Den höga kvaliteten bibehålls
Sherlock - Säsong 2
Genre: Kriminaldrama, TV-serieFormat: DVD, region 2, 2 skivor
Bolag: SF, 2012
Ljud: Dolby digital 5.1
Bild: Anamorfisk widescreen 1.78:1
Hur följer man upp en fantastiskt spännande cliffhanger? Jo, genom att totalt bryta spänningen med en mobilsignal. Och inte inte vilket signal som helst utan "Stayin' Alive". Med andra ord klarade sig Sherlock Holmes (Benedict Cumberbatch) och Dr John Watson (Martin Freeman) ur Moriartys (Andrew Scott) överläge. För den här gången i alla fall, en superskurk som Moriarty är aldrig långt borta.
Det första långfilmslånga avsnittet av tre - "A Scandal in Belgravia" - är totalt lysande. Den redan höga kvaliteten från första säsongen bibehålls och förstärks i ett fantastiskt spännande och originellt avsnitt där en dominatrix med komprometterande bilder på en ung kvinnlig kunglighet kommer in i Sherlocks liv. Kvinnan, Irene Adler (Lara Pulver) använder inte bilderna i något utpressningssyfte utan det är i stället någon form av försäkring.
Ett sexuellt undertryckt psykologiskt spel inleds mellan Adler och den asexuelle Holmes som tydligt påverkas av kvinnan trots att han vägrar medge det. Det finns något mer än bara de där bilderna i Adlers låsta mobiltelefon, men vad? Och hur mycket, och vad vet Holmes bror Mycraft som är överdrivet hemlig med sin information? Spänningen håller i sig ända in i finalen.
Redan i detta första avsnitt lägger "Sherlock" ribban oerhört högt. Här är det inte tal om någon pliktrogen andra säsong bara för att den första gick så bra. Nej, det känns som ambitionen är att pressa upp kvaliteten ytterligare en nivå och dit når den också. Fantastiskt stark inledning.
Tyvärr svackar det lite i nästa avsnitt som i förhållande till "A Scandal in Belgravia" är betydligt svagare. Det är en variant på klassikern "The Hound of the Baskervilles", här kallad "The Hounds of Baskerville". En extremt röksugen Sherlock Holmes är frustrerad över att det inte kommer in några uppdrag. Han vägrar ta ett uppdrag om en självlysande kanin som försvunnit, men när Henry Knight (Russell Tovey) dyker upp och pratar om en gigantisk hund blir han till slut intresserad. Henry menar att hans far blev mördad av en best, självaste djävulen, 20 år tidigare, något som Henry bevittnade och som sedan dess hemsökt honom. Nu har han sett besten på nytt.
Holmes och Watson beger sig till Dartmoor där även militäranläggningen Baskerville finns. En topphemlig anläggning där tveksam och mystisk forskning äger rum. Legenden säger att de tagit fram "råttor stora som hundar" och "hundar stora som hästar". En natt följer de med Henry och bevittnar något. Holmes ser något som rubbar hans rationella sida. Han blir rädd helt enkelt. Är det så att den gigantiska hundbesten faktiskt finns där och vad är det egentligen de gör på Baskerville?
Till avsnittets fördel kan man konstatera att det är en betydligt mer ryslig och skräckfylld historia Holmes och Watson hamnar i, men även tydligt svagare än den obeskrivligt starka inledningen. Dock måste jag ge en liten eloge för den dråpliga inledningen på avsnittet då Holmes klampar in på 221B Baker Street, dränkt i blod och med en stor harpun i handen...
I det tredje och sista avsnittet - "The Reichenbach Fall" - är både den höga kvaliteten och Moriarty tillbaka. Han begår ett omöjligt brott där han bryter sig in till kronjuvelerna i Towern och blir, helt enligt sin egen vilja, tagen på bar gärning. Otroligt nog lyckas han bli oskyldigförklarad i den efterföljande rättegången. Han söker upp Holmes och pratar om sitt sista problem, vilket är Sherlock Holmes. Och det är starten på ett äventyr som kommer att vända upp och ned på Holmes och alla hans vänners bild av honom.
Det psykologiska spelet mellan Holmes och Moriarty är helt klart den stora behållningen i avsnittet och doldisen Andrew Scott är återigen helt briljant som Jim Moriarty. Scenerna mellan Holmes och Moriarty är rena uppvisningen och kemin mellan de båda skådespelarna är perfekt. Ett ypperligt exempel på att Arthur Conan Doyle skrev riktigt bra karaktärer för även i "Sherlock Holmes: A Game of Shadows" är scenerna mellan de två motpolerna den stora behållningen.
Sammanfattningsvis är denna andra säsong av riktigt hög klass. En liten svacka i mellanavsnittet, men det kan lika gärna bero på ens eget humör. Jag ser fram mot nästa säsong redan.
Det första långfilmslånga avsnittet av tre - "A Scandal in Belgravia" - är totalt lysande. Den redan höga kvaliteten från första säsongen bibehålls och förstärks i ett fantastiskt spännande och originellt avsnitt där en dominatrix med komprometterande bilder på en ung kvinnlig kunglighet kommer in i Sherlocks liv. Kvinnan, Irene Adler (Lara Pulver) använder inte bilderna i något utpressningssyfte utan det är i stället någon form av försäkring.
Ett sexuellt undertryckt psykologiskt spel inleds mellan Adler och den asexuelle Holmes som tydligt påverkas av kvinnan trots att han vägrar medge det. Det finns något mer än bara de där bilderna i Adlers låsta mobiltelefon, men vad? Och hur mycket, och vad vet Holmes bror Mycraft som är överdrivet hemlig med sin information? Spänningen håller i sig ända in i finalen.
Redan i detta första avsnitt lägger "Sherlock" ribban oerhört högt. Här är det inte tal om någon pliktrogen andra säsong bara för att den första gick så bra. Nej, det känns som ambitionen är att pressa upp kvaliteten ytterligare en nivå och dit når den också. Fantastiskt stark inledning.
Tyvärr svackar det lite i nästa avsnitt som i förhållande till "A Scandal in Belgravia" är betydligt svagare. Det är en variant på klassikern "The Hound of the Baskervilles", här kallad "The Hounds of Baskerville". En extremt röksugen Sherlock Holmes är frustrerad över att det inte kommer in några uppdrag. Han vägrar ta ett uppdrag om en självlysande kanin som försvunnit, men när Henry Knight (Russell Tovey) dyker upp och pratar om en gigantisk hund blir han till slut intresserad. Henry menar att hans far blev mördad av en best, självaste djävulen, 20 år tidigare, något som Henry bevittnade och som sedan dess hemsökt honom. Nu har han sett besten på nytt.
Holmes och Watson beger sig till Dartmoor där även militäranläggningen Baskerville finns. En topphemlig anläggning där tveksam och mystisk forskning äger rum. Legenden säger att de tagit fram "råttor stora som hundar" och "hundar stora som hästar". En natt följer de med Henry och bevittnar något. Holmes ser något som rubbar hans rationella sida. Han blir rädd helt enkelt. Är det så att den gigantiska hundbesten faktiskt finns där och vad är det egentligen de gör på Baskerville?
Till avsnittets fördel kan man konstatera att det är en betydligt mer ryslig och skräckfylld historia Holmes och Watson hamnar i, men även tydligt svagare än den obeskrivligt starka inledningen. Dock måste jag ge en liten eloge för den dråpliga inledningen på avsnittet då Holmes klampar in på 221B Baker Street, dränkt i blod och med en stor harpun i handen...
I det tredje och sista avsnittet - "The Reichenbach Fall" - är både den höga kvaliteten och Moriarty tillbaka. Han begår ett omöjligt brott där han bryter sig in till kronjuvelerna i Towern och blir, helt enligt sin egen vilja, tagen på bar gärning. Otroligt nog lyckas han bli oskyldigförklarad i den efterföljande rättegången. Han söker upp Holmes och pratar om sitt sista problem, vilket är Sherlock Holmes. Och det är starten på ett äventyr som kommer att vända upp och ned på Holmes och alla hans vänners bild av honom.
Det psykologiska spelet mellan Holmes och Moriarty är helt klart den stora behållningen i avsnittet och doldisen Andrew Scott är återigen helt briljant som Jim Moriarty. Scenerna mellan Holmes och Moriarty är rena uppvisningen och kemin mellan de båda skådespelarna är perfekt. Ett ypperligt exempel på att Arthur Conan Doyle skrev riktigt bra karaktärer för även i "Sherlock Holmes: A Game of Shadows" är scenerna mellan de två motpolerna den stora behållningen.
Sammanfattningsvis är denna andra säsong av riktigt hög klass. En liten svacka i mellanavsnittet, men det kan lika gärna bero på ens eget humör. Jag ser fram mot nästa säsong redan.
EXTRAMATERIALET
Inget.
TRE SAKER
1. Det är kul att Mycroft Holmes är med i varenda avsnitt i denna säsong. Jag gillar ju Mark Gatiss som spelar honom och som även är en av seriens skapare. I denna säsong står han även för manuset till "The Hounds of Baskerville".
2. Jag gillar utseendet på serien och sättet den är klippt på. Det är många snygga övergångar mellan olika scener.
3. Samtliga avsnitt bygger på klassiska historier om Sherlock Holmes, men med lite omgjorda avsnittsnamn. I original heter historierna "A Scandal in Bohemia", "The Hound of the Baskervilles" och "The Final Problem".
2. Jag gillar utseendet på serien och sättet den är klippt på. Det är många snygga övergångar mellan olika scener.
3. Samtliga avsnitt bygger på klassiska historier om Sherlock Holmes, men med lite omgjorda avsnittsnamn. I original heter historierna "A Scandal in Bohemia", "The Hound of the Baskervilles" och "The Final Problem".
ANDERS JAKOBSON (2012-04-27)