Så dålig att den blir bra
A Few Best Men
Genre: KomediFormat: DVD, region 2, 1 skivor
Bolag: Scanbox, 2013
Ljud: Dolby Digital 5.1
Bild: Anamorfisk widescreen 2.35:1
En kille ska gifta sig och tillsammans med sina tre kompisar ska han fira sista kvällen i "frihet". Dagen efter vaknar de alla utan att minnas någonting av vad som hände kvällen innan. Nej, jag pratar inte om "Baksmällan". Det här är den brittiska motsvarigheten där de åker till Australien i stället för Las Vegas. Egentligen är det bara grundstoryn som är densamma. Visst finns det saker som är nästan taget rakt av, men det är här ihopkopplat med resten av storyn på ett betydligt bättre sätt.
David (Xavier Samuel) är föräldralös och allt han har är sina tre bästa vänner. Tills den dag då han på en paradisö träffar Mia (Laura Brent). De är båda övertygade om att de har mer än en semesterflört och bestämmer sig innan de skiljs åt att de ska gifta sig. Sex månader senare åker David till Australien, där Mia bor med sin familj, tillsammans med sina vänner för bröllopet. Väl på plats inser David att Mia är dotter till en högt uppsatt politiker och är en av de rikaste i Australien. I kontrast till detta har han med sig sina vänner som inte vet hur man uppför sig. På vägen till Mias familj stannar vännerna till och köper droger till svensexan. Det tar inte många minuter innan man inser att det inte finns en chans att bröllopet ska gå som planerat.
Just kontraster är något som det jobbas mycket med i filmen, främst i början. Ju mer kontraster man får se, ju mer inser man exakt hur mycket som kommer gå fel i filmen. Även om det är otroligt snyggt är det också det som fäller den lite. I varje sak som händer kan jag se något som kan gå fel och det är också exakt det som går fel. Det är så otroligt lätt att förespå varje sak att det aldrig kommer något överraskningsmoment. Trots detta vill jag bara fortsätta kolla och se vad som kommer näst. Den är nästan så otroligt korkad och dålig att den faktiskt blir riktigt bra.
Något som både fäller och höjer filmen är valet av skådespelare. Att se Oliva Newton-John som Mias mamma känns bara fel, speciellt då denna dricker lite för mycket. Då känns det som en B-film som kanske bäst hör hemma i hyllan med filmer som försöker rida på gammal stjärnglans. Sen kommer dock Rebel Wilson som Mias syster samt Kris Marshall som Davids bror och plötsligt lyfts filmen upp igen. Som vanligt gör de sina roller med bravur och det är näst intill omöjligt att hålla sig för skratt då dessa dyker upp.
För att återgå till liknelsen med "Baksmällan" så skulle jag rekommendera "A Few Best Men" i stället om man vill se den här typen av film. Den är mer sammanhängande och i botten finns faktiskt en fin historia om vänskap och kärlek.
David (Xavier Samuel) är föräldralös och allt han har är sina tre bästa vänner. Tills den dag då han på en paradisö träffar Mia (Laura Brent). De är båda övertygade om att de har mer än en semesterflört och bestämmer sig innan de skiljs åt att de ska gifta sig. Sex månader senare åker David till Australien, där Mia bor med sin familj, tillsammans med sina vänner för bröllopet. Väl på plats inser David att Mia är dotter till en högt uppsatt politiker och är en av de rikaste i Australien. I kontrast till detta har han med sig sina vänner som inte vet hur man uppför sig. På vägen till Mias familj stannar vännerna till och köper droger till svensexan. Det tar inte många minuter innan man inser att det inte finns en chans att bröllopet ska gå som planerat.
Just kontraster är något som det jobbas mycket med i filmen, främst i början. Ju mer kontraster man får se, ju mer inser man exakt hur mycket som kommer gå fel i filmen. Även om det är otroligt snyggt är det också det som fäller den lite. I varje sak som händer kan jag se något som kan gå fel och det är också exakt det som går fel. Det är så otroligt lätt att förespå varje sak att det aldrig kommer något överraskningsmoment. Trots detta vill jag bara fortsätta kolla och se vad som kommer näst. Den är nästan så otroligt korkad och dålig att den faktiskt blir riktigt bra.
Något som både fäller och höjer filmen är valet av skådespelare. Att se Oliva Newton-John som Mias mamma känns bara fel, speciellt då denna dricker lite för mycket. Då känns det som en B-film som kanske bäst hör hemma i hyllan med filmer som försöker rida på gammal stjärnglans. Sen kommer dock Rebel Wilson som Mias syster samt Kris Marshall som Davids bror och plötsligt lyfts filmen upp igen. Som vanligt gör de sina roller med bravur och det är näst intill omöjligt att hålla sig för skratt då dessa dyker upp.
För att återgå till liknelsen med "Baksmällan" så skulle jag rekommendera "A Few Best Men" i stället om man vill se den här typen av film. Den är mer sammanhängande och i botten finns faktiskt en fin historia om vänskap och kärlek.
EXTRAMATERIALET
Trailers för olika filmer. Ger dock ingenting till filmen.
TRE SAKER
1. Det faktum att jag såg Xavier Samuel första gången som vampyren Riley i "Eclipse" känns ganska långt borta när jag ser den här filmen. Karaktärerna är helt olika och flera gånger måste jag fråga mig själv om det verkligen är samma skådespelare. Hatten av för Samuel.
2. Med tanke på vad de gör med baggen i filmen är jag förvånad att djurrättsaktivister inte gjort mer väsen av sig. Det finns filmer där de höjt sina röster trots att det är betydligt mildare saker än i den här filmen.
3. Jag stör mig otroligt mycket på att David kommer till Australien först dagen före bröllopet och allting är redan klart. Han och Mia har då inte träffats sen de förlovade sig i slutet på sin semester. Känns inte så troligt att det faktiskt skulle gå till så.
2. Med tanke på vad de gör med baggen i filmen är jag förvånad att djurrättsaktivister inte gjort mer väsen av sig. Det finns filmer där de höjt sina röster trots att det är betydligt mildare saker än i den här filmen.
3. Jag stör mig otroligt mycket på att David kommer till Australien först dagen före bröllopet och allting är redan klart. Han och Mia har då inte träffats sen de förlovade sig i slutet på sin semester. Känns inte så troligt att det faktiskt skulle gå till så.
EMMA ÅKERLIND (2013-05-30)