Lång och rätt seg
Red Lights
Genre: ThrillerFormat: DVD, region 2, 1 skivor
Bolag: Nordisk film, 2013
Ljud: Dolby Digital 5.1
Bild: Widescreen 2.35:1
Margareth Matheson och hennes assistent Tom utreder paranormala fenomen i syfte att förklara dem och avslöja de som utför dem. De menar att det inte finns några paranormala fenomen utan att allt är bluff. Det gäller bara att avslöja hur bluffmakarna gör.
När den kände siaren Simon Silver gör comeback vill Tom att de ska utreda honom och avslöja honom för den bluff han är övertygad om att Silver är. Margareth är mer tveksam då hon och Silver har ett förflutet som hon inte gärna vill återuppleva. Tom ger dock inte upp utan ger sig den på att han ska avslöja honom. Och det kan man nog säga att han gör, men inte på det sätt han trott…
Upplägget är rätt bra men filmen är alldeles för lång och jag kan inte låta bli att gäspa emellanåt. Man hade lätt kunnat korta filmen med både 10 och 20 minuter utan att man saknat något. Tvärtom hade det förmodligen tightat till filmen och gett den en bättre takt.
Sen hjälper det tyvärr inte att vi ser storstjärnor som Robert De Niro, Sigourney Weaver och Cillian Murphy i huvudrollerna. De är visserligen bra i sina roller men det räcker inte för att lyfta filmen. Man känner inte med karaktärerna och det är aldrig bra. Sen gillar jag inte heller att de ställen där Simon Silver uppträder nästan rasar samman under hans framträdanden. Känns lite fånigt faktiskt…
Och det gör mig lite arg att filmen inte är bättre än den är. Man har alla förutsättningar: Bra skådespelare, en bra idé och faktiskt, delar av filmen är riktigt bra… och snygga. Men så slarvar man bort det genom att inte vara trovärdiga och att inte få vi som ser filmen att bry oss om karaktärerna och deras öden. Och då blir det som det blir. Filmen faller platt och man glömmer alla de där bra sakerna som faktiskt finns där och det enda man kommer ihåg är det dåliga. Slarvigt och förbaskat synd om ni frågar mig.
När den kände siaren Simon Silver gör comeback vill Tom att de ska utreda honom och avslöja honom för den bluff han är övertygad om att Silver är. Margareth är mer tveksam då hon och Silver har ett förflutet som hon inte gärna vill återuppleva. Tom ger dock inte upp utan ger sig den på att han ska avslöja honom. Och det kan man nog säga att han gör, men inte på det sätt han trott…
Upplägget är rätt bra men filmen är alldeles för lång och jag kan inte låta bli att gäspa emellanåt. Man hade lätt kunnat korta filmen med både 10 och 20 minuter utan att man saknat något. Tvärtom hade det förmodligen tightat till filmen och gett den en bättre takt.
Sen hjälper det tyvärr inte att vi ser storstjärnor som Robert De Niro, Sigourney Weaver och Cillian Murphy i huvudrollerna. De är visserligen bra i sina roller men det räcker inte för att lyfta filmen. Man känner inte med karaktärerna och det är aldrig bra. Sen gillar jag inte heller att de ställen där Simon Silver uppträder nästan rasar samman under hans framträdanden. Känns lite fånigt faktiskt…
Och det gör mig lite arg att filmen inte är bättre än den är. Man har alla förutsättningar: Bra skådespelare, en bra idé och faktiskt, delar av filmen är riktigt bra… och snygga. Men så slarvar man bort det genom att inte vara trovärdiga och att inte få vi som ser filmen att bry oss om karaktärerna och deras öden. Och då blir det som det blir. Filmen faller platt och man glömmer alla de där bra sakerna som faktiskt finns där och det enda man kommer ihåg är det dåliga. Slarvigt och förbaskat synd om ni frågar mig.
EXTRAMATERIALET
Inget.
TRE SAKER
1. Slutet känns inte direkt överraskande, tyvärr.
2. Hur karaktärerna kommer fram till sanningen känns väldigt falskt. Det går alldeles för lätt.
3. I en scen där Silver går av ett flygplan tar han av sig sina solglasögon för en sekund för att sen direkt sätta på sig dem igen. Detta trots att han är blind. Känns som ett väldigt billigt sätt att visa oss att han är just blind.
2. Hur karaktärerna kommer fram till sanningen känns väldigt falskt. Det går alldeles för lätt.
3. I en scen där Silver går av ett flygplan tar han av sig sina solglasögon för en sekund för att sen direkt sätta på sig dem igen. Detta trots att han är blind. Känns som ett väldigt billigt sätt att visa oss att han är just blind.
HANS-ÅKE LILJA (2013-05-12)