Komplex och tjusig tv-spelsskräck
Silent Hill
Genre: SkräckFormat: DVD, region 2, 1 skivor
Bolag: Nordisk film, 2006
Ljud: Dolby Digital 5.1
Bild: Widescreen 2.35:1 (anamorfisk)
Med undantag för några klassiska Commodore 64-spel och "Tombraider" så är mitt tv-spelsintresse snudd på obefintligt. Jag är för kass helt enkelt, och ju mer komplicerade spelen blir ju sämre blir jag på att spela.
"Silent Hill" skulle jag inte ens försöka spela. Då funkar det bättre att se filmen. Spelet är ju en succé som räknas till ett av de läskigaste spelen någonsin. Filmen är vad jag har förstått bara delvis baserad på sekvenser i filmen och till resten inspirerad av spelets känsla. Jag tror att fans av spelet gillar filmen, men man kan aldrig veta.
Historien är ganska komplex och svår att återge. Rose och Christopher är oroliga för sin adoptivdotter Sharon. Hon går i sömnen och pratar om Silent Hill, en av Amerikas spökstäder. Rose bestämmer sig för att ta sig till Silent Hill för att i och med det hjälpa sin dotter.
Men efter att bokstavligen krashat in i staden blir inget sig likt. I Silent Hill finns till synes inget liv och ett ständigt regn av aska faller över den gråa, övergivna staden. Rose vaknar upp efter krashen och finner att Sharon är försvunnen. På jakt efter dottern träffar hon på både monster och människor och kommer fram till att Silent Hill ruvar på en hemsk hemlighet.
Som jag sa är historien komplex och kan delas in i olika episoder där nya miljöer visas efter hand. Många stunder av filmen hålls i mörkret, precis som i spelet och nog känns känslan igen, i alla fall det jag sett av det.
Det känns som "Silent Hill" är värd att se ett par gånger för att till fullo förstå historien. Klart är i alla fall att både skådespelarinsatserna och designen av filmen är på topp. Mycket välspelat och välgjort med andra ord.
"Silent Hill" skulle jag inte ens försöka spela. Då funkar det bättre att se filmen. Spelet är ju en succé som räknas till ett av de läskigaste spelen någonsin. Filmen är vad jag har förstått bara delvis baserad på sekvenser i filmen och till resten inspirerad av spelets känsla. Jag tror att fans av spelet gillar filmen, men man kan aldrig veta.
Historien är ganska komplex och svår att återge. Rose och Christopher är oroliga för sin adoptivdotter Sharon. Hon går i sömnen och pratar om Silent Hill, en av Amerikas spökstäder. Rose bestämmer sig för att ta sig till Silent Hill för att i och med det hjälpa sin dotter.
Men efter att bokstavligen krashat in i staden blir inget sig likt. I Silent Hill finns till synes inget liv och ett ständigt regn av aska faller över den gråa, övergivna staden. Rose vaknar upp efter krashen och finner att Sharon är försvunnen. På jakt efter dottern träffar hon på både monster och människor och kommer fram till att Silent Hill ruvar på en hemsk hemlighet.
Som jag sa är historien komplex och kan delas in i olika episoder där nya miljöer visas efter hand. Många stunder av filmen hålls i mörkret, precis som i spelet och nog känns känslan igen, i alla fall det jag sett av det.
Det känns som "Silent Hill" är värd att se ett par gånger för att till fullo förstå historien. Klart är i alla fall att både skådespelarinsatserna och designen av filmen är på topp. Mycket välspelat och välgjort med andra ord.
EXTRAMATERIALET
Extramaterialet på "Silent Hill" är en timslång heltäckande "making of"-dokumentär indelad i sex delar. Det är en ganska annorlunda titt bakom kulisserna då den fokuserar väldigt mycket på människorna bakom monstrena i filmen.
I de flesta moderna filmer är många monster animerade, men i "Silent Hill" är de flesta vanliga människor i ovanliga dräkter. Eftersom monstrena har en betydande del i filmen är det fullt naturligt att vi får se mer av dem i extramaterialet.
Först får vi se hur de designades. Några är direkt hämtade ur spelet och andra unika. Sedan får vi se hur de spelades. Här är det koreografi av högsta klass som utförs av dansare. I och med att de flesta av dem är inkapslade i avancerade gummidräkter blir det hela allt mer imponerande.
Och eftersom själva filmen är väldigt mörk är det skönt att man här får se monstrena i lite ljusare förhållanden.
I övrigt innehåller dokumentären djupare tittar på ursprunget till filmen, rollerna, den fantasiska scenografin och stuntinslagen.
Det enda som jag verkligen saknar och som borde varit med är jämförelser med spelet. Inte en sekund från tv-spelet som filmen är baserad på visas och den enda anledningen till att det är så måste ha att göra med rättigheter av något slag.
Annars är dokumentären av yttersta klass och gör att man inte saknar annars vanligt extramaterial som bortklippta scener och kommentatorspår.
I de flesta moderna filmer är många monster animerade, men i "Silent Hill" är de flesta vanliga människor i ovanliga dräkter. Eftersom monstrena har en betydande del i filmen är det fullt naturligt att vi får se mer av dem i extramaterialet.
Först får vi se hur de designades. Några är direkt hämtade ur spelet och andra unika. Sedan får vi se hur de spelades. Här är det koreografi av högsta klass som utförs av dansare. I och med att de flesta av dem är inkapslade i avancerade gummidräkter blir det hela allt mer imponerande.
Och eftersom själva filmen är väldigt mörk är det skönt att man här får se monstrena i lite ljusare förhållanden.
I övrigt innehåller dokumentären djupare tittar på ursprunget till filmen, rollerna, den fantasiska scenografin och stuntinslagen.
Det enda som jag verkligen saknar och som borde varit med är jämförelser med spelet. Inte en sekund från tv-spelet som filmen är baserad på visas och den enda anledningen till att det är så måste ha att göra med rättigheter av något slag.
Annars är dokumentären av yttersta klass och gör att man inte saknar annars vanligt extramaterial som bortklippta scener och kommentatorspår.
TRE SAKER
1. Många fina skådespelarinsatser i filmen, men bäst är kanske Alice Krige som den religiösa ledarinnan Christabelle. Otroligt effektiv i sin naturligt överspelade roll.
2. Regissören Christophe Gans plöjde hela "Kingdom Hospital" (recenserad på denna sajt) innan unga Jodelle Ferland fick rollen som Sharon/Alessa, en roll som delvis liknar hennes karaktär i "Kingdom Hospital".
3. Manuset till filmen är skrivet av Roger Avery som gjorde "Pulp Fiction" tillsammans med Quentin Taratino. Lite oväntat.
2. Regissören Christophe Gans plöjde hela "Kingdom Hospital" (recenserad på denna sajt) innan unga Jodelle Ferland fick rollen som Sharon/Alessa, en roll som delvis liknar hennes karaktär i "Kingdom Hospital".
3. Manuset till filmen är skrivet av Roger Avery som gjorde "Pulp Fiction" tillsammans med Quentin Taratino. Lite oväntat.
ANDERS JAKOBSON (2006-10-29)