Annorlunda på flera olika vis
Young Adult
Genre: DramakomediFormat: Blu-ray, region B, 1 skivor
Bolag: Paramount, 2012
Ljud: DTS 5.1 HD MA
Bild: 1080p High Definition 1.78:1
Kombinationen av regissören Jason Reitman och manusförfattaren Diablo Cody var alldeles lysande i "Juno" där den debuterande Cody till och med fick en Oscar på kuppen. Nu slår de sina påsar ihop igen efter att Reitman gjort dramat "Up in the Air" och Cody skräckfilmen "Jennifer’s Body". Lustigt nog ser jag vissa likheter med just "Up in the Air" eftersom "Young Adult" även den skildrar en människa som är vilsen i livet.
I detta fall handlar det om Mavis Gary (Charlize Theron), spökförfattare till en populär serie ungdomsromaner (eller "unga vuxna" som Mavis gärna poängterar). Intresset för serien har svalnat och förlaget är på Mavis som en igel om den sista boken som hon helst skulle ha skrivit i går. Trots att Mavis flytt småstadens monotoni för storstaden Minneapolis lever hon ett rätt tragiskt liv. Isolerat i en ostädad lägenhet och med one-night-stands som verklighetsflykt.
Författandet störs av ett email. Hennes gamla ungdomskärlek har blivit pappa och hans fru har skickat ut en bild på barnet. Mavis stirrar sig blind på en skruttig utskrift av bilden och bestämmer sig sedan att resa tillbaka till Mercury, Minnesota för att ta upp kontakten med sin gamla kärlek. Det var ju så bra då, kan det inte vara bra nu?
Innan hon hunnit träffa Buddy (Patrick Wilson) stöter hon på en annan person från high school-tiden, den handikappade tönten Matt Freehauf (Patton Oswalt) - en av de människor som såg henne hela tiden, men som hon inte såg alls trots att de hade skåpen bredvid varandra. När Mavis berättar om sin plan att rädda Buddy ur hans uppenbart "olyckliga" äktenskap, avråder han henne vänligen men bestämt. Men Mavis kör på enligt sin plan och blir allt mer manisk och besatt och bortkollrad i sin egen fantasivärld.
Trots min beskrivning finns det gott om humor i den här filmen, speciellt mellan Theron och Oswalt. Det är när de slänger käft med varandra det blir kul. Jargongen är hård, sarkastisk och rolig och det är en gudomlig tur att Oswalts karaktär finns med över huvud taget. Han är ingen comic relief men väl den enda karaktär som verkligen säger sanningen och allt det man som tittare vill säga till Therons trasiga själ. Theron är mycket bra i en annorlunda roll. Sådana här kvinnliga gestaltningar är vi inte vana att se, och där har Cody verkligen lyckats skriva en intressant karaktär, vilket hon oftast gör.
"Young Adult" är ingen fullträff som "Juno", men det är likväl en annorlunda film. En trovärdig och sann historia, om än en ganska mörk sådan, skickligt berättad av två intressanta filmskapare. Jag hoppas på fler samarbeten i framtiden för hittills har de varit väldigt lyckade.
I detta fall handlar det om Mavis Gary (Charlize Theron), spökförfattare till en populär serie ungdomsromaner (eller "unga vuxna" som Mavis gärna poängterar). Intresset för serien har svalnat och förlaget är på Mavis som en igel om den sista boken som hon helst skulle ha skrivit i går. Trots att Mavis flytt småstadens monotoni för storstaden Minneapolis lever hon ett rätt tragiskt liv. Isolerat i en ostädad lägenhet och med one-night-stands som verklighetsflykt.
Författandet störs av ett email. Hennes gamla ungdomskärlek har blivit pappa och hans fru har skickat ut en bild på barnet. Mavis stirrar sig blind på en skruttig utskrift av bilden och bestämmer sig sedan att resa tillbaka till Mercury, Minnesota för att ta upp kontakten med sin gamla kärlek. Det var ju så bra då, kan det inte vara bra nu?
Innan hon hunnit träffa Buddy (Patrick Wilson) stöter hon på en annan person från high school-tiden, den handikappade tönten Matt Freehauf (Patton Oswalt) - en av de människor som såg henne hela tiden, men som hon inte såg alls trots att de hade skåpen bredvid varandra. När Mavis berättar om sin plan att rädda Buddy ur hans uppenbart "olyckliga" äktenskap, avråder han henne vänligen men bestämt. Men Mavis kör på enligt sin plan och blir allt mer manisk och besatt och bortkollrad i sin egen fantasivärld.
Trots min beskrivning finns det gott om humor i den här filmen, speciellt mellan Theron och Oswalt. Det är när de slänger käft med varandra det blir kul. Jargongen är hård, sarkastisk och rolig och det är en gudomlig tur att Oswalts karaktär finns med över huvud taget. Han är ingen comic relief men väl den enda karaktär som verkligen säger sanningen och allt det man som tittare vill säga till Therons trasiga själ. Theron är mycket bra i en annorlunda roll. Sådana här kvinnliga gestaltningar är vi inte vana att se, och där har Cody verkligen lyckats skriva en intressant karaktär, vilket hon oftast gör.
"Young Adult" är ingen fullträff som "Juno", men det är likväl en annorlunda film. En trovärdig och sann historia, om än en ganska mörk sådan, skickligt berättad av två intressanta filmskapare. Jag hoppas på fler samarbeten i framtiden för hittills har de varit väldigt lyckade.
EXTRAMATERIALET
Utöver en ganska kort, men ändå givande bakomfilm finns det ett annat inslag som delvis skildrar hur det går till bakom kameran. Det är en scen ur filmen som bryts ned där vi ser hur den slutgiltiga dialogen växer fram genom omtagningar och improvisationer. Egentligen inget märkvärdigt i sig, men ändå en intressant inblick i skapandeprocessen.
Det finns även några bortklippta scener att titta på, scener som gör varken från eller till och där man i många fall direkt känner att de tagits bort för att snabba upp filmen.
Ett betydligt längre inslag är runt 45 minuter långt och är ett samtal och en frågestund kring filmen från Jacob Burns Film Center. Det här är jätteintressant och ger väldigt mycket mervärde om man vill analysera filmen vidare. Det finns även ett kommentarspår som jag inte lyssnat på, men jag har en känsla av att ungefär samma information kommer fram i det.
Det finns även några bortklippta scener att titta på, scener som gör varken från eller till och där man i många fall direkt känner att de tagits bort för att snabba upp filmen.
Ett betydligt längre inslag är runt 45 minuter långt och är ett samtal och en frågestund kring filmen från Jacob Burns Film Center. Det här är jätteintressant och ger väldigt mycket mervärde om man vill analysera filmen vidare. Det finns även ett kommentarspår som jag inte lyssnat på, men jag har en känsla av att ungefär samma information kommer fram i det.
TRE SAKER
1. Jason Reitman och Diablo Cody fortsätter att spreta åt olika håll mellan sina samarbeten. Reitman filmar just nu dramat "Labor Day" medan Cody bland annat har skrivit manuset till remaken av "Evil Dead".
2. Det är gott om 90-talsmusik i filmen, då den blickar tillbaka på den tiden utan att ha flashbacks. Låten "The Concept" av Teenage Fanclub har speciellt stor del i filmen.
3. Jason Reitman leder sedan en tid tillbaka spännande liveevent där han samlar ihop olika skådespelare som läser manus till kända filmer. En sorts "remake inför publik". Dessa ska vara omåttligt populära.
2. Det är gott om 90-talsmusik i filmen, då den blickar tillbaka på den tiden utan att ha flashbacks. Låten "The Concept" av Teenage Fanclub har speciellt stor del i filmen.
3. Jason Reitman leder sedan en tid tillbaka spännande liveevent där han samlar ihop olika skådespelare som läser manus till kända filmer. En sorts "remake inför publik". Dessa ska vara omåttligt populära.
ANDERS JAKOBSON (2012-07-27)