Som roligast när snuskskämten skippas
A Million Ways to Die in the West
Genre: KomediFormat: Blu-ray, region B, 1 skivor
Bolag: Universal, 2014
Ljud: DTS-HD Master Audio 5.1
Bild: 1080p High Definition 2.40:1
Westernkomedier hör inte direkt till vanligheterna nu för tiden och därför känns Seth MacFarlanes uppföljning av succén med "Ted" som något fräscht i myllret av komedier som görs. Filmen utgår från en ganska modern konklusion om att det faktiskt var rent livsfarligt att leva under slutet av 1800-talet, vilket storyns huvudperson, fårfarmaren Albert Stark (MacFarlane), är fullt medveten om. När filmen inleds blir han på vippen skjuten i en duell, men lyckas fega sig ur situationen. En konsekvens av detta blir att hans flickvän Louise (Amanda Seyfried) ledsnar och lämnar honom för att i stället bli tillsammans med stans mustaschmeckare (Neil Patrick Harris) vilket enbart får Albert att känna sig ännu mindre manlig och mer värdelös.
Till staden Old Stump anländer Anna (Charlize Theron) för att inkognito invänta sin man, den snabbskjutande banditen Clinch (Liam Neeson). Albert lyckas rädda Anna ur en fara och de blir vänner. Hon erbjuder sig att spela Alberts nya flickvän så att Louise ska bli svartsjuk och inse sitt misstag. Ganska snart finner sig Albert i en ny duellsituation och får hjälp av Anna att lära sig att hantera pistolerna och där någonstans blommar en kärlek upp, vilket inte är speciellt bra eller lämpligt när Clinch väl kommer till staden fast bestämd om att dräpa den som kladdat på hans fru.
MacFarlanes stora arv till eftervärlden är ju "Family Guy" och det finns det spår av seriens typiska humor även här. Det är syftningar på ditt och datt samt snabba gags, men det är tack och lov inga moderna referenser som tar bort filmen ur den tid den ska utspela sig. Snarare tvärt om - mycket tid och energi har lagts på att vara så tidstrogen som det går, och det tjänar filmen på. Den är dessutom filmad på ett snyggt och dramaaktigt vis vilket gör att att det blir en seriöst komedi och inte en tafflig parodi.
Fast seriös är kanske fel ordval. Skämten kretsar till större delen kring sex och olika kroppsvätskor och det är förbluffande att det fortfarande anses vara höjden av humor i vissa kretsar. Själv är jag ganska trött på det, men finner ändå visst underhållningsvärde i filmen. Det är när den på ett effektivt vis lyfter fram westernklichéerna och dissekerar dem in i minsta detalj som filmen blir som roligast. Det, och alla exempel på hur man kunde dö i western. Isblockssekvensen känns som den kommer att gå till historien.
I ett större perspektiv tycker jag att MacFarlane lyckades bättre med "Ted", men "A Million Ways to Die in the West" har en plats bland dagens komediutbud.
Till staden Old Stump anländer Anna (Charlize Theron) för att inkognito invänta sin man, den snabbskjutande banditen Clinch (Liam Neeson). Albert lyckas rädda Anna ur en fara och de blir vänner. Hon erbjuder sig att spela Alberts nya flickvän så att Louise ska bli svartsjuk och inse sitt misstag. Ganska snart finner sig Albert i en ny duellsituation och får hjälp av Anna att lära sig att hantera pistolerna och där någonstans blommar en kärlek upp, vilket inte är speciellt bra eller lämpligt när Clinch väl kommer till staden fast bestämd om att dräpa den som kladdat på hans fru.
MacFarlanes stora arv till eftervärlden är ju "Family Guy" och det finns det spår av seriens typiska humor även här. Det är syftningar på ditt och datt samt snabba gags, men det är tack och lov inga moderna referenser som tar bort filmen ur den tid den ska utspela sig. Snarare tvärt om - mycket tid och energi har lagts på att vara så tidstrogen som det går, och det tjänar filmen på. Den är dessutom filmad på ett snyggt och dramaaktigt vis vilket gör att att det blir en seriöst komedi och inte en tafflig parodi.
Fast seriös är kanske fel ordval. Skämten kretsar till större delen kring sex och olika kroppsvätskor och det är förbluffande att det fortfarande anses vara höjden av humor i vissa kretsar. Själv är jag ganska trött på det, men finner ändå visst underhållningsvärde i filmen. Det är när den på ett effektivt vis lyfter fram westernklichéerna och dissekerar dem in i minsta detalj som filmen blir som roligast. Det, och alla exempel på hur man kunde dö i western. Isblockssekvensen känns som den kommer att gå till historien.
I ett större perspektiv tycker jag att MacFarlane lyckades bättre med "Ted", men "A Million Ways to Die in the West" har en plats bland dagens komediutbud.
EXTRAMATERIALET
En väldig massa alternativa scener finns att se från alla håll och kanter i filmen, tillsammans med borttaget och förlängt material. En och annan rolig sak finns här, men det det bästa har hamnat i filmen.
Resten av extramaterialet är välgjort bakommaterial om filmen, inspelningen och inte minst alla cameros från olika skådespelare. Det roligaste med hela filmen är att den är inspelad i befintliga miljöer, sådana som i stor utsträckning användes på den gamla goda tiden. Inte så mycket greeenscreen och data med andra ord.
Det finns även ett kommentarspår att slå på om man är på det humöret.
Resten av extramaterialet är välgjort bakommaterial om filmen, inspelningen och inte minst alla cameros från olika skådespelare. Det roligaste med hela filmen är att den är inspelad i befintliga miljöer, sådana som i stor utsträckning användes på den gamla goda tiden. Inte så mycket greeenscreen och data med andra ord.
Det finns även ett kommentarspår att slå på om man är på det humöret.
TRE SAKER
1. Av alla cameos som figurerar i filmen måste den coolaste ändå vara Christopher Lloyds inhopp som en klassisk filmkaraktär. Det är även ända tillfället då filmen lämnar sin egen verklighet en liten smula.
2. Jag gillar att musiken verkligen känns gammal western in i minsta halvnot. Det låter "Familjen Macahan" så att man nästan förväntar sig att Zeb ska dyka upp med sitt väderbitna anlete. Den mycket musikaliska Seth MacFarlane är även inblandad i musiken.
3. För några år sedan var MacFarlane värd för Oscarsgalan. Lagom till att denna film kom ut i handeln blev det klart att Neil Patrick Harris ska vara värd 2015.
2. Jag gillar att musiken verkligen känns gammal western in i minsta halvnot. Det låter "Familjen Macahan" så att man nästan förväntar sig att Zeb ska dyka upp med sitt väderbitna anlete. Den mycket musikaliska Seth MacFarlane är även inblandad i musiken.
3. För några år sedan var MacFarlane värd för Oscarsgalan. Lagom till att denna film kom ut i handeln blev det klart att Neil Patrick Harris ska vara värd 2015.
ANDERS JAKOBSON (2014-10-20)