Dårfinkar och dönickar på franska
Tomboy
Genre: DramaFormat: DVD, region 2, 1 skivor
Bolag: Folkets bio, 2012
Ljud: Dolby Digital 5.1
Bild: Widescreen 1.85:1
1984, när jag var elva år gammal, kom boken "Dårfinkar och dönickar" av Ulf Stark om tjejen Simone som klippte av sig sitt långa flickhår, flyttade och hamnade på en ny skola där hon ropades upp som "Simon" och valde att bli Simon fullt ut tills lögnen spricker under lite jobbiga förhållanden. Boken blev ett par år senare en omtyckt miniserie på SVT.
Franska "Tomboy" är väldigt lik den svenska historien, fast här väljer flickan själv att spela pojke. Laure (Zoé Héran) är en pojkflicka under sitt sista år som barn. Hennes familj - gravid mamma, pappa och jättesöt lillasyster - flyttar till en ny stad och det är en liten tid kvar på sommarlovet innan skolan ska börja. På gården träffar hon jämngamla Lisa (Jeanne Disson) men när Lisa frågar vad... hen... heter säger Laure att hon heter Mickäel, av någon anledning. Lisa har dock ingen anledning att inte tro på Laure/Mickäel och ganska snart är Laure med i gänget som Mickäel. Hon passar på att studera de nya killkompisarna och imiterar deras sätt att stå, gå och spotta.
Det blir lite oväntat nog lillasystern som upptäcker Laures hemlighet, men lovar att hålla tyst mot att hon får vara med och leka. Men så småningom kommer hemligheten fram i alla fall, och då har Mickäel redan inlett en liten försiktig romans med Lisa och skolstarten väntar runt hörnet.
Filmen bygger lite på överraskningseffekten för det är en bit in i filmen som vi får veta att Mickäel faktiskt är en flicka och heter Laure, men i och med att plotten framgår av framför allt baksidetexten på omslaget försvinner överraskningen redan från start. Det är lite tråkigt och på sätt och vis önskar jag att jag bara hade stoppat i skivan utan att veta någonting om vad som väntade.
Nu är dock "Tomboy" en så pass bra film att det inte spelar någon större roll för helhetsupplevelsen att man går miste om överraskningen. Tonen i filmen är fin och det är en mycket bra barndomsskildring av en sådan där härlig sommar innan man blir för gammal för att leka. Filmen har nästan enbart barn i rollerna, det är bara fyra vuxna med i filmen och de har alla en ganska nedtonad roll. Barnskådespelarna är väldigt bra och trovärdiga, och är sina roller helt och hållet.
En utmärkt film för barn - och vuxna, men där det franska språket förstås sätter en liten käpp i hjulet.
Franska "Tomboy" är väldigt lik den svenska historien, fast här väljer flickan själv att spela pojke. Laure (Zoé Héran) är en pojkflicka under sitt sista år som barn. Hennes familj - gravid mamma, pappa och jättesöt lillasyster - flyttar till en ny stad och det är en liten tid kvar på sommarlovet innan skolan ska börja. På gården träffar hon jämngamla Lisa (Jeanne Disson) men när Lisa frågar vad... hen... heter säger Laure att hon heter Mickäel, av någon anledning. Lisa har dock ingen anledning att inte tro på Laure/Mickäel och ganska snart är Laure med i gänget som Mickäel. Hon passar på att studera de nya killkompisarna och imiterar deras sätt att stå, gå och spotta.
Det blir lite oväntat nog lillasystern som upptäcker Laures hemlighet, men lovar att hålla tyst mot att hon får vara med och leka. Men så småningom kommer hemligheten fram i alla fall, och då har Mickäel redan inlett en liten försiktig romans med Lisa och skolstarten väntar runt hörnet.
Filmen bygger lite på överraskningseffekten för det är en bit in i filmen som vi får veta att Mickäel faktiskt är en flicka och heter Laure, men i och med att plotten framgår av framför allt baksidetexten på omslaget försvinner överraskningen redan från start. Det är lite tråkigt och på sätt och vis önskar jag att jag bara hade stoppat i skivan utan att veta någonting om vad som väntade.
Nu är dock "Tomboy" en så pass bra film att det inte spelar någon större roll för helhetsupplevelsen att man går miste om överraskningen. Tonen i filmen är fin och det är en mycket bra barndomsskildring av en sådan där härlig sommar innan man blir för gammal för att leka. Filmen har nästan enbart barn i rollerna, det är bara fyra vuxna med i filmen och de har alla en ganska nedtonad roll. Barnskådespelarna är väldigt bra och trovärdiga, och är sina roller helt och hållet.
En utmärkt film för barn - och vuxna, men där det franska språket förstås sätter en liten käpp i hjulet.
EXTRAMATERIALET
Inget.
TRE SAKER
1. Filmen spelades in på blott tolv dagar.
2. Precis som Simone/Simon i den svenska boken får Laure/Mickäel konstruera en liten snopp, i detta fall i modellera.
3. Filmen har vunnit priser vid fyra olika filmfestivaler.
2. Precis som Simone/Simon i den svenska boken får Laure/Mickäel konstruera en liten snopp, i detta fall i modellera.
3. Filmen har vunnit priser vid fyra olika filmfestivaler.
ANDERS JAKOBSON (2012-11-07)