En humorlös soppa utan handling
Bikini Beach
Genre: KomediFormat: DVD, region 2, 1 skivor
Bolag: Studio S, 2012
Ljud: Dolby digital 2.0
Bild: Widescreen 1.85:1
När "Bikini Beach" drar igång, listas följande namn: Christopher Walken, Robert Wagner, Morgan Fairchild och Rutger Hauer. Ingen av dessa gör huvudrollerna, men blir ändå dragnamnen i en film som behöver rätt många dragnamn. Jag klurar ett tag på hur dessa giganter hamnat i en billig komedi, men sedan slår det mig: dessa "giganters" glansdagar hör till det förflutna och de tar de jobb de kan få. Christopher Walken borde kanske få bättre erbjudanden än detta, kan jag dock tycka.
I korta drag är "Bikini Beach" en sorts "Sällskapsresan"-variant korsad med "American Pie" och någon av de här förskräckliga dokusåporna om ungdomar som lever djävulen på olika charterresmål. Mycket lättklätt och många karaktärer som bara har "knulla" i huvudet. Det hela inleds dock med att Darren (Darren Geare) ska gifta sig med Rebecca (Christine Lakin), men vid altaret får hon kalla fötter och lämnar Darren för sitt ex Schmitty (Domenick Lombardozzi). Bröllopsresan till Turks- och Caicosöarna i Västindien är dock bokad så Darren tar med sig kompisen R.J. (R.J. Knoll) för en vecka i solen och en chans att slicka såren. Dessvärre misstas de för att vara ett gift bögpar, vilket leder till en mängd hysteriskt roliga (OBS! Ironi) homoskämt. Suck.
Darren försöker stöta på en anställd och R.J. försöker ragga på allt som rör sig, men det går inte så bra. Darren snuskar nästan till det med MILF:en Felicia (Fairchild) vars man Tom (Wagner) bjuder R.J. på knark. Efter en vecka vill inte Darren åka hem och både han och R.J. blir anställda av bossen Jean-Luc (Hauer), men bland de ankommande gästerna finns Rebecca och hennes pappa (Walken)... Som gjort för dråpliga situationer?
Faktiskt inte. "Bikini Beach" är inte rolig någonstans och verkar egentligen inte handla om någonting alls. Manusförfattaren verkar desperat bara lassat på fler och fler plottinslag då grundidén inte räckt så speciellt långt. Ännu mer desperat skrivs det in nya karaktärer som inte tillför någonting, och dessutom får vi en mängd scener med bikaraktärer som vi inte bryr oss om alls. Det blir bara en o-rolig, rörig soppa som inte har någonting att berätta.
Av de stora "giganterna" är det Walken som får mest speltid och hans erfarenhet lyser igenom även om det knappast kan ha varit någon utmaning för honom. Minst knop gör Hauer som inte behövt göra så mycket mer än att ta på sig en hawaiiskjorta för att få ett lönekuvert. En tragiskt dålig film.
I korta drag är "Bikini Beach" en sorts "Sällskapsresan"-variant korsad med "American Pie" och någon av de här förskräckliga dokusåporna om ungdomar som lever djävulen på olika charterresmål. Mycket lättklätt och många karaktärer som bara har "knulla" i huvudet. Det hela inleds dock med att Darren (Darren Geare) ska gifta sig med Rebecca (Christine Lakin), men vid altaret får hon kalla fötter och lämnar Darren för sitt ex Schmitty (Domenick Lombardozzi). Bröllopsresan till Turks- och Caicosöarna i Västindien är dock bokad så Darren tar med sig kompisen R.J. (R.J. Knoll) för en vecka i solen och en chans att slicka såren. Dessvärre misstas de för att vara ett gift bögpar, vilket leder till en mängd hysteriskt roliga (OBS! Ironi) homoskämt. Suck.
Darren försöker stöta på en anställd och R.J. försöker ragga på allt som rör sig, men det går inte så bra. Darren snuskar nästan till det med MILF:en Felicia (Fairchild) vars man Tom (Wagner) bjuder R.J. på knark. Efter en vecka vill inte Darren åka hem och både han och R.J. blir anställda av bossen Jean-Luc (Hauer), men bland de ankommande gästerna finns Rebecca och hennes pappa (Walken)... Som gjort för dråpliga situationer?
Faktiskt inte. "Bikini Beach" är inte rolig någonstans och verkar egentligen inte handla om någonting alls. Manusförfattaren verkar desperat bara lassat på fler och fler plottinslag då grundidén inte räckt så speciellt långt. Ännu mer desperat skrivs det in nya karaktärer som inte tillför någonting, och dessutom får vi en mängd scener med bikaraktärer som vi inte bryr oss om alls. Det blir bara en o-rolig, rörig soppa som inte har någonting att berätta.
Av de stora "giganterna" är det Walken som får mest speltid och hans erfarenhet lyser igenom även om det knappast kan ha varit någon utmaning för honom. Minst knop gör Hauer som inte behövt göra så mycket mer än att ta på sig en hawaiiskjorta för att få ett lönekuvert. En tragiskt dålig film.
EXTRAMATERIALET
Inget, tack och lov!
TRE SAKER
1. Ja, karaktärerna Darren och R.J. spelas av personer som heter Darren och R.J.
2. 62-åriga Morgan Fairchild ser exakt ut som hon gjorde i mitten av 80-talet när hon var med i "Modedockorna" och "Maktkamp på Falcon Crest". Hurra för plastikkirurgin!
3. Kan inte Hollywood införa något sorts stopp för homoskämt? Så otroligt uttjatat och tråkigt.
2. 62-åriga Morgan Fairchild ser exakt ut som hon gjorde i mitten av 80-talet när hon var med i "Modedockorna" och "Maktkamp på Falcon Crest". Hurra för plastikkirurgin!
3. Kan inte Hollywood införa något sorts stopp för homoskämt? Så otroligt uttjatat och tråkigt.
ANDERS JAKOBSON (2012-10-23)