Som jag har väntat på en sådan här film
Kyss mig
Genre: DramaFormat: DVD, region 2, 1 skivor
Bolag: Nordisk film, 2011
Ljud: Dolby digital 5.1
Bild: Anamorfisk widescreen 2.35:1
Jag brukar anteckna när jag recenserar filmer, lite stödord för att minnas vissa saker när recensionen sedan ska skriva. När jag ser den svenska filmen "Kyss mig" blir endast en grej nedskriven, resten av filmen är jag så fast i handlingen att jag inte har tid att lyfta pennan mot pappret.
Mia (Ruth Vega Fernandez) har utåt sett ett perfekt liv. Hon är sedan sju år tillbaka tillsammans med Tim (Joakim Nätterqvist), ett välbetalt jobb som arkitekt i Stockholm och ett stundande bröllop. När paret reser till Skåne för att medverka på Mias pappas (Krister Henriksson) 60-årsdag ställs dock en hel del saker på ända. Mia har inte varit hemma på länge och under födelsedagsfesten berättar pappa Lasse att han ska gifta sig med sin älskade Elisabeth (Lena Endre). Inget konstigt med det då Mias föräldrar varit skilda sedan länge och Mia gillar Elisabeth. Däremot har hon aldrig träffat Elisabeths dotter Frida (Liv Mjönes) som är i samma ålder som hon själv. Till en början tycker Mia att Frida är konstig men inser sedan att hon tycker väldigt mycket om Frida, mer än som vän och blivande styvsyster. De båda tjejerna inleder en relation som blir allt annat än lätt då Mia ju ska gifta sig med Tim, tjejernas föräldrar ska gifta sig och för att Mia inte kan erkänna för sig själv och sin omgivning att hon attraheras av kvinnor. Allt blir väldigt invecklat och allas känslor ligger och pyr under ytan när saker och ting börjar flyta upp och ska tas itu med.
Det här är så fruktansvärt bra och känslosamt att det är svårt att värja sig. Jag har aldrig sett en film tidigare som lyfter fram lesbisk kärlek på det här viset och bara det känns skönt och befriande, att vi äntligen kommit dit. Skådespelarna är enormt begåvade allesammans och gör att karaktärerna får ytterligare själ och liv. Särskilt Ruth Vega Fernandez visar att hon är en skådespelerska att räkna med framöver. Hon är inte bara en biroll utan kan definitivt lyfta en film själv med sin närvaro på filmduken.
Med risk att förstöra för mycket av filmens känslor och själ så väljer jag att inte ge mig in för mycket i att beskriva hur allting framställs. Det här är en film som ska upplevas för det är så förbannat vackert. Trots att Mia ju är otrogen mot sin man så kan jag inte låta bli att heja på den andra kärleksrelationen när man ser hur mycket de två kvinnorna fullkomligen dyrkar varandra. Svensk film när den är som allra bäst med både dialog, skådespelarinsatser, filmning och regi. Bör ses.
Mia (Ruth Vega Fernandez) har utåt sett ett perfekt liv. Hon är sedan sju år tillbaka tillsammans med Tim (Joakim Nätterqvist), ett välbetalt jobb som arkitekt i Stockholm och ett stundande bröllop. När paret reser till Skåne för att medverka på Mias pappas (Krister Henriksson) 60-årsdag ställs dock en hel del saker på ända. Mia har inte varit hemma på länge och under födelsedagsfesten berättar pappa Lasse att han ska gifta sig med sin älskade Elisabeth (Lena Endre). Inget konstigt med det då Mias föräldrar varit skilda sedan länge och Mia gillar Elisabeth. Däremot har hon aldrig träffat Elisabeths dotter Frida (Liv Mjönes) som är i samma ålder som hon själv. Till en början tycker Mia att Frida är konstig men inser sedan att hon tycker väldigt mycket om Frida, mer än som vän och blivande styvsyster. De båda tjejerna inleder en relation som blir allt annat än lätt då Mia ju ska gifta sig med Tim, tjejernas föräldrar ska gifta sig och för att Mia inte kan erkänna för sig själv och sin omgivning att hon attraheras av kvinnor. Allt blir väldigt invecklat och allas känslor ligger och pyr under ytan när saker och ting börjar flyta upp och ska tas itu med.
Det här är så fruktansvärt bra och känslosamt att det är svårt att värja sig. Jag har aldrig sett en film tidigare som lyfter fram lesbisk kärlek på det här viset och bara det känns skönt och befriande, att vi äntligen kommit dit. Skådespelarna är enormt begåvade allesammans och gör att karaktärerna får ytterligare själ och liv. Särskilt Ruth Vega Fernandez visar att hon är en skådespelerska att räkna med framöver. Hon är inte bara en biroll utan kan definitivt lyfta en film själv med sin närvaro på filmduken.
Med risk att förstöra för mycket av filmens känslor och själ så väljer jag att inte ge mig in för mycket i att beskriva hur allting framställs. Det här är en film som ska upplevas för det är så förbannat vackert. Trots att Mia ju är otrogen mot sin man så kan jag inte låta bli att heja på den andra kärleksrelationen när man ser hur mycket de två kvinnorna fullkomligen dyrkar varandra. Svensk film när den är som allra bäst med både dialog, skådespelarinsatser, filmning och regi. Bör ses.
EXTRAMATERIALET
Om filmen var fantastisk så är extramaterialet ganska tråkigt. I form av 15 stycken produktionsdagböcker får vi följa produktionen från början till slut. Det är ganska trist och ger tyvärr inte så mycket. Det är också enormt störande att man i menyn måste välja avsnitt för avsnitt i stället för att spela alla i ett svep. Vi får även musikvideo, soundtrack och information om bland annat regissören.
TRE SAKER
1. I en scen ska Frida säga att hon ätit en kebab trots att hon är vegetarian. Hon slänger då ur sig att det är just en vegetarisk variant som heter "vebab" som hon ätit och även om det inte är roligt i denna punkt så är scenen i filmen skitkul och jag skrattade gott. Det var skönt med en humoristisk scen då flesta andra av scenerna är så känsloladdade.
2. Det är mycket naket i filmen och allra första scenen är en sexscen. Jag imponeras över att de medverkande kan få det att se så äkta, passionerat och njutningsfullt ut trots att man vet att så inte är fallet. Ytterligare ett bevis på klockrent skådespel.
3. Det slår mig flera gånger under filmens gång att det här är ingen film om lesbisk kärlek. Det här är en kärleksfilm om en kärleksrelation som nu råkar vara mellan två kvinnor.
2. Det är mycket naket i filmen och allra första scenen är en sexscen. Jag imponeras över att de medverkande kan få det att se så äkta, passionerat och njutningsfullt ut trots att man vet att så inte är fallet. Ytterligare ett bevis på klockrent skådespel.
3. Det slår mig flera gånger under filmens gång att det här är ingen film om lesbisk kärlek. Det här är en kärleksfilm om en kärleksrelation som nu råkar vara mellan två kvinnor.
MARIA EREMO (2012-03-07)