Konspirationsteorier och filmvetenskap
Room 237
Genre: DokumentärFormat: DVD, region 2, 1 skivor
Bolag: Njutafilms, 2014
Ljud: Dolby Digital 5.1
Bild: Anamorfisk widescreen 1.78:1
"The Shining" är en film som är väl värd att diskutera oavsett vad man tycker om den. Man kan till och med se det som att man väljer sida - Stanley Kubricks sida eller Stephen Kings sida. Väljer man den senare är man inte speciellt förtjust i filmen som förlorat allt för mycket från Kings skrivna förlaga och inte riktigt presenterar huvudpersonens resa in i galenskapen på ett logiskt vis. Ställer man sig på Kubricks sida är man troligtvis överförtjust i filmen, berömmer kameraarbetet och tycker att "The Shining" är en genuint kuslig film.
Jag vill hamna på Kubricksidan varje gång jag ser filmen men kommer aldrig riktigt dit. Det är en speciell film oavsett vad man tycker om den, men som en adaption av Kings roman är den inte speciellt rättvis. Men med det sagt finns det givetvis mycket att ta med sig från filmen. Mer än vad man kan tro.
"Room 237" är en dokumentär som tar upp ett antal olika teorier om vad Kubrick faktiskt ville säga med filmen. Här är det inte fråga om att Kubrick "bara" filmat en bok, utan faktiskt tryckt in hemliga meddelanden som bara de som verkligen letar kan hitta. Och vill man hitta något, kan man uppenbarligen göra det. Det bevisas nämligen gång på gång i dokumentären.
Här finns en idé om att filmen är en kommentar till indianutrotningen i USA. Här finns en annan idé om att det är Kubricks sätt att erkänna att månlandningen var fejk och att det var han som filmade den. Här finns en tredje idé om att den handlar om judeutrotningen. Och så vidare. Det är en rad olika konspirationsteorier som understryks av en mängd tänkbara argument. Scener i filmen analyseras, detaljer poängteras, jämförelser görs, och visst - man köper det till viss del. Om det hade varit så att filmen fokuserat på en av alla dessa teorier hade man verkligen köpt det, men i och med att det är så många olika blir det någon form av krock som visserligen inte tar ut varandra, men ändå gör att man inte känner sig närmare gåtans lösning än innan man började titta. Om det nu finns någon gåta.
Formen på filmen känns udda. Ingen av de intervjuade syns i bild och i stället berättas filmen med bilder ur "The Shining" och flera andra Kubrick-filmer, samt ännu fler bilder ur andras filmer. Filmmakarna har lyckats hitta bilder som fungerar väldigt väl ihop med det som sägs och i och med att de inte tar ställning för något teori blir det ett väldigt intressant slutresultat. Jag har sett dokumentären ett par gånger nu och är fortfarande fascinerad av den och allt det som folk hittat i filmen.
Det är en riktigt bra film. Oavsett vad man tycker om "The Shining" är "Room 237" ett givet komplement, och absolut sevärd för filmfans överlag.
Jag vill hamna på Kubricksidan varje gång jag ser filmen men kommer aldrig riktigt dit. Det är en speciell film oavsett vad man tycker om den, men som en adaption av Kings roman är den inte speciellt rättvis. Men med det sagt finns det givetvis mycket att ta med sig från filmen. Mer än vad man kan tro.
"Room 237" är en dokumentär som tar upp ett antal olika teorier om vad Kubrick faktiskt ville säga med filmen. Här är det inte fråga om att Kubrick "bara" filmat en bok, utan faktiskt tryckt in hemliga meddelanden som bara de som verkligen letar kan hitta. Och vill man hitta något, kan man uppenbarligen göra det. Det bevisas nämligen gång på gång i dokumentären.
Här finns en idé om att filmen är en kommentar till indianutrotningen i USA. Här finns en annan idé om att det är Kubricks sätt att erkänna att månlandningen var fejk och att det var han som filmade den. Här finns en tredje idé om att den handlar om judeutrotningen. Och så vidare. Det är en rad olika konspirationsteorier som understryks av en mängd tänkbara argument. Scener i filmen analyseras, detaljer poängteras, jämförelser görs, och visst - man köper det till viss del. Om det hade varit så att filmen fokuserat på en av alla dessa teorier hade man verkligen köpt det, men i och med att det är så många olika blir det någon form av krock som visserligen inte tar ut varandra, men ändå gör att man inte känner sig närmare gåtans lösning än innan man började titta. Om det nu finns någon gåta.
Formen på filmen känns udda. Ingen av de intervjuade syns i bild och i stället berättas filmen med bilder ur "The Shining" och flera andra Kubrick-filmer, samt ännu fler bilder ur andras filmer. Filmmakarna har lyckats hitta bilder som fungerar väldigt väl ihop med det som sägs och i och med att de inte tar ställning för något teori blir det ett väldigt intressant slutresultat. Jag har sett dokumentären ett par gånger nu och är fortfarande fascinerad av den och allt det som folk hittat i filmen.
Det är en riktigt bra film. Oavsett vad man tycker om "The Shining" är "Room 237" ett givet komplement, och absolut sevärd för filmfans överlag.
EXTRAMATERIALET
Inget.
TRE SAKER
1. Ett av dokumentärens mest inspirerande inslag kommer mot slutet där en av de intervjuade berättar om hur han hade tittat på filmen framifrån och bakifrån på samma gång med bilderna tonade i varandra. Det är kanske ingen teori i sig, men det är smått kusligt hur scener från olika ändar av varandra samspelar och skapar helt nya intryck. Jag skulle verkligen vilja se hela filmen på detta vis.
2. I dokumentären får vi ta del av ett antal fel i "The Shining", kontinuitetsfel där rekvisita försvinner eller byts ut. De flesta av teoretikerna verkar dock vara övertygade om att detta är planerade val från Kubrick och inte några fel. Där kan jag tycka att de griper lite efter halmstrån.
3. Stanley Kubricks forna producent Jan Harlan tycker inte om "Room 237" och avfärdar den som rent skräp och ett försök att hacka på Kubrick nu när han är död och inte kan försvara sig. Harlan verkar mest hakat upp sig på teorin om Kubricks inblandning i den fejkade månlandningen. Jag ska inte kritisera någon annans kritik, men jag upplever inte "Room 237" som ett sätt att attackera Kubrick, utan i grund och botten ett bevis på hur mycket man kan läsa in i en film om man vill det.
2. I dokumentären får vi ta del av ett antal fel i "The Shining", kontinuitetsfel där rekvisita försvinner eller byts ut. De flesta av teoretikerna verkar dock vara övertygade om att detta är planerade val från Kubrick och inte några fel. Där kan jag tycka att de griper lite efter halmstrån.
3. Stanley Kubricks forna producent Jan Harlan tycker inte om "Room 237" och avfärdar den som rent skräp och ett försök att hacka på Kubrick nu när han är död och inte kan försvara sig. Harlan verkar mest hakat upp sig på teorin om Kubricks inblandning i den fejkade månlandningen. Jag ska inte kritisera någon annans kritik, men jag upplever inte "Room 237" som ett sätt att attackera Kubrick, utan i grund och botten ett bevis på hur mycket man kan läsa in i en film om man vill det.
ANDERS JAKOBSON (2014-05-14)