Varulven som behövde en ny frisör
The Wolf Man
Genre: SkräckFormat: Blu-ray, region B, 1 skivor
Bolag: Universal, 2013
Ljud: DTS-HD 2.0 MA
Bild: 1080p High Definition 1.33:1
Även om tidens make-up-expert Jack P. Pierce gjorde ett ändå hyfsat jobb när han designade och skapade varulven till "The Wolf Man" (1941), kan jag ändå inte låta bli att fundera över hur han tänkte när det gäller frisyren på monstret. Denna hjälmliknande Bobby Ewing-minnande frisyr adderar inte direkt några rysliga känslor utan känns till och med nästan som en liten bromskloss.
Trots att det står Lon Chaney på omslaget så är det faktiskt den gamla skräckikonens son Lon Chaney Jr. som spelar Larry Talbot som förvandlas till Bobby Ewing-ulven. Larry återvänder till familjepalatset Talbot Castle efter ett okänt antal år. Det framkommer att Larry i sin roll som "den andra sonen" distanserat sig från sin familj, men efter sin storebrors död verkar han ha fått ett nytt värde. Bland annat hjälper han sin far att installera delar av ett stort teleskop uppe i husets observatorium.
Genom teleskopet får Larry syn på Gwen (Evelyn Ankers) som han börjar stöta på och på kvällen går de till de nyligen anlända zigenarna för att bli spådda. Kvällen slutar dock med att en kvinna blir överfallen av en varg och Larry försöker rädda henne genom att klappa ihjäl vargen. Samtidigt blir han biten och snart inser han att han drabbats av en förbannelse när han börjar förvandlas till ett blodtörstigt och hårigt monster.
Med blott 70 minuters speltid borde "The Wolf Man" kännas som en snabb och kort film, men det blir faktiskt lite utdraget. Varulven gör inte entré förrän efter hälften av filmen har gått. Sen staplas några varulvsscener på varandra och sen är det slut. Jag förundras alltid över dramaturgin i äldre filmer av det här slaget som är ganska märkligt med moderna ögon. Historien berättas snabbt och slutar tvärt, men ändå känns det lite småsegt emellanåt.
Skräckfaktorn är inte så hög dessvärre och filmen i sin helhet känns snarare som ett drama än någon rysare, men självklart finns det ett både historiskt och kultmässigt värde i filmen.
Trots att det står Lon Chaney på omslaget så är det faktiskt den gamla skräckikonens son Lon Chaney Jr. som spelar Larry Talbot som förvandlas till Bobby Ewing-ulven. Larry återvänder till familjepalatset Talbot Castle efter ett okänt antal år. Det framkommer att Larry i sin roll som "den andra sonen" distanserat sig från sin familj, men efter sin storebrors död verkar han ha fått ett nytt värde. Bland annat hjälper han sin far att installera delar av ett stort teleskop uppe i husets observatorium.
Genom teleskopet får Larry syn på Gwen (Evelyn Ankers) som han börjar stöta på och på kvällen går de till de nyligen anlända zigenarna för att bli spådda. Kvällen slutar dock med att en kvinna blir överfallen av en varg och Larry försöker rädda henne genom att klappa ihjäl vargen. Samtidigt blir han biten och snart inser han att han drabbats av en förbannelse när han börjar förvandlas till ett blodtörstigt och hårigt monster.
Med blott 70 minuters speltid borde "The Wolf Man" kännas som en snabb och kort film, men det blir faktiskt lite utdraget. Varulven gör inte entré förrän efter hälften av filmen har gått. Sen staplas några varulvsscener på varandra och sen är det slut. Jag förundras alltid över dramaturgin i äldre filmer av det här slaget som är ganska märkligt med moderna ögon. Historien berättas snabbt och slutar tvärt, men ändå känns det lite småsegt emellanåt.
Skräckfaktorn är inte så hög dessvärre och filmen i sin helhet känns snarare som ett drama än någon rysare, men självklart finns det ett både historiskt och kultmässigt värde i filmen.
EXTRAMATERIALET
Extramaterialet är matigt och välgjort, om än inte purfärskt. En rad featuretter i olika längd betar av varulvsmyten på film, "The Wolf Man" i synnerhet, och Lon Chaney Jr. Det är ganska tydligt att junior hade stora skor att fylla efter seniors framgång, inte minst inom skräckgenren. Det är lite tragiskt när man parafraserar seniors beskrivning "the man with a thousand faces" som "the man with one face" för Lon Chaney Jr, men samtidigt menar vissa av de intervjuade att det var hans styrka. En fin och värdig film om skådespelaren är i det i alla fall.
Make-up-mannen Jack Pierce får en helt egen featurette, vilket är helt i sin ordning. Hans liv fick en ganska tragisk vändning när han i princip glömdes bort lagom till när han dog. Även detta ett värdigt inslag.
Kvar sen är ett kommentarspår, lite trailers och bilder samt en liten special om Universals stora studioområde. Alltid intressant att ta del av.
Make-up-mannen Jack Pierce får en helt egen featurette, vilket är helt i sin ordning. Hans liv fick en ganska tragisk vändning när han i princip glömdes bort lagom till när han dog. Även detta ett värdigt inslag.
Kvar sen är ett kommentarspår, lite trailers och bilder samt en liten special om Universals stora studioområde. Alltid intressant att ta del av.
TRE SAKER
1. Första gången Larry förvandlas till varulven har han ljusgrå byxor på sig, men när det klipps till när han klafsar runt i skogen har han plötsligt mörkare byxor på sig. Jag har svårt att tro att han tog sig tid att byta brallor...
2. Bela Lugosi, tidens Dracula, gör en liten biroll som en zigenare med det fantasifulla karaktärsnamnet Bela...
3. Precis som med alla de andra Universal-skräckisarna fick "The Wolf Man" ett antal uppföljare, där Lon Chaney Jr fick anledning att upprepa rollen. Fyra gånger till gjorde han monstret, i "Frankenstein möter Varulven" (1943), "Frankensteins hus" (1944), "Draculas hus" (1945) och "Huuu! Så hemskt" (1948).
2. Bela Lugosi, tidens Dracula, gör en liten biroll som en zigenare med det fantasifulla karaktärsnamnet Bela...
3. Precis som med alla de andra Universal-skräckisarna fick "The Wolf Man" ett antal uppföljare, där Lon Chaney Jr fick anledning att upprepa rollen. Fyra gånger till gjorde han monstret, i "Frankenstein möter Varulven" (1943), "Frankensteins hus" (1944), "Draculas hus" (1945) och "Huuu! Så hemskt" (1948).
ANDERS JAKOBSON (2013-02-09)