Ett tragiskt fotbollsdrama
United
Genre: DramaFormat: DVD, region 2, 1 skivor
Bolag: Soul Media, 2012
Ljud: Dolby digital 2.0
Bild: Anamorfisk widescreen 1.78:1
Jag skulle beskriva mig själv som normalt fotbollsintresserad, men ju mer jag tänker på ju mer framstår jag nog som måttligt intresserad, eller kanske till och med ointresserad. Jag håller koll på det lokala lagets öde i Allsvenskan, jag ser gärna landskamper, och tittar på större mästerskap. Och där tar det liksom slut. Jag kan inte rabbla speciellt många världsspelare, jag har inga favoritlag i de engelska, spanska och italienska ligorna och jag bänkar mig inte när det vankas någon Champions League-match på tv.
Fotboll är dock, precis som baseball, en väldigt bra filmsport. Tråkigt nog bjuds det inte på speciellt mycket fotboll i dramat "United". När det är dags för matcher filmar kameran något annat och det som borde ha visats blir i stället en sammanfattning från radio eller en journalfilm. För "United" är en film som utspelar sig på 50-talet, och den är baserad på en mycket mörk och tragisk händelse i Manchester Uniteds historia.
De som är betydligt mer fotbollsintresserade känner till att en flygolycka 1958 drabbade laget, där ungefär hälften omkom eller skadades allvarligt. Jag har ett vagt minne av detta sedan tidigare, men kände definitivt inte till några detaljer. Även om olyckan etableras redan i filmens inledning sker den inte förrän halvvägs och filmen skildrar således det som skedde innan och efterspelet. Vid den här tidpunkten var Manchester United otroligt heta. De hade två FA-cupsegrar i bakfickan och jagade en tredje. De hade även rönt framgång i Europa och det var på väg hem från en vinst i Belgrad olyckan hände. Laget var ungt och kallades skämtsamt för "Busby's Babes" efter managern Matt Busby (Dougray Scott).
Den första hälften av filmen fokuserar på spelaren Bobby Charlton (Jack O'Connell) som efter ett par år i frysboxen fick chansen och blev en vinnande och viktig spelare. Den andra hälften fokuserar å sin sida mer på tränaren Jimmy Murphy (David Tennant) som inte var med på den tragiska resan och som i dess efterspel blev lagets stora hjärta och den som fick ta allt ansvar. Tennant är det mest bekanta ansiktet i filmen för mig och han gör en kanoninsats i rollen.
Det är självklart ett gripande drama, men inte helt perfekt gjort. Filmen gjordes för BBC 2 och har ett lite billigt utseende av förklarliga skäl. Nu spelar det kanske mindre roll, men det känns ändå som att något saknas. Den är dock ändå välgjord och ger en ganska nostalgiskt skimrande bild av vad fotboll var förr. Här är det spelare som festar och till och med röker bara sekunder innan de springer in på planen på den legendariska stadion Old Trafford, tillflyktspunkten för 80 000 arbetare från de industrier som omringar den.
Även om Manchester Uniteds framgångar har en sekundär roll i filmen, blir jag ändå lite lätt förälskad i laget. Har jag helt plötsligt fått ett favoritlag i den engelska ligan? Ja, kanske det.
Fotboll är dock, precis som baseball, en väldigt bra filmsport. Tråkigt nog bjuds det inte på speciellt mycket fotboll i dramat "United". När det är dags för matcher filmar kameran något annat och det som borde ha visats blir i stället en sammanfattning från radio eller en journalfilm. För "United" är en film som utspelar sig på 50-talet, och den är baserad på en mycket mörk och tragisk händelse i Manchester Uniteds historia.
De som är betydligt mer fotbollsintresserade känner till att en flygolycka 1958 drabbade laget, där ungefär hälften omkom eller skadades allvarligt. Jag har ett vagt minne av detta sedan tidigare, men kände definitivt inte till några detaljer. Även om olyckan etableras redan i filmens inledning sker den inte förrän halvvägs och filmen skildrar således det som skedde innan och efterspelet. Vid den här tidpunkten var Manchester United otroligt heta. De hade två FA-cupsegrar i bakfickan och jagade en tredje. De hade även rönt framgång i Europa och det var på väg hem från en vinst i Belgrad olyckan hände. Laget var ungt och kallades skämtsamt för "Busby's Babes" efter managern Matt Busby (Dougray Scott).
Den första hälften av filmen fokuserar på spelaren Bobby Charlton (Jack O'Connell) som efter ett par år i frysboxen fick chansen och blev en vinnande och viktig spelare. Den andra hälften fokuserar å sin sida mer på tränaren Jimmy Murphy (David Tennant) som inte var med på den tragiska resan och som i dess efterspel blev lagets stora hjärta och den som fick ta allt ansvar. Tennant är det mest bekanta ansiktet i filmen för mig och han gör en kanoninsats i rollen.
Det är självklart ett gripande drama, men inte helt perfekt gjort. Filmen gjordes för BBC 2 och har ett lite billigt utseende av förklarliga skäl. Nu spelar det kanske mindre roll, men det känns ändå som att något saknas. Den är dock ändå välgjord och ger en ganska nostalgiskt skimrande bild av vad fotboll var förr. Här är det spelare som festar och till och med röker bara sekunder innan de springer in på planen på den legendariska stadion Old Trafford, tillflyktspunkten för 80 000 arbetare från de industrier som omringar den.
Även om Manchester Uniteds framgångar har en sekundär roll i filmen, blir jag ändå lite lätt förälskad i laget. Har jag helt plötsligt fått ett favoritlag i den engelska ligan? Ja, kanske det.
EXTRAMATERIALET
Det är ganska mycket extramaterial för att vara en tv-film. Eller ganska långt extramaterial, kanske jag ska säga. De två featuretterna klockar in på strax över en timme tillsammans, och kompletteras av runt fem minuter borttaget material.
Featuretterna är lite långsamma och jag zonar ur lite emellanåt då det tenderar att bli lite ointressant. Filmen om hur skådespelarna förberedde sig för att bli 50-talets Manchester United är fyllt av referenser till spelare man inte känner till och som måttligt intresserad känner man sig lite utelämnad. Den längre making of-filmen serverar ungefär det förväntade i form av kommentarer och vanliga inspelningsanekdoter.
Featuretterna är lite långsamma och jag zonar ur lite emellanåt då det tenderar att bli lite ointressant. Filmen om hur skådespelarna förberedde sig för att bli 50-talets Manchester United är fyllt av referenser till spelare man inte känner till och som måttligt intresserad känner man sig lite utelämnad. Den längre making of-filmen serverar ungefär det förväntade i form av kommentarer och vanliga inspelningsanekdoter.
TRE SAKER
1. Dramat fick blandad kritik när det sändes på brittisk tv. En av de mest kritiska rösterna tillhörde Matt Busbys son Sandy som kände sig "äcklad" av filmen, och framför allt hur hans far framställdes som en gangster i hatt och långrock.
2. Flygkrachen skedde efter en mellanlandning i München för tankning. Två försök att lämna startbanan fick avbrytas och under det tredje gick allting åt pipan. Planet störtade inte utan olyckan skedde för att det inte kunde lyfta och det i sin tur på grund av snöslask.
3. Rationörden i mig grymtar högt när jag läser att filmen spelades in i 2.35:1 och även i featuretterna visar utdrag i detta format, men på DVD:n presenteras filmen i betydligt tristare 1.78:1. Jag vet dock inte om den visades på brittisk tv i detta beskärda format eller om filmkänslan behölls med originalformatet.
2. Flygkrachen skedde efter en mellanlandning i München för tankning. Två försök att lämna startbanan fick avbrytas och under det tredje gick allting åt pipan. Planet störtade inte utan olyckan skedde för att det inte kunde lyfta och det i sin tur på grund av snöslask.
3. Rationörden i mig grymtar högt när jag läser att filmen spelades in i 2.35:1 och även i featuretterna visar utdrag i detta format, men på DVD:n presenteras filmen i betydligt tristare 1.78:1. Jag vet dock inte om den visades på brittisk tv i detta beskärda format eller om filmkänslan behölls med originalformatet.
ANDERS JAKOBSON (2012-09-12)