Meningslös ramla i backen-humor
Dirty Sanchez: The movie
Genre: HumorFormat: DVD, region 2, 1 skivor
Bolag: Noble Entertainment, 2007
Ljud: Dolby Digital 5.1
Bild: Anamorfisk widescreen 1.85:1
Det är ingen konst att göra sig illa. På akuten kommer dagligdags in människor som gjort sig illa, som slagit i skallen, som borrat sig i handen, som fått en stöt och ramlat av stegen, som krockat med bilen. Människor som har småsår eller som svävar mellan liv och död. Det är en del av livet. Sedan 2002 har MTV-gruppen "Dirty Sanchez" roat sig med att göra sig själva och varandra illa. Britterna Matthew Pritchard, Lee Dainton, Dan Joyce och Mike Locke. De är en sorts brittisk motsvarighet till Kalifornienbaserade "Jackass". "Dirty Sanchez" tog vid ungefär när "Jackass" lade ner på MTV.
Och precis som "Jackass" dokumenterat sig i en film för eftervärlden kommer nu "Dirty Sanchez: The Movie". Här är allt lite sämre och lite äckligare än den amerikanska förlagan. Om du frågar mig är det ren skit. Det är fyra jävla drägg som super sig genom en filminspelning. Det är självklart att de kan göra sig illa, eftersom de är så jävla pårökta och drogade.
Filmen i urval: Limmar igen näsan. Blir skjutna med lerduvor. Skjuter sig på snoppen med en soft air gun. Fettsugning och dricka fettet. Extrem homofobi med transvestiter i Thailand, så mycket att en av de jävla idioterna till och med kräks. Matthew Pritchard tar emot 103 paintballkulor på kroppen. Häftklammer i tungan. Och mycket mera dumheter.
Jag gillar "Jackass" när det är gjort med känsla. Spike Jonze, Jeff Tremaine och Johnny Knoxville har stor fingertoppskänsla och tajming. "Dirty Sanchez"-gänget saknar helt den där intelligensen som krävs för att sådana här grejer ska bli bra och roliga. De är bara ett gäng flabbande idioter som kan skada sig själva och skrika när det gör ont. Vem fan bryr sig?
Och precis som "Jackass" dokumenterat sig i en film för eftervärlden kommer nu "Dirty Sanchez: The Movie". Här är allt lite sämre och lite äckligare än den amerikanska förlagan. Om du frågar mig är det ren skit. Det är fyra jävla drägg som super sig genom en filminspelning. Det är självklart att de kan göra sig illa, eftersom de är så jävla pårökta och drogade.
Filmen i urval: Limmar igen näsan. Blir skjutna med lerduvor. Skjuter sig på snoppen med en soft air gun. Fettsugning och dricka fettet. Extrem homofobi med transvestiter i Thailand, så mycket att en av de jävla idioterna till och med kräks. Matthew Pritchard tar emot 103 paintballkulor på kroppen. Häftklammer i tungan. Och mycket mera dumheter.
Jag gillar "Jackass" när det är gjort med känsla. Spike Jonze, Jeff Tremaine och Johnny Knoxville har stor fingertoppskänsla och tajming. "Dirty Sanchez"-gänget saknar helt den där intelligensen som krävs för att sådana här grejer ska bli bra och roliga. De är bara ett gäng flabbande idioter som kan skada sig själva och skrika när det gör ont. Vem fan bryr sig?
EXTRAMATERIALET
Består av två musikvideos: Turbonegros ledmotiv "All my friends are dead" och en sorts märklig alkoholosande hyllning till den lille korta killen Mike "Pancho" Locke. (Om det finns en skala över vem av killarna som verkar mest nedgången av droger är det han.)
TRE SAKER
1. I Tokyo blir det en mycket sjuk duell med Tokyo Shock Boys, en japansk "Jackass"-grupp. Det är en samling så märkliga individer, i solglasögon och overaller, att jag sitter och gapar häpet.
2. I Tokyo görs också en shot i ordning. Den består av saké och wasabi. Matthew Pritchard snortar hela rasket.
3. Tacka vet jag Evel Knievel! Där kan man kalla rafflande och halsbrytande stunts som inte sällan resulterade i brutna ben och tårar!
2. I Tokyo görs också en shot i ordning. Den består av saké och wasabi. Matthew Pritchard snortar hela rasket.
3. Tacka vet jag Evel Knievel! Där kan man kalla rafflande och halsbrytande stunts som inte sällan resulterade i brutna ben och tårar!
TOBIAS JOHANSSON (2007-06-10)