Fullt godkänt steg till långfilmsformatet
Kvarteret Skatan reser till Laholm
Genre: KomediFormat: DVD, region 2, 1 skivor
Bolag: SF, 2012
Ljud: Dolby digital 5.1
Bild: Anamorfisk widescreen 1.85:1
Nästan tio år efter "Kvarteret Skatan" började sändas som tv-serie kommer det en långfilm. Under åren har gänget med David Batra och Johan Glans i spetsen försökt sig på ett längre format när de satte upp en show ("Kvarteret Skatan - Nu i verkligheten!"), vilket egentligen var som ett långt avsnitt fast på scen. När man ska göra en film krävs det en historia som kan sträckas ut längre än vad som är brukligt i avsnitten, och det är där många "tv-serier blir film"-projekt brukar falla ihop.
Kvarteret Skatan lyckas dock bra med detta kliv då de valt ett ämne som fungerar att dra ut på, nämligen en gemensam semester. Tydligen har det varit en tradition i gänget att åka till Laholm. Det är årets höjdpunkt enligt Ulf (Batra) som är den som peppar mest på resan. Han har en ny fru, i filmen enbart kallad "Ulfs fru" (Klara Zimmergren), som motvilligt är med på det. De övriga i gänget - Magnus (Glans) och Frida (Vanna Rosenberg) samt Jenny (Rachel Mohlin) - vill inte alls åka. Magnus och Frida har problem i sin relation och vill åka på en egen semester och Jenny är nykär i rika norrmannen Rune (Mads Ousdal) och tänker åka på lyxsemester. När Ulf får höra detta får han panik och säger att han har cancer och att semestern blir hans sista.
Detta är argument nog för att gänget ska sätta sig i minibussen och åka till den bokade stugan i Laholm, även om Magnus inte riktigt tror på Ulfs historia. Stugan är ett skämt och mesen Magnus accepterar städskrubben som sovrum, men Frida får nog och gör slut. När Jennys Rune anländer visar det sig att han är läkare och expert på cancer, vilket gör Ulf nervös speciellt när Rune ordnar fram cellgifter. Semestern blir minst sagt omtumlande när Magnus anklagas för att vara blottare och Rune pressar Jenny på äktenskap och barn direkt.
Serien har varit skruvad och så är även filmen. Vissa skämt och scener är långt ifrån normala i en vanlig komedi, men om man gillar "Kvarteret Skatan" sedan tidigare är det bara fullt normalt och roligt. I serien har även karaktärerna spelat flera karaktärer, och några dyker upp, men i det stora hela är allt fokuserat kring det vanliga gänget, vilket är bra.
Jag tycker filmen är rolig, men fram emot slutet känns det som de bästa idéerna försvunnit och att det blivit lite panik med att sno ihop säcken. Det håller inte riktigt och filmen tappar lite i helhetsintrycket. Men sammanfattningsvis tycker jag att övergången från tv-serie till film blivit lyckad.
Kvarteret Skatan lyckas dock bra med detta kliv då de valt ett ämne som fungerar att dra ut på, nämligen en gemensam semester. Tydligen har det varit en tradition i gänget att åka till Laholm. Det är årets höjdpunkt enligt Ulf (Batra) som är den som peppar mest på resan. Han har en ny fru, i filmen enbart kallad "Ulfs fru" (Klara Zimmergren), som motvilligt är med på det. De övriga i gänget - Magnus (Glans) och Frida (Vanna Rosenberg) samt Jenny (Rachel Mohlin) - vill inte alls åka. Magnus och Frida har problem i sin relation och vill åka på en egen semester och Jenny är nykär i rika norrmannen Rune (Mads Ousdal) och tänker åka på lyxsemester. När Ulf får höra detta får han panik och säger att han har cancer och att semestern blir hans sista.
Detta är argument nog för att gänget ska sätta sig i minibussen och åka till den bokade stugan i Laholm, även om Magnus inte riktigt tror på Ulfs historia. Stugan är ett skämt och mesen Magnus accepterar städskrubben som sovrum, men Frida får nog och gör slut. När Jennys Rune anländer visar det sig att han är läkare och expert på cancer, vilket gör Ulf nervös speciellt när Rune ordnar fram cellgifter. Semestern blir minst sagt omtumlande när Magnus anklagas för att vara blottare och Rune pressar Jenny på äktenskap och barn direkt.
Serien har varit skruvad och så är även filmen. Vissa skämt och scener är långt ifrån normala i en vanlig komedi, men om man gillar "Kvarteret Skatan" sedan tidigare är det bara fullt normalt och roligt. I serien har även karaktärerna spelat flera karaktärer, och några dyker upp, men i det stora hela är allt fokuserat kring det vanliga gänget, vilket är bra.
Jag tycker filmen är rolig, men fram emot slutet känns det som de bästa idéerna försvunnit och att det blivit lite panik med att sno ihop säcken. Det håller inte riktigt och filmen tappar lite i helhetsintrycket. Men sammanfattningsvis tycker jag att övergången från tv-serie till film blivit lyckad.
EXTRAMATERIALET
I en handfull bortklippta scener ser vi några av de karaktärer från serien som inte är med i filmen. Uppenbarligen fanns det ambitioner att ha med dem, men att de sedan klipptes bort för att få historien mer fokuserat. Det är bra, och scenerna är ändå ingenting man saknar i filmen.
Dock finns det sammanhängande klipp med några figurer som åker på en målerikurs som är riktigt kul. Här gör alla skådespelarna olika roller och så här separat från filmen fungerar det väldigt bra.
Dock finns det sammanhängande klipp med några figurer som åker på en målerikurs som är riktigt kul. Här gör alla skådespelarna olika roller och så här separat från filmen fungerar det väldigt bra.
TRE SAKER
1. Öppningsscenen är briljant där tittaren blir ordentligt lurad.
2. I filmen får vi lära oss att Ulf inte förstår engelska men låtsas att han gör det.
3. Rachel Mohlin gör flest roller i filmen och som begravningsdirektör är hon riktigt läskig.
2. I filmen får vi lära oss att Ulf inte förstår engelska men låtsas att han gör det.
3. Rachel Mohlin gör flest roller i filmen och som begravningsdirektör är hon riktigt läskig.
ANDERS JAKOBSON (2013-08-18)