En ganska seg transportsträcka

Maria Lang 4 - Rosor, kyssar och döden

Genre: Kriminaldrama
Format: DVD, region 2, 1 skivor
Bolag: SF, 2013
Ljud: Dolby Digital 5.1
Bild: Anamorfisk widescreen 1.78:1
FILMEN

När fjärde filmen i samma serie dyker upp börjar det bli svårt att hitta nya saker att kommentera. "Rosor, kyssar och döden" är alltså film nummer fyra utifrån Maria Langs böcker. Samma huvudkaraktärer som vanligt, Puck (Tuva Novotny), Eje (Linus Wahlgren) och polismannen Christer Wijk (Ola Rapace). De tre vännerna möts ännu en gång och hamnar så klart mitt i brutala mord.

Den här gången har kvinnotjusaren Christer faktiskt förlovat sig. Den blivande bruden heter Gabriella (Lisa Henni) och hon kommer från en välbärgad familj. Pappan spelas av Anders Ekborg, hennes farbror av Andreas Nilsson och hennes farfars syster av Anita Wall. Pengar finns det gott om men ändå råder det en tvekan om vem som är berättigad arvet. Gabriellas farfar dör nämligen plötsligt en natt, självklart medan Christer, Puck och Eje befinner sig i huset för förlovningsfest. Någon i huset har troligtvis tagit död på den gamla mannen eller är det någon utifrån som ville se honom död?

Som vanligt är alla misstänkta in i det sista och precis som vanligt har alla något att dölja. Det här är den klenaste filmen hittills när det gäller själva historien. Skådespelarinsatserna är det inget fel på men det blir aldrig riktigt spännande. Jag inser att jag faktiskt inte bryr mig om vem som är skyldig utan bara tillåter mig att glida med i historien.

Det som skedde i första filmen, det där förbjudna mellan Puck och Christer, blossar åter igen upp i film nummer fyra. Det ger lite extra krydda till den annars ibland stelbenta filmen. Vi får hoppas att det blir något mer kring den intrigen i de två kommande sista filmerna.


EXTRAMATERIALET

Inget.


TRE SAKER

1. I denna film röks det mer än någonsin. Jag har påpekat det förut men nu är det extremt.

2. Hela filmen utspelar sig i stort sett på ett och samma ställe, precis som första filmen. Ett stort hus där alla bor och där alla kan vara mördaren. Däremot utspelar sig ingen scen i Skoga.

3. Man har arbetat mycket med skuggor. Ett klassiskt grepp som är snyggt och fyller sin funktion.


Arkiv
MARIA EREMO (2013-10-09)