Spagettiwestern med bilhandskar
Drive
Genre: ThrillerFormat: DVD, region 2, 1 skivor
Bolag: SF, 2012
Ljud: Dolby digital 5.1
Bild: Anamorfisk widescreen 2.40:1
Den danska regissören Nicolas Winding Refn ("Pusher"-filmerna, "Bronson" med flera) etablerar sig allt mer i Hollywood och internationellt. För "Drive" vann han Best director under Cannesfestivalen 2011 och det är ju inte fy skam.
Filmen kan närmast beskrivas som en spagettiwestern med bilhandskar för Ryan Gosling i den namnlösa huvudrollen ser ut som Paul Newman eller Robert Redford men agerar som Clint Eastwoods gamla paradroll - den tysta mannen-utan-namn. Den namnlösa kör bil. När han inte gör stuntkörningar under filminspelningar eller mekar med bilar i ett garage, kör han flyktbilen åt rånare. Han har väldigt specifika regler. De har fem minuter på sig för sitt brott. Sitter de inte i bilen inom fem minuter så sticker han. Med helt vanliga, men duktigt trimmade bilar, klarar han av att rymma från jagande polisbilar om det så skulle behövas.
Hans chef, den halta och lite småstruliga Shannon (Bryan Cranston) tycker att hans kunskaper ska användas till något mer vinstgivande och lyckas övertala en lokal gangster (Albert Brooks) att investera i en stock car. Investeringen ska ge miljoner, menar Shannon.
Samtidigt blir den namnlösa engagerad i sin granne, den ensamstående Irene (Carey Mulligan). Något som kan beskrivas som en försiktig romans blommar upp mellan dem, men när Irenes man släpps ur fängelset blir vår namnlösa hjälte indragen i en röra där han får visa att han kan göra mer än bara ratta bilar.
På sätt och vis känner jag att filmen tappar lite under den andra hälften, men aldrig så att filmen blir dålig. Den blir bara mindre bra. Den inledande hälften känns väldigt annorlunda och originell för att vara en actionfilm, speciellt i och med att det inte är så överdrivet mycket dialog. Gosling säger inte så mycket och det bidrar till en udda känsla. Faktum är att filmen stundtals känns som en tidig David Lynch-thriller utan de skruvade inslagen. En udda stämning och rätt så ordentligt med brutalt våld.
Sammanfattningsvis blir "Drive" en annorlunda actionfilm. Jag vill verkligen hoppas att Refn satt någon sorts skandinavisk prägel på filmen och att det är det som gör den annorlunda. Något är det i alla fall med det tysta skådespelet och den retrodoftande musiken. Inte någon dussinfilm, med andra ord.
Filmen kan närmast beskrivas som en spagettiwestern med bilhandskar för Ryan Gosling i den namnlösa huvudrollen ser ut som Paul Newman eller Robert Redford men agerar som Clint Eastwoods gamla paradroll - den tysta mannen-utan-namn. Den namnlösa kör bil. När han inte gör stuntkörningar under filminspelningar eller mekar med bilar i ett garage, kör han flyktbilen åt rånare. Han har väldigt specifika regler. De har fem minuter på sig för sitt brott. Sitter de inte i bilen inom fem minuter så sticker han. Med helt vanliga, men duktigt trimmade bilar, klarar han av att rymma från jagande polisbilar om det så skulle behövas.
Hans chef, den halta och lite småstruliga Shannon (Bryan Cranston) tycker att hans kunskaper ska användas till något mer vinstgivande och lyckas övertala en lokal gangster (Albert Brooks) att investera i en stock car. Investeringen ska ge miljoner, menar Shannon.
Samtidigt blir den namnlösa engagerad i sin granne, den ensamstående Irene (Carey Mulligan). Något som kan beskrivas som en försiktig romans blommar upp mellan dem, men när Irenes man släpps ur fängelset blir vår namnlösa hjälte indragen i en röra där han får visa att han kan göra mer än bara ratta bilar.
På sätt och vis känner jag att filmen tappar lite under den andra hälften, men aldrig så att filmen blir dålig. Den blir bara mindre bra. Den inledande hälften känns väldigt annorlunda och originell för att vara en actionfilm, speciellt i och med att det inte är så överdrivet mycket dialog. Gosling säger inte så mycket och det bidrar till en udda känsla. Faktum är att filmen stundtals känns som en tidig David Lynch-thriller utan de skruvade inslagen. En udda stämning och rätt så ordentligt med brutalt våld.
Sammanfattningsvis blir "Drive" en annorlunda actionfilm. Jag vill verkligen hoppas att Refn satt någon sorts skandinavisk prägel på filmen och att det är det som gör den annorlunda. Något är det i alla fall med det tysta skådespelet och den retrodoftande musiken. Inte någon dussinfilm, med andra ord.
EXTRAMATERIALET
Ingenting.
TRE SAKER
1. Filmen har ganska fula förtexter, lite som det är amatörgjort. Ni ser typsnittet på omslaget. Men typsnittet, den rosa-lila färgen och musiken ger filmen en påtaglig 80-talskänsla och jag antar att det finns en tanke bakom det hela.
2. "Drive" är en av de film som jag sett allra flest fangjorda affischer och tänkbara omslag åt, samtliga bättre än det som använts här.
3. Filmen bygger på en roman av James Sallis.
2. "Drive" är en av de film som jag sett allra flest fangjorda affischer och tänkbara omslag åt, samtliga bättre än det som använts här.
3. Filmen bygger på en roman av James Sallis.
ANDERS JAKOBSON (2012-03-21)