Lågintensiv thriller om kultliv och vanligt liv
Martha Marcy May Marlene
Genre: ThrillerFormat: Blu-ray, region B, 1 skivor
Bolag: FOX, 2012
Ljud: DTS-HD 5.1 MA
Bild: 1080p High Definition 2.40:1
Bakom den långa och krångliga titeln "Martha Marcy May Marlene" döljer sig en riktigt bra film. En sorts lågintensiv thriller, om det nu finns något som heter så. Liksom "Winter’s Bone" finns det ett underliggande obehag under hela filmen, som till större delen är ett drama men tack vare just obehaget blir en thriller i slutändan.
Det handlar om att fly från en kult och försöka acklimatisera sig till det vanliga livet igen, men att inte riktigt finna sin plats och i stället fundera över vad som egentligen är det vanliga livet. Martha (Elizabeth Olsen) är den unga tjejen som flyr från en kult ledd av den karismatiska och diskret manipulativa Patrick (John Hawkes). Eventuellt har hon varit i kultens våld i två år, det är ett av många svar som filmen aldrig ger. I kulten har hon gått under namnet Marcy May och hon har funnit sig i den hierarkiska uppdelningen mellan män och kvinnor, sysslorna i det självförsörjande hushållet, de sexuella övergreppen och den brottsliga verksamhet kulten tvingas ta till.
Men nu rymmer hon och blir upplockad av sin storasyster Lucy (Sarah Paulson) och bor i hennes och hennes man Teds (Hugh Dancy) sommarhus. Lucy och Ted märker att Marthas beteende är annorlunda, som om hon tappat greppet om vad som privat eller vad som är ett naturligt agerande. Filmen korsklipper snyggt mellan Marthas liv i båda lägren och skildrar på det viset både hennes nutid och minnen på ett fragmenterat sätt. Till slut flyter allting samman och Martha får svårt att skilja på minnen och drömmar, och i och med det ökar paranoian om att bli funnen av kulten igen.
Om man har som ett krav att en film ska berätta en hel historia eller åtminstone förklara allt som händer, ska man undvika "Martha Marcy May Marlene". Här får man fylla i de flesta luckorna själv och jag ser inget fel i det. Martha själv berättar aldrig var hon varit de två åren hon varit försvunnen och ur den synvinkeln vet vi tittare mer än hennes enda kvarvarande familj. Men alla svar ger inte filmen.
Elizabeth Olsen är väldigt bra i huvudrollen. Det är en komplicerad karaktär hon fått suga tag i väldigt tidigt i sin filmkarriär och det gör hon mycket väl. Även om filmen är lite indiebetonad är det ändå ett genombrott vi ser. Samma sak får man säga om manusförfattaren/regissören Sean Durkin som debuterar med denna ändå originella film. En minst sagt väl godkänd debut.
Det handlar om att fly från en kult och försöka acklimatisera sig till det vanliga livet igen, men att inte riktigt finna sin plats och i stället fundera över vad som egentligen är det vanliga livet. Martha (Elizabeth Olsen) är den unga tjejen som flyr från en kult ledd av den karismatiska och diskret manipulativa Patrick (John Hawkes). Eventuellt har hon varit i kultens våld i två år, det är ett av många svar som filmen aldrig ger. I kulten har hon gått under namnet Marcy May och hon har funnit sig i den hierarkiska uppdelningen mellan män och kvinnor, sysslorna i det självförsörjande hushållet, de sexuella övergreppen och den brottsliga verksamhet kulten tvingas ta till.
Men nu rymmer hon och blir upplockad av sin storasyster Lucy (Sarah Paulson) och bor i hennes och hennes man Teds (Hugh Dancy) sommarhus. Lucy och Ted märker att Marthas beteende är annorlunda, som om hon tappat greppet om vad som privat eller vad som är ett naturligt agerande. Filmen korsklipper snyggt mellan Marthas liv i båda lägren och skildrar på det viset både hennes nutid och minnen på ett fragmenterat sätt. Till slut flyter allting samman och Martha får svårt att skilja på minnen och drömmar, och i och med det ökar paranoian om att bli funnen av kulten igen.
Om man har som ett krav att en film ska berätta en hel historia eller åtminstone förklara allt som händer, ska man undvika "Martha Marcy May Marlene". Här får man fylla i de flesta luckorna själv och jag ser inget fel i det. Martha själv berättar aldrig var hon varit de två åren hon varit försvunnen och ur den synvinkeln vet vi tittare mer än hennes enda kvarvarande familj. Men alla svar ger inte filmen.
Elizabeth Olsen är väldigt bra i huvudrollen. Det är en komplicerad karaktär hon fått suga tag i väldigt tidigt i sin filmkarriär och det gör hon mycket väl. Även om filmen är lite indiebetonad är det ändå ett genombrott vi ser. Samma sak får man säga om manusförfattaren/regissören Sean Durkin som debuterar med denna ändå originella film. En minst sagt väl godkänd debut.
EXTRAMATERIALET
Extramaterialet består till större delen av futtiga bakomfilmer på några minuter vardera som fokuserar på Elizabeth Olsen, historien, skaparna och kultmentaliteten. De flesta minuterna är upprepningar eller bilder ur filmen, så det finns inte så värst mycket mervärde att plocka med sig härifrån.
Det finns även en musikvideo med John Hawkes där han framför en låt som han även framför i filmen.
Mer intressant då är den ungefär kvartslånga kortfilmen "Mary Last Seen" som Sean Durkin gjorde innan filmen. Det är en sorts prequel som skildrar hur en ny ung kvinna "värvas" till kulten. Samma obehag och mystiska känsla finns även i denna kortfilm, vilket gör den till ett bra komplement.
Det finns även en musikvideo med John Hawkes där han framför en låt som han även framför i filmen.
Mer intressant då är den ungefär kvartslånga kortfilmen "Mary Last Seen" som Sean Durkin gjorde innan filmen. Det är en sorts prequel som skildrar hur en ny ung kvinna "värvas" till kulten. Samma obehag och mystiska känsla finns även i denna kortfilm, vilket gör den till ett bra komplement.
TRE SAKER
1. Elizabeth Olsen är lillasyster till de hemska tvillingarna Ashley och Mary-Kate Olsen, och delar tack och lov varken deras utseende eller filmval.
2. Sean Durkin ingår i ett litet produktionsteam med två skolkompisar där två av dem producerar den tredjes film.
3. Det sista namnet "Marlene" figurerar också i filmen på ett lite speciellt sätt.
2. Sean Durkin ingår i ett litet produktionsteam med två skolkompisar där två av dem producerar den tredjes film.
3. Det sista namnet "Marlene" figurerar också i filmen på ett lite speciellt sätt.
ANDERS JAKOBSON (2012-06-28)