Snabb och vansinnig tack vare Williams
Aladdin
Genre: AnimeradFormat: Blu-ray, region B, 1 skivor
Bolag: Disney, 2013
Ljud: DTS-HD Master Audio 5.1
Bild: 1080p High Definition 1.85:1
"Aladdin" från 1992 hör till den period av Disney-filmer som jag inte såg när det begav sig och sedan inte haft anledning till att se alls förrän nu när de släppts på blu-ray för första gången. Därför är det med smått varierade känslor jag sätter i filmen i spelaren. Med tanke på att det är samma team som gjorde "Den lilla sjöjungfrun" några år tidigare blir jag lite nervös. Den filmen gick inte hem hos mig, men glädjande nog kan jag konstatera att "Aladdin" är en mycket bättre film eller att den åtminstone passade mig bättre.
Grundhistorien är plockad från "Tusen och ett natt" och handlar om gatupojken Aladdin som får tag på en magisk lampa i vilken det döljer sig en ande som kan uppfylla nästan vilken önskning som helst. Skillnaderna från grundhistorien är här bland annat att Aladdin enbart har tre önskningar.
Filmens skurk, emiren Jafar, letar efter lampan som i hans händer skulle kunna göra att han kan störta sultanen och ta över makten. Sultanens dotter Jasmine måste hitta en prins att gifta sig med, men ingen faller henne i smaken. När hon förklär sig för att gå bland det vanliga folket korsas hennes väg med Aladdin och de förälskar sig i varandra, men kärleken är förstås omöjlig. Jafar inser att han måste använda sig av den godhjärtade Aladdin för att få tag på lampan och lyckas lura honom men det blir ändå Aladdin som får lampan och gnider fram anden i den. Aladdins första önskning blir så klart att bli prins så att han är värdig Jasmine, men det betyder också att han spelar en roll som han inte är och samtidigt tänker inte Jafar ge sig i första taget.
Moralen i historien är förstås att man duger som man är. "It is not what is outside, but what is inside that counts." var till exempel en av filmens taglines, och det är ju en fin tanke som passar bra att trycka in i ett i annars klassiskt Disney-upplägg med gott mot ont, fattig mot rik och Broadway-maffiga sånger.
Det stora pluskontot i filmen är givetvis anden som spelas av en smått vansinnig Robin Williams. Han tar förstås över hela filmen och anden är en av de bästa bifigurer en Disney-film har haft. Även om det mesta säkert är skrivet känns det som de bara släppt lös Williams i ljudbåset och sedan animerat allt knasigt han kommit på. Det är snabbt och kvickt och fullständigt galet. Jag gillar det enormt mycket.
Det finns även andra roliga bifigurer som Aladdins apa Abu och en magisk matta som på klassiskt Disney-manér har mänskliga egenskaper. I övrigt tycker jag filmen är riktigt bra och snyggt gjord och helt klart en klassiker i min bok som jag är glad att se över 20 år senare.
Grundhistorien är plockad från "Tusen och ett natt" och handlar om gatupojken Aladdin som får tag på en magisk lampa i vilken det döljer sig en ande som kan uppfylla nästan vilken önskning som helst. Skillnaderna från grundhistorien är här bland annat att Aladdin enbart har tre önskningar.
Filmens skurk, emiren Jafar, letar efter lampan som i hans händer skulle kunna göra att han kan störta sultanen och ta över makten. Sultanens dotter Jasmine måste hitta en prins att gifta sig med, men ingen faller henne i smaken. När hon förklär sig för att gå bland det vanliga folket korsas hennes väg med Aladdin och de förälskar sig i varandra, men kärleken är förstås omöjlig. Jafar inser att han måste använda sig av den godhjärtade Aladdin för att få tag på lampan och lyckas lura honom men det blir ändå Aladdin som får lampan och gnider fram anden i den. Aladdins första önskning blir så klart att bli prins så att han är värdig Jasmine, men det betyder också att han spelar en roll som han inte är och samtidigt tänker inte Jafar ge sig i första taget.
Moralen i historien är förstås att man duger som man är. "It is not what is outside, but what is inside that counts." var till exempel en av filmens taglines, och det är ju en fin tanke som passar bra att trycka in i ett i annars klassiskt Disney-upplägg med gott mot ont, fattig mot rik och Broadway-maffiga sånger.
Det stora pluskontot i filmen är givetvis anden som spelas av en smått vansinnig Robin Williams. Han tar förstås över hela filmen och anden är en av de bästa bifigurer en Disney-film har haft. Även om det mesta säkert är skrivet känns det som de bara släppt lös Williams i ljudbåset och sedan animerat allt knasigt han kommit på. Det är snabbt och kvickt och fullständigt galet. Jag gillar det enormt mycket.
Det finns även andra roliga bifigurer som Aladdins apa Abu och en magisk matta som på klassiskt Disney-manér har mänskliga egenskaper. I övrigt tycker jag filmen är riktigt bra och snyggt gjord och helt klart en klassiker i min bok som jag är glad att se över 20 år senare.
EXTRAMATERIALET
Extramaterialet är dels ointressant och dels riktigt bra. Till det, för mig, ointressanta hör musikvideor och sing-along-material samt de två separata bitarna med borttagna scener och sånger. Det ger inte så mycket mervärde, även om historiker och extrema fans kan njuta av det borttagna materialet.
Under rubriken "Så gjordes Aladdin" döljer sig en rejäl bakomfilm på 100 minuter som egentligen är en samling kortare making-of-filmer om allt möjligt i filmen, men som ringas in av ett samtal inför publik med de inblandade modererat av Leonard Maltin. Detta är gjort i samband med DVD-utgåvan av filmen och är inte purfärskt, men ändå en givande titt om man orkar med gaphalsen Gilbert Gottfried som fått en egen mikrofon för att häva ur sig "roligheter" hela tiden.
Dessutom finns det ett kommentarspår för ytterligare fördjupning.
Under rubriken "Så gjordes Aladdin" döljer sig en rejäl bakomfilm på 100 minuter som egentligen är en samling kortare making-of-filmer om allt möjligt i filmen, men som ringas in av ett samtal inför publik med de inblandade modererat av Leonard Maltin. Detta är gjort i samband med DVD-utgåvan av filmen och är inte purfärskt, men ändå en givande titt om man orkar med gaphalsen Gilbert Gottfried som fått en egen mikrofon för att häva ur sig "roligheter" hela tiden.
Dessutom finns det ett kommentarspår för ytterligare fördjupning.
TRE SAKER
1. Som så många andra Disney-filmer har det gjorts uppföljare. Två direkt till video-filmer, "Jafars återkomst" (1994) och "Aladdin och rövarnas konung" (1996) samt en tv-serie "Aladdin" (1994-1995). I den första uppföljaren och tv-serien gjorde Dan ("Homer Simpson") Castellaneta rösten till anden i lampan, medan Robin Williams återvände till den andra uppföljaren.
2. Filmen vann Oscars för bästa musik och bästa sång ("A Whole New World"). Samma kategorier plockades även hem på Golden Globe-galan där även Robin Williams fick en "special award".
3. De svenska rösterna görs av bland annat Peter Jöback, Dan Ekborg, Myrra Malmberg, Mikael Samuelson, Micke Dubois och Torsten Wahlund.
2. Filmen vann Oscars för bästa musik och bästa sång ("A Whole New World"). Samma kategorier plockades även hem på Golden Globe-galan där även Robin Williams fick en "special award".
3. De svenska rösterna görs av bland annat Peter Jöback, Dan Ekborg, Myrra Malmberg, Mikael Samuelson, Micke Dubois och Torsten Wahlund.
ANDERS JAKOBSON (2013-10-24)