Godkänt om kärlek, sex och vänner
New Girl - Säsong 1
Genre: Komedi, TV-serieFormat: DVD, region 2, 3 skivor
Bolag: FOX, 2013
Ljud: Dolby Digital 5.1
Bild: Widescreen 1.78:1
Jag har på senare tid insett att jag inte gillar sit-coms längre. Jag gillar inte "How I met your mother" och "Big Bang Theory" och don't get me started on "2 1/2 män"... Tittar man bakåt i tiden är det serier som "Seinfeld" och "Vänner" som jag minns med positiva tankar.
Men "New Girl" är helt klart godkänd. Den känns på sätt och vis som en modern version av både "Seinfeld" och "Vänner", möjligtvis utan den där sista kryddningen som gjorde New York-serierna till långkörare.
Det som gjort att jag ledsnat på sit-coms är att det inte händer så mycket i serierna. Det finns sällan en storyline som är lite mer utdragen, och premisserna för serien sätts i det första avsnittet och sen följer varianter på avsnittet med endast mindre förändringar. Visserligen är kanske detta lite av poängen med sit-coms. Man ska kunna missa några avsnitt eller bara se serien sporadiskt men ändå förstå vilka karaktärerna är och vad som händer. Samma sak, minus humorn, kan sägas om "CSI" och andra liknande serier där det heller inte händer så speciellt mycket i helheten.
Trots att "New Girl" kan petas in i denna mall tycker jag ändå att den är godkänd och faktiskt lite småmysig att sjunka in i. Innan boxen hamnade i min hand har jag sett några avsnitt då och då och faktiskt tyckt att den blivit bättre och bättre för varje avsnitt.
Premissen är följande: Jess (Zooey Deschanel) kommer på sin kille med att vara otrogen och flyttar in i en vindslägenhet med tegelväggar (vad annars?) där det redan bor tre killar: Nick (Jake Johnson), Schmidt (Max Greenfield) och Winston (Lamorne Morris). Initialt handlar det mycket om hur killarna ska guida Jess rätt när hon ska börja dejta andra killar, men så småningom handlar det nästan lika mycket om allas kärleksliv och olika egenskaper.
Nick är den fattiga slackertypen som har ett riktigt dåligt förhållande bakom sig som hänger kvar som ett mörkt moln. Winston är ett före detta baseballproffs som inte har någon arbetskarriär att falla tillbaka på och därför mest letar jobb hela tiden. Schmidt är som en brattig kvinnokarl med OCD-tendenser. Det är han som kan laga mat och städa, men han kan också säga idiotiska saker som gör att han få lägga pengar i the douchebag jar mest hela tiden. Jess själv är en smånaiv skolfröken som egentligen verkar sakna väldigt mycket livserfarenhet och gör pinsamma saker lite för ofta.
(Här kan man pausa en liten smula och notera att det går väldigt lätt att placera ut "Seinfeld"-karaktärerna i dessa beskrivningar...)
I 24 avsnitt puttrar serien på på ett trevligt vis. Det finns några mindre storylines som att Schmidt får ett förhållande med Jess modellkompis Cece (Hannah Simone) som hålls hemligt in i det sista, och både Jess och Nick har några förhållande som sträcker sig längre än bara ett avsnitt. Det handlar väldigt mycket om kärlek och sex, men aldrig på det där snaskiga sättet utan mer som en del av livet.
När man lär känna karaktärerna blir det så där familjärt och mysigt som det ska vara, och jag tycker att "New Girl" är så pass rolig att jag vill se mer av den, även om jag på förhand vet att det inte kommer att hända så mycket mer under kommande säsonger. Fast vem vet egentligen?
Men "New Girl" är helt klart godkänd. Den känns på sätt och vis som en modern version av både "Seinfeld" och "Vänner", möjligtvis utan den där sista kryddningen som gjorde New York-serierna till långkörare.
Det som gjort att jag ledsnat på sit-coms är att det inte händer så mycket i serierna. Det finns sällan en storyline som är lite mer utdragen, och premisserna för serien sätts i det första avsnittet och sen följer varianter på avsnittet med endast mindre förändringar. Visserligen är kanske detta lite av poängen med sit-coms. Man ska kunna missa några avsnitt eller bara se serien sporadiskt men ändå förstå vilka karaktärerna är och vad som händer. Samma sak, minus humorn, kan sägas om "CSI" och andra liknande serier där det heller inte händer så speciellt mycket i helheten.
Trots att "New Girl" kan petas in i denna mall tycker jag ändå att den är godkänd och faktiskt lite småmysig att sjunka in i. Innan boxen hamnade i min hand har jag sett några avsnitt då och då och faktiskt tyckt att den blivit bättre och bättre för varje avsnitt.
Premissen är följande: Jess (Zooey Deschanel) kommer på sin kille med att vara otrogen och flyttar in i en vindslägenhet med tegelväggar (vad annars?) där det redan bor tre killar: Nick (Jake Johnson), Schmidt (Max Greenfield) och Winston (Lamorne Morris). Initialt handlar det mycket om hur killarna ska guida Jess rätt när hon ska börja dejta andra killar, men så småningom handlar det nästan lika mycket om allas kärleksliv och olika egenskaper.
Nick är den fattiga slackertypen som har ett riktigt dåligt förhållande bakom sig som hänger kvar som ett mörkt moln. Winston är ett före detta baseballproffs som inte har någon arbetskarriär att falla tillbaka på och därför mest letar jobb hela tiden. Schmidt är som en brattig kvinnokarl med OCD-tendenser. Det är han som kan laga mat och städa, men han kan också säga idiotiska saker som gör att han få lägga pengar i the douchebag jar mest hela tiden. Jess själv är en smånaiv skolfröken som egentligen verkar sakna väldigt mycket livserfarenhet och gör pinsamma saker lite för ofta.
(Här kan man pausa en liten smula och notera att det går väldigt lätt att placera ut "Seinfeld"-karaktärerna i dessa beskrivningar...)
I 24 avsnitt puttrar serien på på ett trevligt vis. Det finns några mindre storylines som att Schmidt får ett förhållande med Jess modellkompis Cece (Hannah Simone) som hålls hemligt in i det sista, och både Jess och Nick har några förhållande som sträcker sig längre än bara ett avsnitt. Det handlar väldigt mycket om kärlek och sex, men aldrig på det där snaskiga sättet utan mer som en del av livet.
När man lär känna karaktärerna blir det så där familjärt och mysigt som det ska vara, och jag tycker att "New Girl" är så pass rolig att jag vill se mer av den, även om jag på förhand vet att det inte kommer att hända så mycket mer under kommande säsonger. Fast vem vet egentligen?
EXTRAMATERIALET
Förutom kommentarspår på några utvalda avsnitt, samt borttaget och förlängt material, bloopers och alternativa skämt finns det tre unika inslag. Dels en liten genomgång av Jess kläder i serien, och dels Lamorne Morris provinspelningar. Det tredje och mest intressanta inslaget är en sorts sammanfattning av serien samt tankar kring säsongsfinalen. Likt "Seinfeld" får vi här veta att vissa skämt och händelser plockats ur verkliga livet.
Godkänt extramaterial.
Godkänt extramaterial.
TRE SAKER
1. I det här fallet märks det väldigt tydligt att pilotavsnittet gjordes separat och innan resten av serien. En karaktär byts nämligen ut. I piloten är en av de tre killarna Coach (Damon Wayans Jr.) men redan till nästa avsnitt har Coach flyttat ut till fördel för Winston som i seriens värld var en av originalhyresgästerna som "lånade ut" sin plats i lägenheten till Coach. I verkligheten handlade det om att Wayans Jr tog rollen som Coach då han trodde att serien "Happy Endings" som han var med i skulle läggas ned, men den blev förnyad och han kunde alltså inte fortsätta med rollen. Då 80 procent av pilotavsnittet behövdes filmas om för att ersätta karaktären blev det enklare att ha kvar honom och sedan ändra uppsättningen. Det görs några referenser till Coach under säsongen, men han är aldrig med i bild mer.
2. Säsong två har visats och en tredje omgång är under planering.
3. Gillar man Zooey Deschanels sångröst ska man kolla in bandet She & Him hon har med M. Ward. Tre album har släppts.
2. Säsong två har visats och en tredje omgång är under planering.
3. Gillar man Zooey Deschanels sångröst ska man kolla in bandet She & Him hon har med M. Ward. Tre album har släppts.
ANDERS JAKOBSON (2013-05-24)