Knäppt och skruvat men riktigt bra
Small Apartments
Genre: DramakomediFormat: DVD, region 2, 1 skivor
Bolag: Noble Entertainment, 2013
Ljud: Dolby Digital 5.1
Bild: Anamorfisk widescreen 1.85:1
Jonas Åkerlund har med "Small Apartments" gjort sin tredje långfilm efter debuten "Spun" och thrillern "Horsemen of the Apocalypse". Den här gången handlar det om en adaption av en roman skriven av Chris Millis som skrivit manuset tillsammans med Åkerlund. Romanen vann en tävling för böcker skrivna på tre dagar (!), men trots det är det en oväntat utvecklad historia som inte känns som något som rafsats ihop över ett par dagar.
Det tar ett litet tag för mig att bli kompis med filmen. Inledningsvis är den lite för knäpp och lätt formstöpt efter indiefilmer av liknande slag, men filmen blir allt bättre och bättre och blir till slut riktigt bra med en tjusig avrundning på hela historien där inga lösa trådar lämnas för vinden. En komplett historia, och det gillar jag.
Matt Lucas spelar Franklin Franklin som sitter i en risig lägenhet och drömmer om Schweiz. Han har en liten hund, men han verkar inte ha kläder eftersom han går runt i ett par skitiga kalsonger hela tiden. Om han lämnar lägenheten tar han på sig en peruk och i vissa fall en jacka, men inte så mycket mer än så.
I sin lägenhet har han även sin hyresvärd. Död, på golvet, och Franklin måste göra sig av med liket på något sätt. I lägenheterna bredvid finns andra kufer (Johnny Knoxville, James Caan) som hatar Franklin och helst bara vill att han ska försvinna. Franklin är ensam. Hans bror Bernard (James Marsden) är inlåst på psyket men hör av sig varje dag genom att skicka ett kassettband till Franklin med lösningarna på världens alla problem. En dag kommer det dock inget kassettband och Franklin misstänker att något allvarligt har hänt. Vad han inte vet då är att polisen börjat utreda hyresvärdens dödsfall och närmar sig lägenhetskomplexet.
På omslaget kan ni se tre andra skådespelare jag inte nämnt - Billy Crystal, Juno Temple och Rebel Wilson. Den sistnämnda gör bara en liten biroll, men Crystal gör en betydligt större roll som en brandutredare och är riktigt bra. Filmen är fylld av bekanta ansikten så som Saffron Burrows, DJ Qualls, David Koechner, Amanda Plummer och Ned Bellamy samt två svenska giganter (se Tre Saker).
Men det är Matt Lucas som lyfter upp filmen. Hans karaktär är riktigt knepig och kanske inte helt frisk i huvudet, men Lucas gestaltning är fin och ger liv åt karaktären. Han hade kunnat valt att spela över och landat i ungefär samma uttryck som alla hans figurer i "Little Britain" hamnar i till slut, men här är det lite mer tillbakadraget och det passar bra i sammanhanget.
Åkerlunds visuella talang från alla otaliga musikvideor går igen i filmen. Den är snyggt gjord och snyggt berättad. "Small Apartments" är helt klart en betydligt bättre film än vad jag hade hoppats på.
Det tar ett litet tag för mig att bli kompis med filmen. Inledningsvis är den lite för knäpp och lätt formstöpt efter indiefilmer av liknande slag, men filmen blir allt bättre och bättre och blir till slut riktigt bra med en tjusig avrundning på hela historien där inga lösa trådar lämnas för vinden. En komplett historia, och det gillar jag.
Matt Lucas spelar Franklin Franklin som sitter i en risig lägenhet och drömmer om Schweiz. Han har en liten hund, men han verkar inte ha kläder eftersom han går runt i ett par skitiga kalsonger hela tiden. Om han lämnar lägenheten tar han på sig en peruk och i vissa fall en jacka, men inte så mycket mer än så.
I sin lägenhet har han även sin hyresvärd. Död, på golvet, och Franklin måste göra sig av med liket på något sätt. I lägenheterna bredvid finns andra kufer (Johnny Knoxville, James Caan) som hatar Franklin och helst bara vill att han ska försvinna. Franklin är ensam. Hans bror Bernard (James Marsden) är inlåst på psyket men hör av sig varje dag genom att skicka ett kassettband till Franklin med lösningarna på världens alla problem. En dag kommer det dock inget kassettband och Franklin misstänker att något allvarligt har hänt. Vad han inte vet då är att polisen börjat utreda hyresvärdens dödsfall och närmar sig lägenhetskomplexet.
På omslaget kan ni se tre andra skådespelare jag inte nämnt - Billy Crystal, Juno Temple och Rebel Wilson. Den sistnämnda gör bara en liten biroll, men Crystal gör en betydligt större roll som en brandutredare och är riktigt bra. Filmen är fylld av bekanta ansikten så som Saffron Burrows, DJ Qualls, David Koechner, Amanda Plummer och Ned Bellamy samt två svenska giganter (se Tre Saker).
Men det är Matt Lucas som lyfter upp filmen. Hans karaktär är riktigt knepig och kanske inte helt frisk i huvudet, men Lucas gestaltning är fin och ger liv åt karaktären. Han hade kunnat valt att spela över och landat i ungefär samma uttryck som alla hans figurer i "Little Britain" hamnar i till slut, men här är det lite mer tillbakadraget och det passar bra i sammanhanget.
Åkerlunds visuella talang från alla otaliga musikvideor går igen i filmen. Den är snyggt gjord och snyggt berättad. "Small Apartments" är helt klart en betydligt bättre film än vad jag hade hoppats på.
EXTRAMATERIALET
Inget.
TRE SAKER
1. Per Gessle har gjort filmens soundtrack, bland annat genom att återanvända lite gamla låtar i nya arrangemang. Soundtracket finns på Spotify.
2. Jonas Åkerlund och Per Gessle är inte de enda svenskarna som är involverade i filmen. Både Dolph Lundgren och Peter Stormare är med. Stormare spelar den döda hyresvärden och i de scener där han är levande dominerar han fullständigt och spelar så klart en riktig slempropp. Även Lundgren är bra och gör en väldigt annorlunda roll.
3. Inte nog med det, det är hur många svenska namn som helst i eftertexterna involverade i produktionen. Riktigt kul att se.
2. Jonas Åkerlund och Per Gessle är inte de enda svenskarna som är involverade i filmen. Både Dolph Lundgren och Peter Stormare är med. Stormare spelar den döda hyresvärden och i de scener där han är levande dominerar han fullständigt och spelar så klart en riktig slempropp. Även Lundgren är bra och gör en väldigt annorlunda roll.
3. Inte nog med det, det är hur många svenska namn som helst i eftertexterna involverade i produktionen. Riktigt kul att se.
ANDERS JAKOBSON (2013-05-10)