Film nummer två har tappat glöden
Prime Time
Genre: KriminaldramaFormat: DVD, region 2, 1 skivor
Bolag: Nordisk film, 2012
Ljud: Dolby Digital 5.1
Bild: Anamorfisk widescreen 1.78:1
Den första filmen i filmatiseringen av Liza Marklunds böcker var "Nobels testamente" och jag gillade den. Jag hade en förhoppning om att skådespelarinsatserna skulle bli ett snäpp bättre i de kommande filmerna, men jag tycker inte att det blev så. Jag är en den personen som alltid försvarar svensk film när folk klagar på just skådespeleriet. Jag gillar det mesta som är svenskt och jag tycker att vi har ett bra skådespelargäng i detta land. Därför vet jag att de inblandade i "Prime time" kan så mycket bättre de allra flesta av dem.
I denna film kastas vi direkt in i ett mord. Det är den kända tv-profilen Michelle Larsson (Josephine Bornebusch) som hittas skjuten i en tv-buss. Det är efter avslutad inspelning på ett slott som hon hittas död och alla tio som är kvar på platsen misstänks. En av de misstänkta är Anne Snapphane (Moa Gammel) som också är en nära vän till Annika Bengtzon (Malin Crépin). Annika blir givetvis involverad i utredningen och gör även hon allt för att hitta den skyldige. Samtidigt knakar det i äktenskapet eftersom hon alltid prioriterar jobbet framför familjen, i alla fall enligt hennes man Patrik (Richard Ulfsäter).
Det blir aldrig riktigt spännande och jag kan inte låta bli att tycka att många av skådespelarna spelar över, inte alla, men alldeles för många. Om det beror på taskig regi från just regissörens sida vet jag inte men flera av dem brukar ju vara bra i andra filmer. Malin Crépin är tyvärr en av dem. Hon är grym i till exempel "I skuggan av värmen" men här är det som att ingen styr henne åt rätt håll och allt blir så överdramatiserat och inte fullt så äkta som jag hade hoppats. Att inte jämföra skådespelarnas insatser med sina föregångare när "Sprängaren" och "Paradiset" filmades är svårt, bilden av Helena Bergström som frågvis reporter hänger kvar på näthinnan och jag gillade henne bättre.
Nu återstår det fortfarande fyra filmer och än har jag inte gett upp hoppet. Trots allt negativt är inte "Prime time" sämre än någon "Wallander"- eller "Beck"-film i alla fall. Och Leif Andrée är lika fantastisk som vanligt.
I denna film kastas vi direkt in i ett mord. Det är den kända tv-profilen Michelle Larsson (Josephine Bornebusch) som hittas skjuten i en tv-buss. Det är efter avslutad inspelning på ett slott som hon hittas död och alla tio som är kvar på platsen misstänks. En av de misstänkta är Anne Snapphane (Moa Gammel) som också är en nära vän till Annika Bengtzon (Malin Crépin). Annika blir givetvis involverad i utredningen och gör även hon allt för att hitta den skyldige. Samtidigt knakar det i äktenskapet eftersom hon alltid prioriterar jobbet framför familjen, i alla fall enligt hennes man Patrik (Richard Ulfsäter).
Det blir aldrig riktigt spännande och jag kan inte låta bli att tycka att många av skådespelarna spelar över, inte alla, men alldeles för många. Om det beror på taskig regi från just regissörens sida vet jag inte men flera av dem brukar ju vara bra i andra filmer. Malin Crépin är tyvärr en av dem. Hon är grym i till exempel "I skuggan av värmen" men här är det som att ingen styr henne åt rätt håll och allt blir så överdramatiserat och inte fullt så äkta som jag hade hoppats. Att inte jämföra skådespelarnas insatser med sina föregångare när "Sprängaren" och "Paradiset" filmades är svårt, bilden av Helena Bergström som frågvis reporter hänger kvar på näthinnan och jag gillade henne bättre.
Nu återstår det fortfarande fyra filmer och än har jag inte gett upp hoppet. Trots allt negativt är inte "Prime time" sämre än någon "Wallander"- eller "Beck"-film i alla fall. Och Leif Andrée är lika fantastisk som vanligt.
EXTRAMATERIALET
Inget.
TRE SAKER
1. I de första filmerna, med Helena Bergström, så har Annika Bengtzon ständigt sin stora bruna väska över axeln. Det har man plockat med till de här filmerna och det gillar jag så där lite nördigt.
2. Jag kan inte sluta bli att irriteras över felen som görs i tidningsmiljön och nu förstår jag hur riktiga poliser har det när de ser på polisfilmer. "Det är bara film, det är bara film."
3. Nästa film ut är "Studio sex" som i böckerna är den story som utspelar sig först i Annikas liv. Dock är det inte den bok som släpptes först, det är "Sprängaren".
2. Jag kan inte sluta bli att irriteras över felen som görs i tidningsmiljön och nu förstår jag hur riktiga poliser har det när de ser på polisfilmer. "Det är bara film, det är bara film."
3. Nästa film ut är "Studio sex" som i böckerna är den story som utspelar sig först i Annikas liv. Dock är det inte den bok som släpptes först, det är "Sprängaren".
MARIA EREMO (2012-07-13)