Trevlig fredagsdeckare från Finland
Vares 3 - Ondskans kyss
Genre: KriminaldramaFormat: DVD, region 2, 1 skivor
Bolag: Nordisk film, 2012
Ljud: Dolby Digital 5.1
Bild: Anamorfisk widescreen 2.40:1
Denna tredje film om den finska privatdetektiven Jussi Vares har följaktligen föregåtts av två filmer, "Vares: Private Eye" (2004) och "V2 - Död ängel" (2007). Då gjordes huvudrollen av Juha Veijonen, men när karaktären plockas fram på nytt på ett svenskt manér är det Antti Reini som får ta över uppdraget.
Med "svenskt manér" menar jag att det likt många svenska deckare produceras en rad filmer på samma gång. Ytterligare fem filmer utöver denna har gjorts, och även om jag inte sett någon av de tidigare Vares-filmerna är det inga problem att ta in karaktären i och med denna film.
Vares är en privatdeckare med smak för både alkohol och kvinnor. När filmen inleds är det släppfest för hans kompis Luusalmi nya bok där huvudpersonen är baserad på Vares. Bokens kvalitet är si så där, men det signerade ex Vares får med sig ska visa sig vara väldigt användbart...
Vares blir uppsökt av Asta Malmsten (Outi Mäenpää) som vill anlita honom för det ouppklarade mordet på hennes dotter Kerttu. Polisen gick bet några år tidigare, men ovissheten har tagit knäcken på Asta och trots att hennes man Paavo (Svante Martin) avrått henne från att börja peta i gamla sår vill hon ändå att Vares gör ett försök. Hon får stöd av sin syster Laila (Anu Sinisalo) som blir riktigt nära bekant med Vares, trots att hon älskar sin man Arto (Ville Virtanen). Samtliga har alibi för mordtidpunkten som fastställts genom ett fotografi mördaren tog med en engångskamera, men samtidigt är ingen helt oskyldig. Det finns många frågetecken kring fallet som Vares får svårt att räta ut.
Samtidigt pågår en parallell historia med en knarkare som utpressar en hemlig person, där ett kvinnolik utan huvud är inblandat... Hur är detta kopplat till det olösta mordfallet?
Med undantag för att jag ganska tidigt i filmen listar ut vem som är mördaren är "Ondskans kyss" en snygg och spännande deckare av klassiskt snitt. Extra klassiskt blir det i och med att Vares på äkta film noir-vis lägger en berättarröst på hela filmen. Ett gammalt hederligt trick som bakåtdaterar filmen trots att den är modern. Mindre kul är det att se en ihopknycklad sedel som "kanske kan få [en bartender] att minnas"... Deckarkliché av ädlaste sort.
Lite fördomsfullt trodde jag att det finska språket skulle vara ett hinder, men med undantag för att jag har lite problem med att hålla isär några karaktärsnamn så dras jag snabbt in i Vares värld och är riktigt sugen på att se de övriga filmerna. Antti Reini har gott om karisma för att lyfta den ganska stereotypa privatdeckaren till en nivå som gör karaktären intressant, och det ska bli mycket spännande se hur Vares utvecklas framöver.
Med "svenskt manér" menar jag att det likt många svenska deckare produceras en rad filmer på samma gång. Ytterligare fem filmer utöver denna har gjorts, och även om jag inte sett någon av de tidigare Vares-filmerna är det inga problem att ta in karaktären i och med denna film.
Vares är en privatdeckare med smak för både alkohol och kvinnor. När filmen inleds är det släppfest för hans kompis Luusalmi nya bok där huvudpersonen är baserad på Vares. Bokens kvalitet är si så där, men det signerade ex Vares får med sig ska visa sig vara väldigt användbart...
Vares blir uppsökt av Asta Malmsten (Outi Mäenpää) som vill anlita honom för det ouppklarade mordet på hennes dotter Kerttu. Polisen gick bet några år tidigare, men ovissheten har tagit knäcken på Asta och trots att hennes man Paavo (Svante Martin) avrått henne från att börja peta i gamla sår vill hon ändå att Vares gör ett försök. Hon får stöd av sin syster Laila (Anu Sinisalo) som blir riktigt nära bekant med Vares, trots att hon älskar sin man Arto (Ville Virtanen). Samtliga har alibi för mordtidpunkten som fastställts genom ett fotografi mördaren tog med en engångskamera, men samtidigt är ingen helt oskyldig. Det finns många frågetecken kring fallet som Vares får svårt att räta ut.
Samtidigt pågår en parallell historia med en knarkare som utpressar en hemlig person, där ett kvinnolik utan huvud är inblandat... Hur är detta kopplat till det olösta mordfallet?
Med undantag för att jag ganska tidigt i filmen listar ut vem som är mördaren är "Ondskans kyss" en snygg och spännande deckare av klassiskt snitt. Extra klassiskt blir det i och med att Vares på äkta film noir-vis lägger en berättarröst på hela filmen. Ett gammalt hederligt trick som bakåtdaterar filmen trots att den är modern. Mindre kul är det att se en ihopknycklad sedel som "kanske kan få [en bartender] att minnas"... Deckarkliché av ädlaste sort.
Lite fördomsfullt trodde jag att det finska språket skulle vara ett hinder, men med undantag för att jag har lite problem med att hålla isär några karaktärsnamn så dras jag snabbt in i Vares värld och är riktigt sugen på att se de övriga filmerna. Antti Reini har gott om karisma för att lyfta den ganska stereotypa privatdeckaren till en nivå som gör karaktären intressant, och det ska bli mycket spännande se hur Vares utvecklas framöver.
EXTRAMATERIALET
Några trailers och sedan lite bortklippta scener som dessvärre saknar svensk text. Det finns även en liten kort genomgång av digitala specialeffekter i filmen som mest handlar om förlängningar av kulisser och borttagning av oönskade objekt, typ en mikrofonbom som speglas i ett biltak.
TRE SAKER
1. Filmen är regisserad av Anders Engström som tidigare gjort en del Anna Holt-, Wallander- och Irene Huss-filmer samt tv-serien "Morden". Trots det svenska namnet och de svenska produktionerna är Engström från Finland.
2. Jussi Vares figurerar i 23 böcker skrivna av Reijo Mäki. Den första kom 1986, och den senaste i fjol. "Ondskans kyss" är från 1997.
3. Apropå böcker... Vares journalistkompis Ruuhio är både kriminalreporter och bokkritiker - en smått osannolik kombination...
2. Jussi Vares figurerar i 23 böcker skrivna av Reijo Mäki. Den första kom 1986, och den senaste i fjol. "Ondskans kyss" är från 1997.
3. Apropå böcker... Vares journalistkompis Ruuhio är både kriminalreporter och bokkritiker - en smått osannolik kombination...
ANDERS JAKOBSON (2012-05-21)