Spretig komedi utan tydligt mål
Playing for Keeps
Genre: KomediFormat: DVD, region 2, 1 skivor
Bolag: Noble Entertainment, 2013
Ljud: Dolby digital 5.1
Bild: Anamorfisk widescreen 2.35:1
"Playing for Keeps" spretar likt en lunchbuffétallrik fylld med stekt potatis, kolasås, ostron, mynta och råbiff. Möjligen trevligt var och än för sig, men inte tillsammans. Här har vi nämligen en del familjekomedi med dramatiska undertoner, en del sportfilm, en del slå-i-dörrarna-fars och en del något annat. Det spretar åt alla möjliga håll och det känns helt klart som att det hade behövts någon driftig person som hade fått fason på filmen och styrt den åt ett tydligare håll. Dessutom känns det som en film man sett hundra gånger tidigare.
Gerard Butler spelar den forna fotbollshjälten George Dryer som fick avsluta sin karriär tidigare än tänkt på grund av en skada. Nu, många år senare, är George fattig, utan jobb och drömmer om att bli expertkommentator i tv. Han har flyttat till Virginia för att stärka kontakten med sin son Lewis (Noah Lomax) som han försakade under karriären, speciellt när förhållandet med Stacie (Jessica Biel) gick i kras. Det går lite sisådär på alla fronter, men lyckligtvis är Lewis fotbollsintresserad så där har de ett gemensamt intresse. När Lewis tränare visar sig vara en riktig klåpare ser sig George tvungen att kliva in och åtminstone lära knattarna att skjuta ordentligt. Det går så bra att alla föräldrar genast vill att han ska ta över tränarrollen. Männen är pirrigt upphetsade över att en stjärna tränar deras barn, medan kvinnorna är pirrigt upphetsade av andra anledningar.
Filmen utvecklar sig ungefär så som man tänkt och bjuder inte på några större överraskningar, förutom att det inte finns något tydligt spår i historien. När jag läser min sammanfattning ovan skulle man kunna tro att det är en klassisk sportfilm, men det är det inte. Det spretar som sagt.
Men det ska väl också sägas att "Playing for Keeps" trots allt är en ganska trevlig och lätt underhållande komedi som bjuder på en del skratt och en helt och hållet okomplicerad historia. Duger i brist på annat, men väldigt långt i från den bästa film man någonsin har sett.
Gerard Butler spelar den forna fotbollshjälten George Dryer som fick avsluta sin karriär tidigare än tänkt på grund av en skada. Nu, många år senare, är George fattig, utan jobb och drömmer om att bli expertkommentator i tv. Han har flyttat till Virginia för att stärka kontakten med sin son Lewis (Noah Lomax) som han försakade under karriären, speciellt när förhållandet med Stacie (Jessica Biel) gick i kras. Det går lite sisådär på alla fronter, men lyckligtvis är Lewis fotbollsintresserad så där har de ett gemensamt intresse. När Lewis tränare visar sig vara en riktig klåpare ser sig George tvungen att kliva in och åtminstone lära knattarna att skjuta ordentligt. Det går så bra att alla föräldrar genast vill att han ska ta över tränarrollen. Männen är pirrigt upphetsade över att en stjärna tränar deras barn, medan kvinnorna är pirrigt upphetsade av andra anledningar.
Filmen utvecklar sig ungefär så som man tänkt och bjuder inte på några större överraskningar, förutom att det inte finns något tydligt spår i historien. När jag läser min sammanfattning ovan skulle man kunna tro att det är en klassisk sportfilm, men det är det inte. Det spretar som sagt.
Men det ska väl också sägas att "Playing for Keeps" trots allt är en ganska trevlig och lätt underhållande komedi som bjuder på en del skratt och en helt och hållet okomplicerad historia. Duger i brist på annat, men väldigt långt i från den bästa film man någonsin har sett.
EXTRAMATERIALET
Inget.
TRE SAKER
1. Dennis Quaid, som jag rent generellt tycker väldigt bra om, visar här med ytterst små medel hur man kan förvandla en karaktär till en figur man egentligen skulle vilja dra åt helvete. Hans karaktär är påträngande och klängig, en sådan där som ska slå lite onödigt hårt på en under konversationer för att poängtera att man är polare. Ni känner igen typen och Quaid gör honom alldeles för väl...
2. Det finns inga svordomar i filmen, och egentligen inget sex och snusk, men ändå fick filmen trettonårsgräns i USA, vilket skulle betyda att barnen i filmen inte fick se sig själva på bio.
3. Jessica Biel nominerades till en Razzie för "Sämsta kvinnliga biroll" för filmen. Även om hennes insats inte är speciellt minnesvärd tycker jag inte att den är så dålig...
2. Det finns inga svordomar i filmen, och egentligen inget sex och snusk, men ändå fick filmen trettonårsgräns i USA, vilket skulle betyda att barnen i filmen inte fick se sig själva på bio.
3. Jessica Biel nominerades till en Razzie för "Sämsta kvinnliga biroll" för filmen. Även om hennes insats inte är speciellt minnesvärd tycker jag inte att den är så dålig...
ANDERS JAKOBSON (2013-05-11)