldrig speciellt likt. Simmons är ju en av få rockstjärnor som öppet tagit ställning mot droger, och det har sannolikt speglat av sig i familjelivet. Det är inget bråk och tjafs, och de hundar som faktiskt figurerar i programmet är rumsrena. Däremot finns det en häst i ett avsnitt som inte är det.
Jag vet inte hur "Gene Simmons Family Jewels" kan tas emot av folk som inte är Kiss-fans. Jag tror heller inte att alla Kiss-fans per automatik känner sig bekväma vid att se Simmons ha yoga i omsmickrande kläder, se han samla tjursperma på en ranch, dratta på ändan i snowboardbacken eller ledsna på ett påhängset fan, men jag tycker det är ganska kul. En lättittad och skön familjeserie som jag gärna ser fler avsnitt av.
I vuxen ålder, framför allt efter att ha läst "Kiss and Make-up" och regelbundet tittat på hemsidan genesimmons.com, uppenbarade sig en annan person bakom det fräcka sminket, en som inte var lika mycket idol för mig. En smått sexistisk entreprenör i risig frisyr som brinner för kapitalism och kvinnor i överflöd. Även om jag knappast håller med i Simmons åsikter har jag accepterat dem som en del av paketet. Det gör inte låtarna sämre och det förstör inte min barndomsbild av demonen på scenen.
Om man läser frågespalten på hans hemsida - som numera i och för sig mest handlar om religion - så har Simmons ältat sin aversion mot äktenskapet så enormt att man ledsnat totalt. Bollen är hemma, nu går vi vidare.
Inte oväntat är detta ett ämne som går igen i realityserien "Gene Simmons Family Jewels". Första avsnittet heter till och med "Happily unmarried". Det lustiga är att Simmons är ganska ensam i sin familj om sin åsikt. Hans levnadspartner, före detta utvikningsbruden Shannon Tweed, skulle mer än gärna stå framme vid altaret och äkta den gamla påsättaren. Det ger en härlig obalans i serien som får den egoistiska huvudpersonen att vackla.
Det är en synnerligen sympatisk familj han har. Shannon Tweed är ingen dum blondin, och de båda barnen Nick (17 år) och Sophie (13 år) är smarta, coola kids som faktiskt sätter farsan på plats. Speciellt Nick som fäller syrliga kommentarer i "soffintervjuerna" som ingår i avsnitten.
Att Shannon, Nick och Sophie inte alls är på Simmons sida är en ganska oväntad poäng i serien som gör att man får se en annan sida av honom. Ni som såg "Gene Simmons Rock School" fick se den överdrivet hårda sidan av honom. Här är han betydligt mjukare och mer sårbar, vilket han förmodligen inte hade räknat med. Eller så hade han det, att "Gene Simmons Family Jewels" är styrt in i minsta detalj av Simmons är det väl ingen som tvekar över. Avsnitten känns inte alls speciellt spontana utan snarare välplanerade efter förbestämda teman. Jag är mycket tveksam till att Simmons skulle acceptera att familjen bränner hans kläder eller slänger ut Kiss-saker på en loppmarknad. Det gör dock inget, det blir ganska skön tv av det istället.
Visst är det omöjligt att inte göra den givna kopplingen till "The Osbournes" - det är ju ändå originalet - men det blir egentligen aldrig speciellt likt. Simmons är ju en av få rockstjärnor som öppet tagit ställning mot droger, och det har sannolikt speglat av sig i familjelivet. Det är inget bråk och tjafs, och de hundar som faktiskt figurerar i programmet är rumsrena. Däremot finns det en häst i ett avsnitt som inte är det.
Jag vet inte hur "Gene Simmons Family Jewels" kan tas emot av folk som inte är Kiss-fans. Jag tror heller inte att alla Kiss-fans per automatik känner sig bekväma vid att se Simmons ha yoga i omsmickrande kläder, se han samla tjursperma på en ranch, dratta på ändan i snowboardbacken eller ledsna på ett påhängset fan, men jag tycker det är ganska kul. En lättittad och skön familjeserie som jag gärna ser fler avsnitt av.
EXTRAMATERIALET
Det är tämligen frikostigt med extramaterial. På första skivan hittar man pilotavsnittet i en sorts råklippning. Det är ett ganska bra avsnitt där Simmons lite skenheligt oroar sig över hur snabbt hans dotter vuxit upp. Om ett par år är hon 16 vilket borde utsluta låten "Christine Sixteen" ur Simmons liverepertoar för gott.
På andra skivan finns lite smått och gott, där man kan se det mesta som antingen borttaget material, kompletterande material eller repriserat material. Ja, det finns ett och annat klipp som man redan sett i avsnitten, vilket är lite småmärkligt. Det får mig dock att fundera på om vissa av dessa bonusgrejer är tagna från hemsidan eller liknande.
I tur och ordning då: Som inledning "The unseen couch interviews", vilket är precis vad det är - bortklippta "soffintervjuer". Vidare "Inside the demons lair" som kanske är det intressantaste på DVD:n - en titt in i Simmons kontor och speciellt på hans enorma samling med Kiss-grejer. Här blir vi guidade av samtliga familjemedlemmar och får dock känslan av att mamman och barnen inte är så imponerade av Simmons framgångar.
I "Gene's history of rock & roll" filmar sonen Nick sin pappa när han går igenom rockhistorien. Måttligt intressant. Sen kommer "The lost songs" som både visar klipp ur avsnitten när låtar framförs av barnen och när Simmons själv plinkar på sina allra tidigaste låtar. Därpå följer "Bloopers" och sen "Behind the makeup" (som lustigt nog är titeln på ett avsnitt) som jag inte kan se som något annat än bortklippta scener. Här finns en riktig godbit när Scott "Not" Ian från Anthrax får hälsa på Simmons i kontoret och sen följa med till ett förråd där han får en massa fina Kiss-grejer helt bara så där.
Avslutningsvis kommer något som heter "Gene Simmons 24/7" som jag antar ska illustrera hur Simmons vardag ser ut - flänga runt på en massa tillställningar och möten samt genomföra idéer typ "Gene Simmons Bikini Carwash".
Även om det är en del kul här så känns det aningens fladdrigt och att material från avsnitten återanvänds är mindre kul.
På andra skivan finns lite smått och gott, där man kan se det mesta som antingen borttaget material, kompletterande material eller repriserat material. Ja, det finns ett och annat klipp som man redan sett i avsnitten, vilket är lite småmärkligt. Det får mig dock att fundera på om vissa av dessa bonusgrejer är tagna från hemsidan eller liknande.
I tur och ordning då: Som inledning "The unseen couch interviews", vilket är precis vad det är - bortklippta "soffintervjuer". Vidare "Inside the demons lair" som kanske är det intressantaste på DVD:n - en titt in i Simmons kontor och speciellt på hans enorma samling med Kiss-grejer. Här blir vi guidade av samtliga familjemedlemmar och får dock känslan av att mamman och barnen inte är så imponerade av Simmons framgångar.
I "Gene's history of rock & roll" filmar sonen Nick sin pappa när han går igenom rockhistorien. Måttligt intressant. Sen kommer "The lost songs" som både visar klipp ur avsnitten när låtar framförs av barnen och när Simmons själv plinkar på sina allra tidigaste låtar. Därpå följer "Bloopers" och sen "Behind the makeup" (som lustigt nog är titeln på ett avsnitt) som jag inte kan se som något annat än bortklippta scener. Här finns en riktig godbit när Scott "Not" Ian från Anthrax får hälsa på Simmons i kontoret och sen följa med till ett förråd där han får en massa fina Kiss-grejer helt bara så där.
Avslutningsvis kommer något som heter "Gene Simmons 24/7" som jag antar ska illustrera hur Simmons vardag ser ut - flänga runt på en massa tillställningar och möten samt genomföra idéer typ "Gene Simmons Bikini Carwash".
Även om det är en del kul här så känns det aningens fladdrigt och att material från avsnitten återanvänds är mindre kul.
TRE SAKER
1. I ett tillfälle råkar Simmons ropa "Sharon!" efter Shannon, varpå Sophie syrligt säger "Wrong show".
2. Något som bidrar till den genuina känslan i serien är de små klippen från familjens egna hemvideor.
3. Simmons hymlar inte med Kiss betydelse, men ändå - så fort en bild på Kiss visas upp så zoomas hans ansikte in. Lite mer kan han väl släppa in de andra i bilden?
2. Något som bidrar till den genuina känslan i serien är de små klippen från familjens egna hemvideor.
3. Simmons hymlar inte med Kiss betydelse, men ändå - så fort en bild på Kiss visas upp så zoomas hans ansikte in. Lite mer kan han väl släppa in de andra i bilden?
ANDERS JAKOBSON (2006-12-19)