Plågsamt jobbigt att se, men roligt
Situation Magnusson - Säsong 1
Genre: Humor, TV-serieFormat: DVD, region 2, 2 skivor
Bolag: Pan Vision, 2007
Ljud: Stereo
Bild: 4:3
Jag har aldrig haft så svårt att ta mig igenom åtta 22-minutersavsnitt som med "Situation Magnusson". Är det så dåligt, undrar ni? Nej, tvärtom - det är både bra och kul, men så fruktansvärt pinsamt.
Det är något speciellt med pinsamma situationer på film. Jag kan krypa ihop och titta ned i golvet när jag tittar på "The Office" eller "Extras", men här är det ännu värre. Med Gervais/Merchant-produktionerna vet jag innerst inne att det finns ett manus som följs, men de är så skickliga författare att det verkar som "på riktigt". Här är det verkligen på riktigt och jag klarar inte av mer än 22 minuter i stöten.
Upplägget är att "Hey Baberiba"-mannen Peter Magnusson klär ut sig till ett otal figurer och interagerar med vanliga människor inför dolda kameror. En del är inspelat i Sverige, men det mesta är inspelat utomlands där det är mycket folk (fotbolls-VM, Cannesfestivalen etc). Jag antar att detta underlättar i och med att Magnusson är ett känt ansikte i Sverige.
Det är någonstans mellan 50 och 100 gubbar som Magnusson betar av, allt från rullstolsbunden tjurskalle, via engelsk aristokrat med fräcka förslag, till tysk slalomåkare i fetdräkt och go Göteborgsgubbe. Däremellan en del fjollor, reportrar, reseledare, prostituerade, slalompoliser och brats i rosa skjortor.
Och det blir bara mer och mer pinsamt för varje figur. Lyckligtvis stryper de inslagen innan det blir för pinsamt och folk blir arga, eller att bluffen spricker. Det är ett smart drag som gör att det inte blir för utdraget och tjatigt. Ett annat smart drag är att väldigt få av gubbarna återkommer från ett avsnitt till ett annat. Det ger en välbehövd variation.
Jag måste ärligt talat säga att "Situation Magnusson" var betydligt bättre än vad jag hade trott. Jag är imponerad över vad Peter klarar av, för det kräver en hel del mod att göra sådan här practical joke-tv. Man ser redan i vinjetten, där ett kollage med bilder från familjen Magnussons hemvideor visas, att Peter varit en teaterapa hela livet, och då är det kanske inte så konstigt att det funkar så bra som det gör.
Endast ett par gånger spricker det, åtminstone som vi får se, och det känns skönt att det inte är bara hemma i soffan som det skrattas.
Det är något speciellt med pinsamma situationer på film. Jag kan krypa ihop och titta ned i golvet när jag tittar på "The Office" eller "Extras", men här är det ännu värre. Med Gervais/Merchant-produktionerna vet jag innerst inne att det finns ett manus som följs, men de är så skickliga författare att det verkar som "på riktigt". Här är det verkligen på riktigt och jag klarar inte av mer än 22 minuter i stöten.
Upplägget är att "Hey Baberiba"-mannen Peter Magnusson klär ut sig till ett otal figurer och interagerar med vanliga människor inför dolda kameror. En del är inspelat i Sverige, men det mesta är inspelat utomlands där det är mycket folk (fotbolls-VM, Cannesfestivalen etc). Jag antar att detta underlättar i och med att Magnusson är ett känt ansikte i Sverige.
Det är någonstans mellan 50 och 100 gubbar som Magnusson betar av, allt från rullstolsbunden tjurskalle, via engelsk aristokrat med fräcka förslag, till tysk slalomåkare i fetdräkt och go Göteborgsgubbe. Däremellan en del fjollor, reportrar, reseledare, prostituerade, slalompoliser och brats i rosa skjortor.
Och det blir bara mer och mer pinsamt för varje figur. Lyckligtvis stryper de inslagen innan det blir för pinsamt och folk blir arga, eller att bluffen spricker. Det är ett smart drag som gör att det inte blir för utdraget och tjatigt. Ett annat smart drag är att väldigt få av gubbarna återkommer från ett avsnitt till ett annat. Det ger en välbehövd variation.
Jag måste ärligt talat säga att "Situation Magnusson" var betydligt bättre än vad jag hade trott. Jag är imponerad över vad Peter klarar av, för det kräver en hel del mod att göra sådan här practical joke-tv. Man ser redan i vinjetten, där ett kollage med bilder från familjen Magnussons hemvideor visas, att Peter varit en teaterapa hela livet, och då är det kanske inte så konstigt att det funkar så bra som det gör.
Endast ett par gånger spricker det, åtminstone som vi får se, och det känns skönt att det inte är bara hemma i soffan som det skrattas.
EXTRAMATERIALET
Extramaterialet består av fyra bortklippta scener, ett block av små klipp från TV4.se och kommentarspår till två avsnitt.
En av de bortklippta scenerna är med den så kallade blomsterfjollan och det är riktigt kul. Kunde absolut ha varit med i något av de riktiga avsnittet. Ett annat klipp är när ett bud kommer till Peters lägenhet, problemet är bara att budet träffat Peter tidigare så practical joke:t går inte riktigt hem.
Småklippen från TV4.se är till större delen exklusiva och ganska roliga. Mitt i kommer ett ganska långt klipp med amerikanen i hatten där ljudet lyser med sin frånvaro. En liten plump i protokollet, för det är en av de roligaste karaktärerna tycker jag.
En av de bortklippta scenerna är med den så kallade blomsterfjollan och det är riktigt kul. Kunde absolut ha varit med i något av de riktiga avsnittet. Ett annat klipp är när ett bud kommer till Peters lägenhet, problemet är bara att budet träffat Peter tidigare så practical joke:t går inte riktigt hem.
Småklippen från TV4.se är till större delen exklusiva och ganska roliga. Mitt i kommer ett ganska långt klipp med amerikanen i hatten där ljudet lyser med sin frånvaro. En liten plump i protokollet, för det är en av de roligaste karaktärerna tycker jag.
TRE SAKER
1. I en scen när Peter traskar runt som sin überamerikanska karaktär i Cannes blir han faktiskt intervjuad av en riktig journalist. Jag undrar om det blev publicerat.
2. Man kan ana att Sasha Baron Cohen varit en inspirationskälla och i ett avsnitt hittar de Baron Cohen som Borat i Cannes och Peter samtalar med honom. Det lustiga är att Baron Cohen blir så tagen på sängen att han tillfälligt kliver ur Borat-rollen, något som han konsekvent INTE gjorde under marknadsföringen av "Borat: Cultural Learnings of America for Make Benefit Glorious Nation of Kazakhstan".
3. I ett avsnitt spelar Peter en överdriven version av sig själv när han försöker ragga på fyra tjejer. Undrar hur länge de gick på det?
2. Man kan ana att Sasha Baron Cohen varit en inspirationskälla och i ett avsnitt hittar de Baron Cohen som Borat i Cannes och Peter samtalar med honom. Det lustiga är att Baron Cohen blir så tagen på sängen att han tillfälligt kliver ur Borat-rollen, något som han konsekvent INTE gjorde under marknadsföringen av "Borat: Cultural Learnings of America for Make Benefit Glorious Nation of Kazakhstan".
3. I ett avsnitt spelar Peter en överdriven version av sig själv när han försöker ragga på fyra tjejer. Undrar hur länge de gick på det?
ANDERS JAKOBSON (2007-06-01)