Långt ifrån Homeland-klass
Tyrant - Säsong 1
Genre: Drama, TV-serieFormat: DVD, region 2, 3 skivor
Bolag: FOX, 2015
Ljud: Dolby Digital 5.1
Bild: Anamorfisk widescreen 1.78:1
Det kommer väl inte som någon överraskning att det skruvas rejält när det kommer till marknadsföring inom film och tv. Speciellt när det dras upp producenter som någon sorts kvalitetsstämpel. Eller "exekutiva producenter" för att vara specifik. Hur många vet vad en "exekutiv producent" gör egentligen? Jag kan inte påstå att jag vet det till hundra procent.
"Tyrant" är från, om nu "från" är rätt ordval, "Homelands" exekutiva producenter. Betyder det att serien har "Homeland"-klass? Nej. Det är i jämförelse en ganska stor skillnad mellan den välskrivna och välspelade Showtime-serien och denna FX-produkt. "Tyrant" har inga A-skådespelare direkt, vissa karaktärer är hopplöst överspelade och i det stora hela framstår serien som en försök att göra "Vita huset" fast i ett påhittat arabland men där resultatet doftar fattig varje-dag-såpa med de vanliga intrigerna och dubbelspelet.
Fast serien är inte urusel. Den har sina stunder och växer en smula under de tio avsnitten där den landar i en rätt spännande upplösning av denna första säsong. Mer kommer under 2015 och om serien tajtas till lite kan det bli ganska intressant att se hur den utvecklas.
Serien handlar om arablandet Abbudin där familjen Al-Fayeed har presidentskapet och har uppnått en nästan kunglig status. Självklart handlar det om en diktatur och bland folket växer kritiken och det är ständiga oroligheter. Den styrande presidenten har två vuxna söner med egna familjer. Den yngre av dem reste till USA som tonåring och stannade kvar där och vill helst av allt inte ha någonting med familjen att göra. Han heter Bassam (Adam Rayner) men kallar sig Barry och är barnläkare, med hustrun Molly (Jennifer Finnigan) och tonårsbarnen Sammy (Noah Silver) och Emma (Anne Winters) som familj.
Kvar i Abbudin finns brodern Jamal (Ashraf Barhom), en galenpanna som står näst på tur att ta över ledarskapet. Nu ska Jamals son gifta sig och Barry tvingas mer eller mindre flyga över med hela familjen för att medverka. Pappa president försöker försonas med sin förlorade son och man anar att det finns gott om gammalt groll som inte ens tid och jättelika geografiska avstånd kan ordna upp. Firandet hotas av inhemska terrorister och Barry får se vad Jamal går för, samtidigt som han själv får gå in och medla som den godhjärtade person han är. Festen slutar dock i tragedi då pappan dör och Jamal tar över.
Barry har hela tiden haft för avsikt att återvända snabbast möjligt till USA men väljer att stanna kvar då han inser att pappan mot all förmodan faktiskt varit god och på väg att förändra landet till det bättre. Barry förstår att han måste hjälpa sin bror att välja rätt väg, men i bakgrunden ruvar brödernas farbror, General Tariq (Raad Rawi) som inte förespråkar öppenhet och mjuka handlag. Barrys uppgift blir svårare än tänkt och kräver ett betydligt mer ingående engagemang än vad han hade räknad med, samtidigt som han måste hantera alla olika familjemedlemmar på rätt sätt.
Vad som är lite intressant med "Tyrant" för oss svenskar är att två av våra landsmän är med i serien. Fares Fares räknas som ett av de större namnet i vinjetten men rollen som journalisten Fauzi är inte lika framträdande. I de första avsnitten lämnar han knappt sin lägenhet och funktionen karaktären har är att vara någon sorts man bland folket för Barry. Dock har Fauzi en dotter som hör ihop med seriens andra svensk, Alexander Karim. Han spelar terroristen/rebellen Ihab Rashid som är Al-Fayeed-familjens största hot. Lustigt nog nämns Karim som någon sorts gästskådespelare i vinjetten men i mina ögon är hans karaktär betydligt viktigare är Fares och han får dessutom mer att jobba med.
Generellt sett gör svenskarna bra ifrån sig, men i det stora är det ingen skådespelare som direkt glänser i serien. Det är en del taffligt överspel, framför allt från Ashraf Barhom, vars Jamal är rena karikatyren. Visserligen passar det hans galna profil, men det är mer larvigt än lysande.
Något som irriterar mig är att alla araber pratar engelska med brytning, medan Barry pratar amerikanska. Jag antar att engelskan med brytning ska vara substitut för arabiska då FX inte räknat med att deras tittare klarar av att läsa textremsor, men det håller liksom inte. Det blir väldigt konstigt och lite taffligt, precis som vissa miljöer är tydligt skapade med hjälp av greenscreen och dator.
Jag är möjligen onödigt tuff mot "Tyrant", men serien levde inte upp till mina förväntningar. Jag hoppas att den skärper till sig ett snäpp eller två till nästa säsong, annars är det tveksamt om den överlever i längden.
"Tyrant" är från, om nu "från" är rätt ordval, "Homelands" exekutiva producenter. Betyder det att serien har "Homeland"-klass? Nej. Det är i jämförelse en ganska stor skillnad mellan den välskrivna och välspelade Showtime-serien och denna FX-produkt. "Tyrant" har inga A-skådespelare direkt, vissa karaktärer är hopplöst överspelade och i det stora hela framstår serien som en försök att göra "Vita huset" fast i ett påhittat arabland men där resultatet doftar fattig varje-dag-såpa med de vanliga intrigerna och dubbelspelet.
Fast serien är inte urusel. Den har sina stunder och växer en smula under de tio avsnitten där den landar i en rätt spännande upplösning av denna första säsong. Mer kommer under 2015 och om serien tajtas till lite kan det bli ganska intressant att se hur den utvecklas.
Serien handlar om arablandet Abbudin där familjen Al-Fayeed har presidentskapet och har uppnått en nästan kunglig status. Självklart handlar det om en diktatur och bland folket växer kritiken och det är ständiga oroligheter. Den styrande presidenten har två vuxna söner med egna familjer. Den yngre av dem reste till USA som tonåring och stannade kvar där och vill helst av allt inte ha någonting med familjen att göra. Han heter Bassam (Adam Rayner) men kallar sig Barry och är barnläkare, med hustrun Molly (Jennifer Finnigan) och tonårsbarnen Sammy (Noah Silver) och Emma (Anne Winters) som familj.
Kvar i Abbudin finns brodern Jamal (Ashraf Barhom), en galenpanna som står näst på tur att ta över ledarskapet. Nu ska Jamals son gifta sig och Barry tvingas mer eller mindre flyga över med hela familjen för att medverka. Pappa president försöker försonas med sin förlorade son och man anar att det finns gott om gammalt groll som inte ens tid och jättelika geografiska avstånd kan ordna upp. Firandet hotas av inhemska terrorister och Barry får se vad Jamal går för, samtidigt som han själv får gå in och medla som den godhjärtade person han är. Festen slutar dock i tragedi då pappan dör och Jamal tar över.
Barry har hela tiden haft för avsikt att återvända snabbast möjligt till USA men väljer att stanna kvar då han inser att pappan mot all förmodan faktiskt varit god och på väg att förändra landet till det bättre. Barry förstår att han måste hjälpa sin bror att välja rätt väg, men i bakgrunden ruvar brödernas farbror, General Tariq (Raad Rawi) som inte förespråkar öppenhet och mjuka handlag. Barrys uppgift blir svårare än tänkt och kräver ett betydligt mer ingående engagemang än vad han hade räknad med, samtidigt som han måste hantera alla olika familjemedlemmar på rätt sätt.
Vad som är lite intressant med "Tyrant" för oss svenskar är att två av våra landsmän är med i serien. Fares Fares räknas som ett av de större namnet i vinjetten men rollen som journalisten Fauzi är inte lika framträdande. I de första avsnitten lämnar han knappt sin lägenhet och funktionen karaktären har är att vara någon sorts man bland folket för Barry. Dock har Fauzi en dotter som hör ihop med seriens andra svensk, Alexander Karim. Han spelar terroristen/rebellen Ihab Rashid som är Al-Fayeed-familjens största hot. Lustigt nog nämns Karim som någon sorts gästskådespelare i vinjetten men i mina ögon är hans karaktär betydligt viktigare är Fares och han får dessutom mer att jobba med.
Generellt sett gör svenskarna bra ifrån sig, men i det stora är det ingen skådespelare som direkt glänser i serien. Det är en del taffligt överspel, framför allt från Ashraf Barhom, vars Jamal är rena karikatyren. Visserligen passar det hans galna profil, men det är mer larvigt än lysande.
Något som irriterar mig är att alla araber pratar engelska med brytning, medan Barry pratar amerikanska. Jag antar att engelskan med brytning ska vara substitut för arabiska då FX inte räknat med att deras tittare klarar av att läsa textremsor, men det håller liksom inte. Det blir väldigt konstigt och lite taffligt, precis som vissa miljöer är tydligt skapade med hjälp av greenscreen och dator.
Jag är möjligen onödigt tuff mot "Tyrant", men serien levde inte upp till mina förväntningar. Jag hoppas att den skärper till sig ett snäpp eller två till nästa säsong, annars är det tveksamt om den överlever i längden.
EXTRAMATERIALET
En tämligen traditionell "nu ska vi berätta vad serien går ut på"-bakomfilm ligger med som extramaterial tillsammans med nästan en hel halvtimme bortklippta scener från hela säsongen. Mervärde för de som dyrkar serien.
TRE SAKER
1. Seriens vinjett känns nästan som den kommer helt slumpmässigt i narrativet. Ibland kan det dröja nästan en kvart innan den kommer utan sekvensen innan avslutas på något dramatiskt vis. Ytterst märkligt.
2. Vinjetten i övrigt är ganska bra. Melodier i Mellanösternstil som sätter stämningen och animerade pelare som växer fram. En liten lätt snegling på "Game of Thrones" vinjett möjligen, men ingen stöld.
3. I vad som känns som nästan traditionell FX-standard varierar längden på avsnitten, men håller sig runt 45 minuter i de flesta fall.
2. Vinjetten i övrigt är ganska bra. Melodier i Mellanösternstil som sätter stämningen och animerade pelare som växer fram. En liten lätt snegling på "Game of Thrones" vinjett möjligen, men ingen stöld.
3. I vad som känns som nästan traditionell FX-standard varierar längden på avsnitten, men håller sig runt 45 minuter i de flesta fall.
ANDERS JAKOBSON (2015-01-28)